Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sångpedagoger inom genren ”svensk folklig sång” använder trall i sin undervisning och om de eventuellt använder den som ett redskap för att förbättra sångteknik. Tre kvalitativa intervjuer med sångpedagoger ligger till grund för undersökningen och ett sociokulturellt perspektiv har varit teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar att alla informanter använder sig mycket av trall i undervisningen och att de dessutom använder den som ett sångtekniskt redskap. Informanterna anser att trallen har en mängd egenskaper som gör den till ett praktiskt verktyg när de vill öva sångteknik och exempel på områden i vilka trallen kan tjäna som övning är rytm- och puls, andning, artikulation och röströrlighet. Informanterna anser också att trallen har vissa sociala parametrar som gör den till ett bra hjälpmedel för att bli en del av den folkmusikaliska diskursen. / The purpose of this essay is to examine how singing-teachers, within the Swedish folk music-genre, use trall when they teach and if they eventually use it as a tool to improve singing technique. The foundation of the research is three qualitative interviews. The socio-cultural perspective has served as the study´s theoretical basis. The result of the study shows that all of the interviewees use trall a lot in their teaching and that they also use it as a tool. The interviewees think that trall has a lot of qualities that makes it a practical tool for practicing singing-technique. Examples of areas where trall can be used as practise is rhythm and pulse, breathing, articulation and movability within the voice. The interviewees also think that trall has social parameters which makes it a good tool for becoming a part of the folk-music discourse.

No description available.

<p><strong>Examenskonsert Hanna Andersson, sång</strong></p><p><em>18 maj 20.00</em></p><p><em>Kungasalen</em></p><p> </p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Kulning</em></strong></p><p>Fritt med inspiration av Karin Edvardsson Johansson, Transtrand, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Om berg och dalar</strong></em></p><p>Norsk Trad, förekommer även i Värmland</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>Valsen för den jag väntat</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Uti friska gräset</strong></em></p><p>efter Ulrika Lindholm, Frostviken, Jämtland, arr Tonå</p><p><em><strong> </strong></em></p><p><em><strong>De rosor och de blader</strong></em></p><p>efter Johannes Andersson och Alfred Lindroos, St Pellinge, Finland, arr Tonå</p><p> </p><p><em><strong>En Midsommarafton</strong></em></p><p>efter Elvira Söderlund, Malung, Dalarna</p><p> </p><p><em><strong>Banks of Sullane</strong></em></p><p>Irländsk trad, efter Niamh Parsons, Irland</p><p> </p><p><em><strong>Kings Shilling</strong></em></p><p>Iain Sinclair</p><p> </p><p><em><strong>431-Halling</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Polska e Anna-Brita Jonasdotter,</strong></em></p><p>Seglora, Västergötland</p><p> </p><p><em><strong>Så råder jeg alle</strong></em></p><p>Efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> </p><p><em><strong>2-takts valsen</strong></em></p><p>egen komposition - Hanna Andersson</p><p> </p><p><em><strong>Nu haver denna dag</strong></em></p><p>Trad koral, variant från Rättvik</p><p></p><p><em><strong>Jag havde mig en vän</strong></em></p><p>efter Magnhild Havdal Almhjell, Tingvoll, Norge</p><p> eget arrangemang</p><p> </p><p>Medverkande:</p><p>Hanna Andersson, Sång</p><p>Albin Myrin - Klarinett</p><p>Annie Björkman - Sång</p><p>Annie Engvall - Sång</p><p>Alfred Gefvert - Dragspel</p><p>Christian Mohr Levisen - Vevlira, Cittern</p><p>Henriette Ambaek Flach - Fiol</p><p>Ingrid Rodebjer - Sång</p><p>Maja Kamne - Sång</p><p>Margrete Nordmoen - Sång</p><p>Pär Holmberg - Piano</p><p>Siri Flensburg - Sång</p><p></p><p>Konserten i Kungasalen den 18 maj 2022 dokumenterades genom filmning.</p>