På grund av den rådande flyktingkrisen har antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökat dramatiskt under de senaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur boendepersonal upplevde relationen till ensamkommande barn utifrån ett alliansperspektiv. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med boendepersonal från två olika HVB för asylsökande ensamkommande barn. Empirin analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet för studien visade att boendepersonalen upplevde att relationen till barnen var komplex då ett flertal faktorer inverkade på relationsbyggandet. Allians visade sig vara ett användbart begrepp utifrån vissa aspekter men kunde inte beskriva relationen i sin helhet.

<p>Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer. Tematisk analys utfördes enligt Hayes. Resultaten tyder på att omsorgssvikten har varit akut och att socialsekreterarna då beslut har fattats endast haft begränsad information om barn-föräldraanknytningens kvalitet. Socialsekreterarna har inte heller uppmärksammat barns och föräldrars separationsreaktioner vid och under placering. Det är tydligt att socialsekreterare som placerar barn från asylsökande familjer i familjehem påverkas av den asylprocess som familjen genomgår. Det finns inte någon praxis eller fast uppfattning om hur socialsekreterare ska resonera och besluta i dessa ärenden.</p>

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer. Tematisk analys utfördes enligt Hayes. Resultaten tyder på att omsorgssvikten har varit akut och att socialsekreterarna då beslut har fattats endast haft begränsad information om barn-föräldraanknytningens kvalitet. Socialsekreterarna har inte heller uppmärksammat barns och föräldrars separationsreaktioner vid och under placering. Det är tydligt att socialsekreterare som placerar barn från asylsökande familjer i familjehem påverkas av den asylprocess som familjen genomgår. Det finns inte någon praxis eller fast uppfattning om hur socialsekreterare ska resonera och besluta i dessa ärenden.

<p>A new reform of immigration in Sweden was introduced in 2006. This implied both a new decision hierarchy and process routine for dealing with asylum-related cases. Furthermore, a new Aliens’ Act came into force. The purpose of the changes was to strengthen the principle of law and order. The Swedish Migration Board, as the authority responsible for immigration cases, has employed Litigation Officers for the Administrative Procedure Unit. The Officers’ task is to reconsider verdicts in asylum cases and represent the authority on personal proceedings in the courts. Proceedings are a new occurrence in the asylum process.</p><p>The object of this study is the Litigation Officers and how they act as executers of political decisions. The following two questions are precisely defined:</p><p>i) Under which conditions do the Litigation Officers carry into effect the new directions and rules concerning the principle of strengthened law and order?</p><p>ii) How much freedom of action do they have when discharging their official duties?</p><p>Three theories are discussed related to the subject of the study. The first is about the forms of parliamentary steering of the society. The second theory discusses two perspectives of officers’ freedom of action. Finally, the third theory is about the characteristics of conditions necessary for a successful parliamentary steering.</p><p>In order to answer the questions, six Litigation Officers working in different Administrative Procedure Units in Sweden were interviewed. The investigations showed that the officers were both qualified and willing to carry into effect the directions and rules of the principle of strengthened law and order, but were hindered in their work by serious deficiencies of the Aliens’ Act. The investigation also showed that Litigation Officers were satisfied with their freedom of action when discharging their official duties. They experienced a little more freedom in the procedural part of their work. On the other hand, they felt more limited in interpreting the law of the Aliens’ Act. Otherwise the officers adhered to guidelines in being executers of political decisions.</p>

Syftet med denna studie har varit att analysera asylsökandes upplevelser om ifall asylprocessen varit brottsgenererande eller ökat den psykiska ohälsan. De kriminologiska teorier som använts för att kunna förklara relationen är stämplingsteorin, strain, och sociala band. För att samla in relevant data har en kvalitativ metod använts, då semi-strukturerade intervjuer hölls med sju individer som i dagsläget är eller tidigare har varit asylsökande. En semi-strukturerad intervju har även utförts med en tidigare handläggare på Migrationsverket. Det inhämtade materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av intervjuerna med de asylsökande har visat att de aspekter inom asylprocessen som skulle kunna vara brottsgenererande eller leda till psykisk ohälsa är ett kriminaliserande mottagande, rädsla för utvisning eller avslag, ökad psykisk press, eller effekten av kulturella skiljaktigheter.

Enligt Michael (2020) har förutsättningarna samt levnadsförhållanden försämrats för redan utsatta grupper, såsom flyktingar och asylsökande under coronapandemin och de står inför stora utmaningar bland annat när det kommer till att hitta arbeten. Att snabbt ta sig ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier är ett krav på ungdomar enligt Nya Gymnasielagen, vilket i sig riskerar att ha en inverkan på individens psykiska hälsa men som i rådande pandemi blir än mer stressfyllt (Asylrättscentrum, 2020). Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som omfattas av Nya Gymnasielagen upplever kraven som lagen innebär, och hur coronapandemin har påverkat deras tillvaro och möjlighet till arbete. I vårt teoretiska ramverk använder vi oss av KASAM i syftet att förklara en individs känsla av sammanhang. Detta gör vi utefter samspelet mellan tre betydande faktorer: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi använder oss även av begreppet Deservingness som innefattar idéer om vem som anses förtjänt av välfärdstjänster, medborgarskap, rättigheter och uppehållstillstånd. I denna studie används deservingness som verktyg för att förklara individers värde appliceras i samhället. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex NGL-ungdomar avgränsat till Västra Götalands län.  Materialet som har analyserats i vår studie utgörs av videoinspelningar från samtal med respondenter samt av vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och nätlexikon. Resultaten i vår studie visar på att dessa ungdomar lever i ovisshet, och att coronapandemin påverkat denna redan utsatta grupp än mer. I denna studie framkommer att populationen som undersökts redan innan rådande pandemi var en särskilt utsatt grupp i samhället. Sedan coronapandemins uppkomst har populationen drabbats ytterligare på grund av försämrade arbetsmöjligheter till följd av coronapandemin och nedstängningar. NGL och de krav som lagen föreskriver har även haft en negativ inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa, och har framkallat stress och ångest inför att söka och få ett arbete. Det framgår även att det finns en kunskapslucka inom ämnet vi undersöker, då tidigare forskning är begränsad. / According to Michael (2020), the living conditions have deteriorated for already vulnerable groups, such as refugees and asylum seekers during the coronavirus pandemic and they face major challenges when it comes to finding jobs. Getting into the labor market quickly after completed studies is a requirement for young people encompassed by New Upper Secondary School Act, which is usually likely to have an impact on the individual's mental health but which in the current pandemic becomes even more stressful (Asylrättscentrum, 2020) The purpose of this study is to investigate how young people encompassed by the New Upper Secondary School Act experience the requirements imposed by the law, and how the corona pandemic has affected their lives and opportunities for work. In our theoretical framework, we are using KASAM to explain an individual's sense of context. We do this along the interplay of three significant factors: comprehension, manageability, and meaningfulness. We also use the term deservingness which includes ideas about who is considered deserving of welfare services, citizenship, rights, and residence permits. In this study, deservingness is used as a tool to explain how value is applied to individuals in society. The study is based on qualitative interviews with six NGL youths confined to Västra Götaland county. The material analyzed in our study consists of video recordings from conversations with respondents as well as scientific articles, news articles and online dictionaries. The result of our study indicates that these young people live in uncertainty, and that the corona pandemic has affected this already vulnerable group even more. Since the onset of the covid-19 pandemic, this group has been further affected by reduced job opportunities due to the coronavirus pandemic and lockdowns. NGL and the requirements laid down by the law have also had a negative impact on the mental health of young people and have provoked stress and anxiety regarding work- procurement. It is also clear that there is a knowledge gap in the subject we are investigating, as previous research is limited.

Jag har i den här uppsatsen velat se på begreppet barn-perspektiv och hur det kommer till uttryck i den svenska asylprocessen framför allt i den svenska utlänningslagen och tillämpningen av den i migrationsverkets arbete med att handlägga och besluta i asylärenden.Genom att göra en historisk tillbakablick har jag tittat på när och varför barnperspektivet uttrycks och hur det utvecklas. Jag har också tittat på svårigheterna med att implementerabeslutet att ha ett barn-perspektiv i asylprocessen och då tagit in olika faktorer som påverkar implementeringen av ett beslut i det dagliga arbetet. Jag har använt mig av SOU-rapporter och propositioner som finns skrivna inför lagändringar och övrig litteratur som berör barnperspektivet och flyktingpolitik. För att inte enbart få en studie av lagtext utan få lite andra perspektiv på barnperspektivet och asylprocessen har jag också gjort intervjuer med representanter för Migrationsverket, Röda Korset och Barn i Väntan projektet. Vad jag framför allt diskuterar ar varför barn-perspektivet fortfarande inte är framgångsrikt implementerat och vad som gör det så svårt att genomföra ett sådant beslut. Ligger det i beslutet som sådant, migrationsmyndigheterna eller ligger orsaken i området det ska implementeras i, d.v.s. i asylprocessen? / My main purpose with this thesis has been to look at the child-perspective and how it comes to expression in the Swedish asylum-process, above all in the Swedish Aliens Act and its implementation in the work of the Migration Board in its handling and decision-making of asylum-cases. I have also done a historical review to look at when and why the childperspective first came to expression and how it has evolved. Furthermore, I have looked at thedifficulties in implementing the decision of having a child-perspective in the asylum-process and have there taken in different factors that affect the implementation of a decision in the daily work. I have used State official reports and Governmental bills that are written before alterations in the legislation and other literature about the child-perspective and the refugeepolitics.In order to not only get a study of words of an Act I have also interviewedrepresentatives from the Migration Board, the Red Cross and Children in Waiting Project and a public counsel. What I in particular discuss is why the child-perspective still is not successfully implemented and what makes it so difficult to carry through such a decision. Is it the decision itself, the migration authorities or is it because of the area in which it should be implemented, i.e. the asylum-process?

Flyktingpolitiken har varit ett debatterat ämne i Sverige efter den stora flyktingvåg som kom år 2015. Många av de flyktingarna var ensamkommande barn från b.la. Afghanistan, Irak och Syrien. De ensamkommande flyktingbarnen fick stöd i form av placeringar på familje- och HVB-hem där dagliga omsorgen gavs. Handledarna på HVB-hemmen har varit de ensamkommande flyktingbarnens vägledande skyddsfaktorer för integration. Syftet med studien är att ta reda på handledarnas uppfattning kring motivationen hos ensamkommande flyktingbarn gällande att integrera sig i det svenska samhället, samt till vilken utsträckning de är motiverade. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som utformning. Ett målinriktat urval har tillämpats vid ett HVB-hem i Västerås, med totalt fem respondenter som deltagande i undersökningen. Data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar på att ensamkommande flyktingbarnens motivation till integration framförallt påverkas av asylprocessen. De har förutsättningar för att kunna motiveras till en integration men då asylprocessen tar tid för att fatta beslut uppstår stress och oro hos de ensamkommande flyktingbarnen, vilket påverkar motivationen för integration i det svenska samhället. / The refugee policy has been a debated topic in Sweden since the large refugee wave in 2015. Many of the refugees were unaccompanied children from Afghanistan, Iraq and Syria among other countries. The unaccompanied refugee children received accommodation support such as placements in family homes and home-care, where daily care was provided. The purpose of the present study was to evaluate the supervisors in home for cares perception regarding motivation of unaccompanied refugee children to integrate into the Swedish society, and to what extent they are motivated. The study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews as a design. A targeted-oriented approach has been applied to a home for care in Vasteras, with a total of five respondents who participated in the survey. Data was analyzed through a manifest content analysis. The result shows that the unaccompanied refugee children’s motivation for integration is mainly affected by the asylum process. They have the ability to be motivated to integrate into the Swedish society, however, due to long process of an asylum decision, stress and anxiety increases among the unaccompanied refugee children, which influences the motivation to integrate into the Swedish Society.

<p><strong><em>Sammanfattning</em></strong><strong></strong></p><p>De ensamkommande barnen som kommer till Sverige befinner sig i en utsatt situation. Efter den förste juli 2006 lades ansvaret för barnens boende och omvårdnad på kommunerna efter överenskommelse med migrationsverket. De ensamkommande barnen blir tilldelade en god man, som får ansvaret för barnen i föräldrarnas frånvaro. En av de gode männens uppgift är att företräda barnet i asylprocessen.</p><p>Tidigare forskning som belyser hur mottagningen i en kommun kan se ut, eller hur de vuxna som arbetar med barnen upplever sin situation var svårt att finna. Idag finns främst rapporter från ideella organisationer som exempelvis Rädda Barnen.</p><p>Under hösten 2008 gjordes intervjuer med ansvarig tjänsteman på kommun X, boende personal på ett PUT- boende för ensamkommande barn, samt gode män. Detta för att få en förståelse för hur barnens situation kan se ut i en kommun och hur ansvaret är fördelat mellan berörda parter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det saknades klara direktiv och regler mellan de olika instanserna, vilket kan leda till en ostrukturerad tillvaro för de ensamkommande barnen. Vidare framkom att inga formella krav fanns för att bli god man, inte heller någon specifik utbildning innan de går in som vårdnadshavare för de ensamkommande barnen. Detta placerar barnen i ännu en utsatt situation, då de gode männen har tilldelats ansvaret att beakta barnens rättigheter, ekonomi, samt juridiska aspekter. </p><p>Nyckelord: ensamkommande barn, kommunens ansvar, god man, asylprocess</p><p><strong><p> </p></strong></p> / <p><strong><em>Abstract </em></strong></p><p>The unaccompanied children who come to Sweden are in an exposed position. After the first of July 2006 the responsibility for the children's housing and caring lays on the local authority after agreement with immigration authorities. The unaccompanied child gets an allocated good man, which gets the responsibility for the children in the parents' absence. One of the good men's responsibilities is to represent the child in the asylum process.</p><p>Earlier research that elucidates how the reception can looks like in a local authority where difficult to find. How the adult who works with these children experience their situation, where also difficult to find. Today, there are principally reports from non-profit organizations, for example: "save the children" in Sweden.</p><p>During the autumn 2008 interviews were done with a responsible official in local authority X, housing personnel on PUT- living for unaccompanied children, and good men. To be able to get an understanding for how the children's situation can look like in a local authority and how the responsibility is distributed between concerned parties. On the basis of the interviews, it showed clear directives and rules were missing between the different authorities, which can lead to an unstructured life for the unaccompanied children. Furthermore, no formal requirements or other specific education is necessary in order to become a good man and there by make a commitment to get custody for the unaccompanied children. This puts the children in another exposed situation, since the good men have been allocated the responsibility to pay attention to the children's rights, economy, and legal aspects.</p><p>Keywords: unaccompanied children, the local authority, good man, asylum process</p><p> </p>

Sammanfattning De ensamkommande barnen som kommer till Sverige befinner sig i en utsatt situation. Efter den förste juli 2006 lades ansvaret för barnens boende och omvårdnad på kommunerna efter överenskommelse med migrationsverket. De ensamkommande barnen blir tilldelade en god man, som får ansvaret för barnen i föräldrarnas frånvaro. En av de gode männens uppgift är att företräda barnet i asylprocessen. Tidigare forskning som belyser hur mottagningen i en kommun kan se ut, eller hur de vuxna som arbetar med barnen upplever sin situation var svårt att finna. Idag finns främst rapporter från ideella organisationer som exempelvis Rädda Barnen. Under hösten 2008 gjordes intervjuer med ansvarig tjänsteman på kommun X, boende personal på ett PUT- boende för ensamkommande barn, samt gode män. Detta för att få en förståelse för hur barnens situation kan se ut i en kommun och hur ansvaret är fördelat mellan berörda parter. Utifrån intervjuerna visade det sig att det saknades klara direktiv och regler mellan de olika instanserna, vilket kan leda till en ostrukturerad tillvaro för de ensamkommande barnen. Vidare framkom att inga formella krav fanns för att bli god man, inte heller någon specifik utbildning innan de går in som vårdnadshavare för de ensamkommande barnen. Detta placerar barnen i ännu en utsatt situation, då de gode männen har tilldelats ansvaret att beakta barnens rättigheter, ekonomi, samt juridiska aspekter.  Nyckelord: ensamkommande barn, kommunens ansvar, god man, asylprocess / Abstract The unaccompanied children who come to Sweden are in an exposed position. After the first of July 2006 the responsibility for the children's housing and caring lays on the local authority after agreement with immigration authorities. The unaccompanied child gets an allocated good man, which gets the responsibility for the children in the parents' absence. One of the good men's responsibilities is to represent the child in the asylum process. Earlier research that elucidates how the reception can looks like in a local authority where difficult to find. How the adult who works with these children experience their situation, where also difficult to find. Today, there are principally reports from non-profit organizations, for example: "save the children" in Sweden. During the autumn 2008 interviews were done with a responsible official in local authority X, housing personnel on PUT- living for unaccompanied children, and good men. To be able to get an understanding for how the children's situation can look like in a local authority and how the responsibility is distributed between concerned parties. On the basis of the interviews, it showed clear directives and rules were missing between the different authorities, which can lead to an unstructured life for the unaccompanied children. Furthermore, no formal requirements or other specific education is necessary in order to become a good man and there by make a commitment to get custody for the unaccompanied children. This puts the children in another exposed situation, since the good men have been allocated the responsibility to pay attention to the children's rights, economy, and legal aspects. Keywords: unaccompanied children, the local authority, good man, asylum process