The aim of this esseay is to analyse the configuration of the literary child in Henning Mankells Comedia Infantil and Harry Martinssons Flowering Nettle. The teoretical outset is interdisciplinary, informed by both literarystudies and childstudies adopting a psycho-social perspective which allows a reading of the childprotagonists inside as well as outside preconditions and how these are constructed in the texts. The narratological concepts of focalization is used to investigate in detail how the narrator and narrative constructs a childperspectiveand conception of childhood. A point of interest is also to examine how the novels relate to the idea of the innocent or/and the competent child.

The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.

<p><p>The purpose of this study was to study and analyze in order to increase understanding of how social-secretaries choices and assessments described in the hypothetical situations that relate to families receiving social assistance welfare. The main issues we searched answer to each Mainly, we sought to answer the following questions: What considerations are made regarding the child's best interests in the handling process relating to social assistance and in what way is a childperspective taken into account in decision justification. Problem formulation can be summarized in the variety of decision making on welfare and vulnerability of poor children. In our approach to collecting empiri we used out of vignette-studies and interviews. We interviewed seven social secretaries from a social welfare unit. For our help in the analysis of the collected material, we have made use of Michael Lipskys streetlevel bureaucracy. The conclusion we came to was that the social secretaries agreed that there is disagreement how a child perspective is taken into account but all agree that the child's perspective must be addressed in some form in the management of social welfare.</p></p>

Jag har i den här uppsatsen velat se på begreppet barn-perspektiv och hur det kommer till uttryck i den svenska asylprocessen framför allt i den svenska utlänningslagen och tillämpningen av den i migrationsverkets arbete med att handlägga och besluta i asylärenden.Genom att göra en historisk tillbakablick har jag tittat på när och varför barnperspektivet uttrycks och hur det utvecklas. Jag har också tittat på svårigheterna med att implementerabeslutet att ha ett barn-perspektiv i asylprocessen och då tagit in olika faktorer som påverkar implementeringen av ett beslut i det dagliga arbetet. Jag har använt mig av SOU-rapporter och propositioner som finns skrivna inför lagändringar och övrig litteratur som berör barnperspektivet och flyktingpolitik. För att inte enbart få en studie av lagtext utan få lite andra perspektiv på barnperspektivet och asylprocessen har jag också gjort intervjuer med representanter för Migrationsverket, Röda Korset och Barn i Väntan projektet. Vad jag framför allt diskuterar ar varför barn-perspektivet fortfarande inte är framgångsrikt implementerat och vad som gör det så svårt att genomföra ett sådant beslut. Ligger det i beslutet som sådant, migrationsmyndigheterna eller ligger orsaken i området det ska implementeras i, d.v.s. i asylprocessen? / My main purpose with this thesis has been to look at the child-perspective and how it comes to expression in the Swedish asylum-process, above all in the Swedish Aliens Act and its implementation in the work of the Migration Board in its handling and decision-making of asylum-cases. I have also done a historical review to look at when and why the childperspective first came to expression and how it has evolved. Furthermore, I have looked at thedifficulties in implementing the decision of having a child-perspective in the asylum-process and have there taken in different factors that affect the implementation of a decision in the daily work. I have used State official reports and Governmental bills that are written before alterations in the legislation and other literature about the child-perspective and the refugeepolitics.In order to not only get a study of words of an Act I have also interviewedrepresentatives from the Migration Board, the Red Cross and Children in Waiting Project and a public counsel. What I in particular discuss is why the child-perspective still is not successfully implemented and what makes it so difficult to carry through such a decision. Is it the decision itself, the migration authorities or is it because of the area in which it should be implemented, i.e. the asylum-process?

Studiens syfte var att få kunskap om hur barn upplever och förhåller sig till utomhusvistelse i en naturförskola respektive förskola utan specifik inriktning. Detta har utformats med stöd av följande frågeställningar: Hur upplever barnen i respektive förskola utomhusvistelsen? Hur leker barnen i respektive förskola i samband med deras utomhusvistelse? Studien har tagit sin utgångspunkt ur två kvalitativa metoder, nämligen fokusgruppintervjuer och strukturerade observationer med stöd av observationsscheman. Avsikten med fokusgruppintervjuerna var att inhämta kunskap om barnens egna åsikter och tankar gällande den utomhusvistelse som de tar del av under sin förskolevistelse. Vidare var avsikten med de strukturerade observationerna att tolka barnens utomhusvistelse genom att inta ett barnperspektiv. Den nämnda jämförelsen utgick från tre barnavdelningar på en naturförskola och två barnavdelningar från en förskola utan specifik inriktning. I resultatet framkom det både likheter och skillnader mellan barnen från respektive förskola gällande deras utomhusvistelse. Det synliggjordes bland annat att den största delen av barnen från naturförskolan uppskattade utomhusvistelse mer i jämförelse med barnen som befann sig i förskoleverksamheten utan specifik inriktning. Turtle m.fl. (2015) för fram att en större mängd vistelse i naturen bidrar till en ökad positiv inställning gentemot utomhusvistelse. Fortsättningsvis framkom det även att barnens fantasiförmåga och samarbetsförmåga, i samband med utomhusvistelsen i förskolan, var lika förekommande bland barnen i naturförskolan som i förskolan utan inriktning.

The purpose with this degree thesis was to investigate the preschool teacher´s view onchildrens´s influence in preschool routine situations. The target group for this study ispreschool teacher´s that currently are working with children that are 1 – 5 years of age. To manage to answer the aim of this study semi-structured interviews were conducted. I have performed interviews with five preschool teacher´s that currently work in a preschool that is situated in a medium sized city, in the county Värmland, Sweden. The results show that the preschool teacher´s interprets that children are given influence in preschool routine situations, where there are factors influencing if the children is having any influence or not. I found that influence seems to be a very large area, where the preschool teacher´s interprets influence variously.

Syftet med denna studie är att få en större kunskap kring pedagogers förhållningssätt i arbetet med att ge barnen inflytande i samlingssituationer, men även vilka utmaningar pedagogerna möter. Målgruppen är personalen i ett arbetslag på samma förskola. För att få fram resultatet till undersökning användes semistrukturerade intervjuer. Det var tre pedagoger i ett arbetslag på en förskola som blev intervjuade, denna låg i en medelstor stad i mellersta Sverige.  Det resultat som framkom i studien hängde mycket på pedagogernas förhållningsätt och bemötande av barnen. Genom att vara flexibel och nyfiken som pedagog, leder det till att barnen får möjlighet till mer inflytande. Resultatet visade även vissa utmaningar i arbetet med barns inflytande. I denna studie nämns bland annat tidsbrist och kunna se alla individer i en barngrupp. / The purpose of this study is to get a better knowledge about the educator’s approach towards giving the children a chance to influence the gatherings, but also the challenges that it may bring. The target group is the members of one team of educators at a preschool. To gather information for the study a semi-structured interview was done, with each member of the team. This team works at preschool located in a medium-sized city in the middle of Sweden. The results that emerged relied heavily on the educator’s approach and treatments towards the children. By being flexible and curious as an educator, it’ll lead to opportunities for the children to get more influence. The result shows some challenges in the work with children’s influence. One of them is lack of time and another is to take count of every individual in a group of children.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

The aim of this study is to learn more about how educators in the preschool reason about younger children´s (1-3 years) opportunity to affect the actions in existing or daily routine situations. The target group is the work team at the preschool who is responsible for the younger children.  A semi-structured interview study was completed. I have performed interviews with two preschool teachers and one childcare worker who all belong to the same work team. The preschool is situated in a medium-sized city in Sweden with one section for younger children and one section for children in the age 3-6. The results show that the work team have an open-minded approach to facilitate opportunities for each child to influence the daily routine situations at this preschool.  The results indicate that there are both obstacles and limitations that makes the desire to enable children´s influence. One example mentioned by the work team is the large child group, that makes it more difficult to pay attention to all the children. Another obstacle mentioned is how the organizational constitution for some of the daily activities lack flexibility. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring yngre barns inflytande i de rutinsituationer som existerar i förskolan. Målgruppen för studien är all personal i ett arbetslag som arbetar med de yngre åldrarna i förskolan. För att besvara undersökningens syfte så har semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomförts. Tre pedagoger har blivit intervjuade på en och samma, denna förskola är belägen i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna har ett öppet förhållningssätt gentemot barns inflytande och att de vill bli bättre på att skapa förutsättningar i de rutinsituationer som beaktats. Resultatet visar också att det finns utmaningar i verksamheten som gör arbetet med barns inflytande svårare. I denna studie nämns bland annat barngruppens storlek och strukturen på verksamheten.