<p>Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som</p><p>associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika</p><p>referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån</p><p>teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses</p><p>som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från</p><p>olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre</p><p>personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev</p><p>samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller</p><p>yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en</p><p>generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan</p><p>programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den</p><p>typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta</p><p>skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således</p><p>aktiverades ingen effekt av standarden.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av målen i världsmästerskapen 1958-2010 från semifinalerna och framåt. Målen studerades utifrån olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mål, hur målproduktionen förändrades över tid samt varför det förhöll sig så. Ett mål var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstränare. För att besvara detta användes följande frågeställningar: Hur många mål sker efter respektive kategori individuella prestationer, inläggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ”övriga situationer”? Metod Datainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mål i 71 matcher från världsmästerskapen i fotboll 1958-2010. Samtliga mål och matcher har funnits tillgängliga på videohemsidan youtube.com och analyserats där. Samtliga analyserade mål fördes in i ett analysschema utifrån definitionernas olika frågeställningar, där även definitionen ”övriga situationer” funnits med för att undvika internt bortfall. Exempel på kategorierna och dess definitioner är distansskott (målgivande avslut utanför straffområdet), samt övriga situationer (till exempel straffar, direkta frisparkar, hörnor och självmål). För att studera målproduk­tionen över tid delades de 14 världsmästerskapen in i tre olika tidsepoker, där tillverkning av målen och målproduktionen granskades. Resultat Totalt tillverkades 237 mål i 71 matcher. ”Inlägg/inspel” och ”övriga situationer”, som stod för 38 % respektive 30 % av målen, var de definitioner av anfallsspel som innefattade flest mål. Målen tillverkades procentuellt likvärdigt, enligt definitionerna, vid mästerskapen över tid och målproduktionen minskade med i snitt ett mål per match per undersökt tidsepok. Slutsats De slutsatser som går att dra från studien är att i de granskade matcherna är de definie­rade anfallsmetoderna ”inlägg/inspel” samt ”övriga situationer” de som leder till flest mål procentuellt sett och därmed är de mest effektiva. Utifrån studiens resultat skulle genomförande av snabbare hörnor och frisparkar samt mer inriktad anfallsträning för fotbollslag på offensiv planhalva kunna effektivisera deras anfallsspel.

No description available.

Intresset för historiedidaktik ledde mig till Skolverkets Kommentarmaterial till kursplanen i historia där begreppet historisk empati återkom i relevanta sammanhang utan en närmare definiering. Jag bestämde mig för att ta reda på det vilket ledde till att syftet blev att se hur svensk historiedidaktisk forskning definierar begreppet historisk empati samt vad som aktiverar och utvecklar begreppet historisk empati enligt nationell forskning. För att ta reda på syftet och besvara mina frågeställningar användes en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Utifrån svensk historiedidaktisk forskning med internationell referenslitteratur som språngbräda insåg jag genom den induktiva metoden hur tre kategorier bildades utifrån forskares definitioner samt metoder för hur begreppet historisk empati kunde utvecklas hos individen. Forskare närmade sig begreppet genom att hänvisa till att begreppet historisk empati utvecklades antingen av en kognitiv förmåga eller ur en kontextuell förståelse men begreppet historisk empati kunde även utvecklas genom att en individ blev känslomässigt engagerad och därför motiverad till att lära vilket i sig kunde utveckla begreppet historisk empati. Mina slutsatser är att kategorierna tillsammans leder till att historisk empati utvecklas hos individen. Vad forskare menar utvecklar historisk empati hos individen är däremot olika då skillnaden är att forskare tillåter olika metoder till att utveckla begreppet historisk empati. De forskare som menar att det enbart krävs en kognitiv förmåga till att utveckla begreppet historisk empati ser inte att motivationen av att bli emotionellt engagerad som en del i att utveckla en historisk empatisk förmåga. Ytterligare finns de forskare som anser att en emotionell känsla kan fungera som motivation vilket leder till att en nyfikenhet skapas som leder till att en kognitiv förmåga byggs upp och att begreppet historisk empati utvecklas.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således aktiverades ingen effekt av standarden.

I uppsatsen utförs en diskursanalys av tidig rådgivningslitteratur som behandlar aspergers syndrom och som riktar sig till personer med aspergers syndrom och personer i dessas närmaste omgivning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur författarna etablerar den nya diagnosen och hur de etablerar hur den bör fungera i sitt sociala sammanhang. Analysen visar att författarna beskriver att det finns flera tillgängliga definitioner av aspergers syndrom och att det råder stor oenighet även kring om det över huvud taget bör vara en diagnos. Diagnosen framstår som mycket flexibel i sin tillämning. Resultatet av undersökningen indikerar att införandet av aspergersdiagnosen påverkar diagnosproducenternas blick för vad som är avvikande beteende. Trots den oenighet författarna beskriver kring kategorin aspergers syndrom, beskriver de inte desto mindre denna som en mycket viktig kategori och dess införande som en stor framgång. Författarna tillämpar kategorin för att tolka och beskriva människor. De tillämpar den även på människor ifrån äldre tider och beskriver tidigare kategoriseringar som felaktiga. Denna känsla av framsteg blir intressant i ljus av att det finns planer på att upplösa diagnosen aspergers syndrom mindre än 20 år efter de här texterna skrivs. Författarna etablerar att kategorin aspergers syndrom bör användas för att skapa ett nytt förhållningssätt till personer med aspergers och för att skapa en ny självförståelse, både hos personerna själva och hos deras föräldrar. Analysen visar hur författarna etablerar att diagnosen i sig ska avhjälpa det tillstånd som diagnostiseras.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en visuell textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett intersektionellt förhållningssätt och ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund för den intersektionella ansatsen är diskrimineringsgrunderna som de benämns i läroplanen för förskolan; genus, klass, etnicitet, religion, funktionsförmåga samt sexualitet. Syftet med detta arbete var att göra en intersektionell analys av åtta populära bilderböcker ur ett normkritiskt perspektiv samt undersöka hur karaktärer konstrueras i text och bild utifrån nämnda sociala kategorier. Syftet var även att utifrån förekomsten av dessa kategorier analysera vilka normer och värderingar som förmedlas genom bilderboken. Det analyserade materialet utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i Uppsala kommun under år 2012. Den genomförda studiens resultat visar på en relativt homogen karaktärsskildring dock har författarna en viss medvetenhet kring genus och dess framställning. Det lämnas stort tolkningsutrymme till läsaren gällande klass, sexualitet och kognitiv funktionsförmåga. Böckerna reproducerar bilden av ett sekulariserat samhälle med individer som innehar liknande etnisk tillhörighet och hög fysisk funktionsförmåga. Genom detta arbete förordas ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt hos pedagoger i förskolan då bilderböcker till verksamheten ska väljas. Detta för att minska risken för diskriminering av barnen.

Bakgrund: Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem globalt och är en bakterie som kan orsaka svåra infektioner i olika delar av kroppen. Oftast är den dock symtomfri då de flesta bär på bakterien utan att den orsakar infektion. I Sverige görs sedan länge mycket nationellt för att försöka minska spridningen och detta är antagligen en anledning varför prevalensen är förhållandevis låg. Dessutom måste patienterna själva förhålla sig till lagar och landstingen har utarbetat handlingsplaner för MRSA bärande patienter. MRSA sprids via kontaktsmitta och kan då spridas till sjuka människor som på grund av sin sjukdom är mer mottagliga för dessa bakterier. Följaktligen är isolering och vård genom avdelad personal, så kallat kohortvård, delar av dessa handlingsplaner för MRSA bärande patienter på vårdavdelningar. Utifrån ett omvårdnadsperspektiv blev författarna nyfikna över det aktuella kunskapsläget gällande patienters upplevelse av att bära på MRSA, både på sjukhus och i sina vardagliga liv. Syfte: Syftet med arbetet var att utforska patienters upplevelser av att vara bärare av MRSA, genom att granska tidigare forskning. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten bestod av tre kategorier, som i sin tur bestod av vardera två underkategorier. Kategorin påverkan av MRSA bestod av underkategorierna mental påverkan och fysiska symtom. Kategorin förståelse bestod av underkategorierna kunskap och information. Slutligen bestod kategorin isolering av underkategorierna isolering på sjukhuset och relationellt. Slutsats och klinisk betydelse: Att vara MRSA bärare orsakade ofta negativa känslor, som även uppstod till följd av isoleringen och omgivningens avhållsamma beteende. Patienterna hade ofta lite kunskap om MRSA och fick inte tillräckligt med information från vårdpersonal om MRSA. Att förstå patienternas känslor och ge adekvat information kan bidra till en bättre upplevelse. / Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a growing problem globally and is a bacteria that can cause severe infections in different parts of the body. Usually, the bacteria does not cause infections or produce symptoms, the person is instead merely a carrier. In Sweden much has been done and much is still being done to combat the spread of MRSA. This is presumably a reason why the prevalence of MRSA in Sweden is relatively low. Besides this, patients have to abide to laws and Socialstyrelsen, which is a Swedish Health Authority, has developed action plans regarding MRSA carriers. MRSA is contagious through physical contact and can spread to already ill patients, who because of their illness, are more susceptible. Therefore, care through the use of isolation and cohort in the care unit, is part of Swedish Health Authorities’ action plan. The authors became curious about the current knowledge regarding patient’s experience of being MRSA carriers in the in-patient hospital environment as well as in their ordinary lives. Aim: The aim was to explore patient’s experience of being MRSA carriers, by reviewing previous studies. Method: Common literary survey based on ten qualitative articles. Results: The results consisted of three categories, which each consisted of two subcategories. Influence of MRSA consisted of the subcategories mental influence and physical symptoms. The category understanding consisted of the subcategories knowledge and information. Finally, the category isolation consisted of the subcategories isolation at the hospital and interpersonal. Conclusion and clinical impact: Being a MRSA carrier was related to negative feelings, which were also caused by isolation and other people, such as family and friends, withdrawing themselves from the patient. Patients often lacked knowledge about MRSA and did not receive enough information from hospital staff. Understanding patient’s emotions as well as supplying adequate information can contribute to a better patient experience.

Diss. Uppsala : Uppsala Universitet, 2006.