Forskning visar att asylprocessen begränsar asylsökandes livsvillkor och påverkar deras psykiska mående, med bland annat självmordstankar och självskadebeteende som följd. De långa väntetiderna inom asylutredningarna har refererats till en form av våld och vittnesmål pekar på att asylmottagandet inte lever upp till förväntningen om en rättssäker och human asylprocess, med nya skärpta asyllagar som förväntas dras åt ännu hårdare. I den här studien lyfts asylsökandes position i relation till asylprocessen fram med frågeställningar kopplade till våld och agens. Deltagarna har alla sökt asyl i Sverige efter år 2014 och befinner sig antingen i en pågående eller avslutad asylprocess. Utifrån en kvalitativ metod tar den här studien sin utgångspunkt i asylsökandes egna berättelser av asylprocessen. Materialet har samlats in med hjälp av narrativa intervjuer och ett aktivt deltagande i de asylsökandes vardagsliv. De fyra livsberättelser som presenteras tolkas utifrån centrala teman om våld och agens och kopplas till teori om hur vissa liv konstrueras som mindre sörjbara än andra, och därmed kan rättfärdigas att utsättas för våld. De berättelser som förs fram ger uttryck för begränsade möjligheter till agens i relation till asylprocessen, och indikerar att en utdragen asylprocess ytterligare begränsar dessa möjligheter. Genom en kritisk reflektion diskuteras asylsökandes position i samhället och vem som har ansvar över att förändra deras livsvillkor.

Seeking asylum is a human right, which means that all states in the world that have signed the UN Refugee Convention are responsible for ensuring that refugees in need of protection can get it. Sweden has signed the UN Refugee Convention as early as in 1954. Thus, a legally secure asylum process is to be sought. The Swedish Migration Agency has a central role in this, as the reception of refugees is the primary responsibility of the Agency. The Migration Agency's case management must therefore comply with the requirements regarding ensuring the protection of people who are forced to flee, in Swedish, European and international law. A basic principle of asylum cases is that it is the applicant who has the burden of proof to make his protection needs plausible. On the other hand, the Migration Agency has an extended investigative responsibility, as there is a strong protection interest in investigations of asylum cases. The so-called officialprincipen places a demand on the Migration Agency to investigate a case to the extend its nature requires. If the work of Migrations Agency does not meet these requirements, the result may be that deficiencies in the investigation are put on the applicant and that the application gets rejected. Deficiency in case management by the Migration Agency, apart from that it is affecting individuals, and can destroy a life, can also, in the long run, have devastating consequences for the entire Swedish legal system. It also means more work for the courts, double work for the Migration Agency and increased costs for the judiciary system.     The change of the instance procedure in 2005 has greatly improved the asylum process. The case law in the area has meant that the courts can check the Migration Agency's investigations and give references to the Migration Agency about what needs to be done in order for the administrative process to be more legally secure. My conclusion is that the Swedish legal order in this area is changing as more demands are made by the EU and due to the EU's increased competence in the area. When it comes to the actual design of the provision for the officialprincipen, it is rather vaguely designed. The frameworks for what is covered by the Migration Agency’s investigative duty appear relatively diffuse for the Agency. Hopefully, the provision in the new Administration Act, and a more solid case law in the area, will result in a more uniform and predictable enforcement of the officialprincipen at the Migration Agency. / Att söka asyl är en mänsklig rättighet vilket innebär att alla stater i världen som har skrivit under FN:s flyktingkonvention är ansvariga att se till att flyktingar som behöver skydd kan få det. Sverige har undertecknat FN:s flyktingkonvention redan 1954. En rättssäker asylprocess är således att eftersträva. Migrationsverkets har en central roll i detta, eftersom flyktingmottagande är verkets primära ansvar. Migrationsverkets ärendehandläggning måste alltså leva upp till de krav gällande säkerställande av skydd för människor på flykt som finns i den svenska rätten, europarätten och folkrätten. En grundläggande princip i asylärendena är att det är den sökande som har bevisbördan för att göra sitt skyddsbehov sannolik. Å andra sidan har migrationsverket ett utvidgat utredningsansvar eftersom det föreligger ett starkt skyddsintresse vad gäller utredningar av asylärenden. Den s.k. officialprincipen ställer krav på Migrationsverket att utreda ett ärende som dess beskaffenhet kräver. Om verket inte lever upp till dessa krav kan resultatet bli att brister i utredningen läggs den sökande till last och att den sökande får avslag. Bristande handläggning av ärenden hos Migrationsverket, förutom att den drabbar enskilda människor, och kan förstöra ett liv, kan även i förlängningen få förödande konsekvenser för hela det svenska rättssystemet. Det innebär även mer arbete för domstolarna, dubbelarbete för verket och ökade kostnader för domstolsväsendet.     Den under 2005 förändrade instansordningen har förbättrat asylprocessen en hel del. Prejudikatbildningen på området har medfört att domstolarna kan kontrollera Migrationsverkets utredningar och ge hänvisningar till Migrationsverket om vad som måste göras för att handläggningsprocessen ska bli mer rättssäker. Jag har kunnat konstatera att den svenska rättsordningen på området förändrats i takt med att det ställs större krav från EU:s sida och på grund av att EU får en ökad kompetens på området. När det kommer till själva utformningen av bestämmelsen för officialrincipen, är den tämligen vagt utformad. Ramarna för vad som omfattas av Migrationsverkets utredningsskyldighet framstår som relativt diffusa för verket. Förhoppningsvis kommer bestämmelsen i den nya förvaltningslagen, och en mer solid prejudikatbildning på området, medföra att en mera enhetlig och förutsägbar tillämpning av officialprincipen växer  fram hos Migrationsverket.

Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar. / The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.

Uppsatsens syfte var att utreda barns rätt att bli hörda och få sina egna asylskäl beaktade i asylprocessen samt hur det tas hänsyn till barnets bästa i asylprocessen och hur den bedömningen går till. Utredningen börjar med att redogöra för hur asylprocessen i allmänhet går till samt vilka olika asylskäl som kan föreligga. Sedan utreds innebörden av barnets bästa såsom det kommer till uttryck i barnkonventionen samt utlänningslagen. Arbetet leder sedan till en sammanställning över huruvida barnets enskilda asylskäl prövats i praktiken samt hur barnets bästa tillgodosetts i asylprocessen. Material som lagstiftning, förarbeten, avgöranden från underinstanser och doktrin har studerats men även rättsliga ställningstaganden, konventioner och rapporter har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar. Utredningen ger vid handen att det finns vissa brister i prövningen av barnets egna asylskäl samt i prövningen av barnets bästa. En av bristerna beror på att det saknas kunskap hos beslutsfattare och tjänstemän hur dessa prövningar ska genomföras samt motiveras i praktiken.

The Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish legislation in 2020 to strengthen the child's best interests and perspective in areas such as asylum law (UNICEFSweden, 2020a). The purpose of this essay is to examine how the individual asylum grounds of unaccompanied children are handled in the asylum process and in what way the child's best interests are actually considered in the asylum process before and after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. This essay will answer the following question:How has the application of the best interests of the child according to Article 3 in asylum cases for unaccompanied children changed before and after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child into Swedish law based on the theory of the best interests of the child as an open concept? Through a qualitative content analysis of judgments, changes and deficiencies in the protection of the rights of unaccompanied children are identified. The study examines how the courts take into account the best interests of the childbased on Schiratzki's (2005) legal theory of the best interests of the child as an open concept.The results of the study have shown that before incorporation, the judgments extensively consider the best interests of the child according to Article 3 of the Convention on the Rights of the Child by highlighting potential consequences upon return. However, after incorporation, the migration court fails in considering the best interests of the child. This is because the concept of 'the best interests of the child' is comprehensive, and the court does not assess this from a holistic perspective, which is important for a fair assessment according to Schiratzki (2005).