Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare gör för att bygga trygga relationer till barnen i förskolan samt undersöka varför anknytning är en viktig del i relationsbyggandet. Tidigare forskning påvisar att trygga anknytningar mellan förskollärare och barn har en positiv effekt på barns sociala utveckling, både i det tidiga och senare stadiet i livet. Det är en kvalitativ undersökning där enkäter med fem öppna frågor har använts. Enkäterna har skickats ut via epost till förskolor samt på den sociala nätverkstjänsten Facebook i stängda grupper för förskollärare. Empirin analyserar vi utifrån John Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visar att respondenterna är överens om att de aktivt tänker på hur de bygger relationer med barnen i förskolan. Resultatet visar även att vara lyhörd, närvarande, stöttande och se barns individuella behov är viktiga egenskaper att förhålla sig till som förskollärare när det handlar om att bygga trygga relationer till barnen i förskolan. Slutsatsen är att förskollärarens arbete kring relationer och anknytning till barnen i förskolan har betydelse för barns lärande och utveckling.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning. Resultatet har analyserats med stöd av teorier vilka fokuserar kring normers och förväntningars betydelse för individers handlingsutrymme. Centrala teoretiska begrepp som tillämpats i föreliggande rapport är: Upplevd självförmåga, förväntningar, förebilder, uppmuntran, handlande, normer, exkludering. Slutsatser som redovisas påvisar att individer som har erfarenhet av avhopp sannolikt har unika och individuella bakomliggande orsaker till avhoppet. De avhopp som beskrivs kan betraktas som utdragna processer där eleverna inte har givits det stöd de tycks ha behövt. Resultatet visar även att relationsbyggande mellan skolpersonal och elever kan vara väsentligt eller avgörande för att skolpersonal ska förmå identifiera elevers behov av känslomässigt och pedagogiskt stöd. / Individuals who have experienced school dropout are often spoken of as a social and/or economic issue. Through social sciences as well as in media, they are sometimes seen as a homogeneous group with the same underlying causes for dropping out of school. The purpose of this study is to gain increased understanding of nine young adults’ reasoning about their school dropout experiences. This aim is based on how norms and expectations can effect how the students perceive the treatment received by grownups around them in their childhood and adolescence. The question formulations through this study are as follows: How do this study’s interviewed individuals speak about their connections to school employees and other grownups in their adolescence? How can the interviewed individuals’ actions be understood in relation to norms and expectations by which they have seemed to relate during their upbringing? Narrative method has been practiced, where nine individuals who have all experienced dropping out of elementary and/or upper secondary school have been interviewed. The result has been analyzed based on theories focused on norms’ and expectations’ impact on individuals’ capacity for action. Essential theoretical terminology that is used to further understand the analysis is the following: Self-efficacy, expected outcome, personal goals, role models, encouragement, actions, norms, exclusion. Conclusions of this study indicate that individuals who have experienced dropping out of primary and/or upper secondary school are likely to have different experiences and reasons for dropping out. The conclusions also implicates that norms and expectations do play a substantial role for individuals and tend to contribute to different rates of categorization and exclusion. The individual life stories regarding so called school dropouts that have been described in this study do seem to have been prolonged processes, where students have not received sufficient support. The results also stresses that the bonding between school employees and students is crucial for the ability to identify the individual need for emotional and educational support in time.

Syftet med denna undersökning är att bidra med den teoretiska förståelsen av hur chefer inom offentliga organisationer hanterar digitala aggressioner. Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats, där 10 chefer från olika offentliga organisationer har intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställning, vilket även utgör studiens empiriska material. Intervjupersonerna är verksamma inom olika branscher, inklusive skola, socialtjänst, vård och omsorg samt polis. I denna undersökning har vi strävat efter att undersöka vilka strategier cheferna använder för att hantera och eventuellt förebygga de digitala aggressioner de möter. Resultaten från studien visar att cheferna använder både proaktiva och reaktiva strategier vid hanteringen av digitala aggressioner. De proaktiva strategierna innefattar närvaro, relationsbyggande och tydliga gränser. Att vara en närvarande chef innebär antingen fysisk eller psykisk närvaro. Relationsbyggande innebär att cheferna arbetar med att skapa positiva arbets- och professionella relationer med sina medarbetare samt externa parter. Vidare innebär tydliga gränser att sätta och upprätthålla klara gränser mellan privatliv och arbetsliv. En reaktiv strategi som framhölls var det sociala stödet. Detta innebär att cheferna söker stöd från kollegor på samma hierarkiska nivå för att hantera digitala aggressioner och främja välbefinnande på arbetsplatsen. / The purpose of this study is to contribute to the theoretical understanding of how managers in public organizations handle digital aggressions. The study employs a qualitative research strategy with an abductive approach, where 10 managers from various public organizations have been interviewed to address the study's aim and research question, which also constitute the study's empirical material. The interviewees are active in various sectors including education, social services, healthcare, and police. In this study, our aim has been to explore the strategies managers use to manage and potentially prevent the digital aggressions they encounter. The results of the study indicate that managers employ both proactive and reactive strategies in dealing with digital aggressions. Proactive strategies include presence, relationship-building, and setting clear boundaries. Being a present manager involves either physical or psychological presence. Relationship-building entails managers fostering positive work and professional relationships with their employees as well as external contacts. Furthermore, setting clear boundaries involves establishing and maintaining distinct boundaries between personal and professional life. One reactive strategy highlighted was social support. This involves managers seeking support from colleagues at the same hierarchical level to manage digital aggressions and promote well-being in the workplace.

Many students cancel their studies in adult education and a lack of knowledge in adult pedagogics makes it difficult to support students with neuropsychiatric disability and a need for extra support in class. The need for support measures is often discovered late or not at all which further results in school failures. The purpose of this study is to describe and analyze counselors' work in adult education and how they help students in need of extra support. The experience of eight meritorious counselors in the northern part of Sweden has been raised using semi-structured interviews. Through a thematic analysis,they show that relationship building, earlier school failure and a structured workplace are important factors in discovering the need for extra support. The need for an awareness of colleagues’ competencies and who is responsible for what are two things that are discussed in this study. Further research is needed to be done from the students’ perspective for further knowledge and points of view from both sides and whether the result from this study is consistent with the students’ experiences. / Många elever avbryter sina studier inom den kommunala vuxen utbildningen och brist på kunskap inom vuxenpedagogik försvårar arbetet med att stötta elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med behov av extra anpassning. Behovet av stödåtgärder upptäcks oftast försent eller inte alls vilket resulterar i ytterligare skolmisslyckanden. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildningen och hur de stöttar elever med behov av extra anpassning. Erfarenheter från åtta meriterade studie- och yrkesvägledare inom övre Norrland har lyfts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Genom en tematisk innehållsanalys visar de att relationsbyggande, tidigare skolmisslyckande och struktur inom verksamheten är betydande faktorer när det kommer till att upptäcka och implementera extra anpassningar. Behovet av en medvetenhet om kollegornas kompetenser och vem som ansvarar för vad är två saker som diskuteras under denna studie. Vidare forskning behövs studeras utifrån elevernas perspektiv för att få kunskap samt synvinklar från båda sidorna och om det resultat som framkommit i detta examensarbete överensstämmer med elevernas erfarenheter.

Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation.  Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en  multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.

I min vetenskapliga essä beskriver jag självupplevda situationer som behandlar fyra barn i förskolan och pedagogernas agerande. Berättelserna handlar vid första anblick om pedagogers relationsbyggande och relationskompetens och huruvida de lyckas eller misslyckas att bemöta barnets behov och känslor. I ett relationellt perspektiv, behandlas den första forskningsfrågan, hur pedagogen kan möta barnet för att bygga en god och professionell relation. Det relationella perspektivet har ett fokus på mötet mellan pedagog och barn, med begrepp som relationsbyggande, relationskompetens, barnets perspektiv, trygga relationer; utifrån docenten Emilson, professor Frelin, familjeterapeuterna Juul & Jensen, barnforskaren Johansson samt professor Aspelin och amerikanska professorerna McNally & Slutsky. Jag vidgar mitt synfält med den andra forskningsfrågan, hur pedagogen kan förstå och möta den andres annanhet. Genom ett hermeneutiskt perspektiv söker jag förstå och möta annanheten som varje människa besitter och hur detta påverkar mötet mellan pedagogerna samt mellan pedagog och barn. Jag reflekterar över mitt eget och andras agerande. Jag synliggör hur föreställningar om barnet och min konstruktion av pedagoger, kan påverka min förståelse för och mötet med den andre. Polisen Heder behandlar att professionen ansvarar för ett empatiskt möte. Filosofen Gadamer och hans begrepp förståelsehorisont, används genomgående, tillsammans med begreppet annanhet. Fil.dr. Bjervås och docenten Emilson bidrar till en ytterligare förståelse för annanheten, genom olika föreställningar om barnet. Vidare reflekterar jag över min konstruktion av den andre samt även mitt ansvar i kunnandet, med hjälp av docenterna Hjertström Lappalainen & Schwarz. Syftet med essän är att problematisera förskolan som en komplex mötesarena av relationer, erfarenheter, annanheter och föreställningar, vilket jag med mina perspektiv och forskningsfrågor ämnar synliggöra. Begreppet förståelsehorisont och mötet med annanheten, har givit mig en bredare blick för mitt framtida kunnande. Metoden har varit essäskrivandet, min berättelse, reflektion över erfarenheten, den teoretiska förankringen, mentorsamtal och en skrivgrupps reflektioner. Undersökningsmetoden har varit berikande då min praktiska kunskap har problematiserats och kan således utvecklas. / In my scientific essay, I describe self-experienced situations that deal with four children in preschool and the educators' actions. The stories are at first sight about educators' relationship building and relationship skills and whether they succeed or fail to respond to the child's needs and feelings. In a relational perspective, the first research question is addressed, how the educator can meet the child to build a good and professional relationship. The relational perspective focuses on the encounter between educator and child, with concepts such as relationship building, relationship skills, the child's perspective, safe relationships; from the docent Emilson, Professor Frelin, family therapists Juul & Jensen, child researcher Johansson and Professor Aspelin and American Professors McNally & Slutsky. I broaden my sight with the second research question, how the educator can understand and meet the other's otherness. Through a hermeneutic perspective, I seek to understand and meet the otherness each person possesses and how this affects the encounter between the educators as well as between educators and children. I reflect on my own and others' actions. I visualize how assumptions of the child and my construction of educators, can affect my understanding of and the encounter with the other. Policeman Heder deal with the profession as responsible for an empathetic encounter. The philosopher Gadamer and his concept horizon of understanding, is used consistently, with the concept otherness. PhD Bjervås, and the docent Emilson contribute to a further understanding of the otherness, through different assumptions of the child. Furthermore, I reflect on my construction of the other as well as my responsibility in the know-how, with the help of docents Hjertström Lappalainen & Schwarz. The purpose of the essay, is to problematize preschool as a complex arena of encounters, with relationships, experiences, otherness and assumptions, which I aim to make visible with my perspectives and research questions. The concept horizon of understanding and the encounter with the otherness, has given me a broader view of my future know-how. The method has been my essay writing, my story, reflection on the experience, the theoretical framework, mentor conversation and a writing group’s reflections. The research method has been enriching as my practical knowledge has been problematized and can thus be developed.

Problem: Companies are becoming more active in social media. They usechannels such as Facebook, to communicate and interact with theirenvironment. In connection with this, companies must also be prepared todeal with crises in social media. Previous research shows no clear guidelineson how companies can work in social media to prevent crises. Purpose: The purpose of this qualitative study is to examine how companiesin the communications industry can work with Facebook to prevent crises.We hope that our study can provide new perspectives and guidance on howcompanies can work with emergency communication for prevention. Methodology: We used a qualitative research to arrive at our results. Thismeant we got an insight into the complex world that companies are workingin. We interviewed six companies working in the communications industry.The material has been analyzed and reviewed in accordance with acceptedpractices. Conclusions: By analyzing the empirical material, we found out manyinteresting results. The results show that the companies we investigated arenot working to prevent crises in social media to any great extent. They ratheruses social media for marketing and commercial purposes. Companies needto develop strategies that can prevent crises from occurring

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elevhälsoteam på grundskolor arbetar med att identifiera barn som är eller har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet. Studien utgår från två frågeställningar som berör lärare och elevhälsoteamets möjligheter att identifiera våldsutsatta barn, utmaningar i arbetet och strategierna de använder sig av. Studien utgick från en kvalitativ metod i form av tio semistrukturerade intervjuer med en lärare, två elevcoacher, tre skolkuratorer och fyra skolsköterskor på grundskolor i Halland. De teorier som tillämpas för att analysera det empiriska materialet är relationsteorin, rollteorin och begreppet tillit. Resultatet påvisade vikten av att lärare och elevhälsoteamet arbetar med att skapa relationer präglade av stark tillit till eleverna. Dessutom är det av relevans att ha en god samarbetsförmåga mellan de olika professionerna samt att visa engagemang och vara lyhörd gentemot barnen. Intervjupersonerna belyste även de utmaningar som de står inför. Dessa är bland annat kopplade till resurser, socialtjänstens hantering av anmälningarna och barnens lojalitet till föräldrarna. Genom att vara ute hos eleverna och skapa starka relationer med tillit, underlättas arbetet med att uppmärksamma och identifiera våldsutsatta barn. / The purpose of this study is to examine how teachers and student health teams in elementary schools work to identify children who are or have been subjected to physical or psychological violence at home. The study has answered two questions about the ability of teachers and student health teams to identify children exposed to violence at home, the challenges they face, and the strategies they employ. We used a qualitative method based on ten semi-structured interviews with one teacher, two student coaches, three school counselors, and four school nurses at elementary schools in Halland. The theories we applied to analyze the empirical material are relationship theory, role theory, and the concept trust. The results indicated the importance of teachers and student health teams working to build strong, trusting relationships with students. Additionally, it is relevant to have good collaboration between the different professions and to show engagement and be perceptive to the children. The interviews also showed the challenges they face, including resources, the Social Services handling of reports, and the children's loyalty to their parents. By being present among the students and creating strong, trusting relationships, the work of identifying and recognizing children exposed to violence was facilitated.

Uppsatsen undersöker hur investmentbolag i sin strategi kan använda relationsbyggande till portföljbolag och andra aktörer för att stärka sin marknadsposition. Detta görs utifrån ett fokus på de hinder som liability of outsidership representerar vid global expansion. Uppsatsen baseras på ett explorativt och kvalitativt tillvägagångssätt där primärdata i form av intervjuer med representanter från investmentbolag, samt sekundärdata i form av textuell data använts för att ge en fördjupad förståelse till ämnet. Uppsatsens resultat visar att investmentbolagens ägarandelar och styrkan i deras relationer med investerare och portföljbolagen har stor betydelse för hur väl bolaget ifråga överkommer de hinder som liability of outsidership representerar. / The thesis examines how investment companies can use relationship-building with portfolio companies and other actors in their strategy to strengthen their market position. This is done with a focus on the obstacles that the liability of outsidership represents in global expansion. The thesis is based on an exploratory and qualitative approach, where primary data in the form of interviews with representatives from investment companies, as well as secondary data in the form of textual data, have been used to provide a deeper understanding of the subject. The results of the thesis show that the ownership stakes of investment companies and the strength of their relationships with investors and portfolio companies are of great importance for how well the company in question overcomes the obstacles that the liability of outsidership represents.

Kundrelationer har blivit allt viktigare i alla branscher på grund av teknologisk utveckling och ökad konkurrens. Företags fokus har till följd av detta förflyttats från produkter till kunderna. Avsikten med denna studie har varit att ta reda på vilka incitament som finns för att arbeta med kundrelationer och hur det arbetet ser ut, med hänsyn till de meningsskiljaktigheter som förekommer i tidigare forskning avseende betydelsen av kundrelationer. Detta har studerats på relationen mellan hyresvärdar som tillhandahåller studentbostäder och deras hyresgäster, vilket är en relation som karaktäriseras av kortvarighet på grund av boendets tillfälliga karaktär. Den begränsade mängd forskning som behandlar kortsiktiga kundrelationer och den långsiktighet som ofta lyfts fram i befintlig forskning, medför att det finns ett särskilt intresse av att öka kunskapen om denna relation. Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka incitament företag har för att arbeta med kortsiktiga kundrelationer samt beskriva hur det relationsbyggande arbetet ser ut. Denna kvalitativa studie behandlar hyresvärdens perspektiv, sex hyresvärdar med studentbostäder har intervjuats. Det kan konstateras att dessa hyresvärdar arbetar med relationsbyggande aktiviteter mot sina studenthyresgäster, trots studentbostadens tillfälliga karaktär och den kortvarighet som relationen karaktäriseras av. Incitamenten för att arbeta med kundrelationer, vilka identifierades i denna studie, är rykte, konkurrenskraft, nöjda kunder, förtroende och varaktighet. Studiens resultat visar även att hyresvärdarna arbetar med relationer genom att uppfylla hyresgästernas behov, vilket görs genom god kommunikation samt olika aktiviteter och åtgärder. Organisationens utformning var ytterligare en aspekt som spelade roll för det relationsbyggande arbetet, främst då utformningen möjliggör kommunikation med hyresgästerna. / Customer relations have become more important in all industries due to technological development and increased competition. As a result, company focus has shifted from products to customers. This study intended to find out which incentives exist for working with customer relations and how they implement their work, taking into account the differences that exist in previous research regarding the importance of customer relations. This has been studied on the relationship between landlords who provide student housing and their tenants, which is a relation characterized by short duration due to the temporary nature of the accommodation. The limited amount of research that discuss short-term customer relations and the long-term perspective that is often highlighted in existing research, results in a particular interest in increasing knowledge about this relationship. The purpose of this study has therefore been to find which incentives companies have to work with short-term customer relations and describe how they implement this work. This qualitative study concentrates on the landlord’s perspective, six landlords with student housing has been interviewed. It can be stated that these landlords work with relationship-building activities towards their student tenants, despite the short duration and temporary nature of the accommodation. The incentives for working with customer relations, which were identified in this study, are the company’s reputation, competitiveness, satisfied customers, trust and durability. The study also shows that landlords work with relations by meeting the tenants needs, which is done through good communication, activities and arrangements. Also, the design of the organization mattered for the relationship-building work, mostly because the design enables communication with the tenants.