Diese Bachelorarbeit wurde am Fraunhofer-Zentrum für Mittel- und Osteuropa erstellt. Ihr Ziel war die Automatisierung eines Teilprozesses, der im Zusammenhang mit der dort entwickelten Web-Anwendung Intellectual Property Industry Base1 steht.

Social sustainability is increasingly recognized as a pressing concern in Sweden today, not only for politicians but also for the business sector and citizens alike. Its significance is particularly pronounced in the real estate sector, perhaps even vital given its connection to societal well-being. While Swedish real estate companies might not be new to considering this perspective, there has not been such a collective concern before. Therefore, there is not a common way to view or tackle this. Some companies have begun to include sustainability reporting in their annual report and the number is increasing every year. However, current systems and processes lack vital information since companies do not know what data to collect and how to analyze and assess it. The available information may be questioned for its reliability since each company decides what to report, complicating informed decision-making. This leads to inefficient social sustainability efforts. Furthermore, the absence of a standardized framework hinders stakeholders and investors from evaluating the performance of different companies, thereby leaving them unaware of sustainability-related risks. Additionally, comparing sustainability performance across companies proves challenging, undermining the credibility of the sustainable investment market. To achieve a positive transition Swedish real estate industry needs to decide on how to measure social sustainability. In this study, a German model for scoring social initiatives called SI Scoring 2.0 was examined, and it was investigated whether the model can be adapted for use in the Swedish real estate industry. The findings indicate that the model cannot be adopted in its entirety, but with adjustments, it can serve the Swedish market. By considering previous research within the subject, Swedish stakeholders’ opinions and Swedish law, recommendations, and certifications an adapted model is presented, called Socialt HållbarhetsIndex, SH Index. The index consists of 31 key performance indicators, KPIs, categorized into “property level” and “community level”. Each KPI is evaluated using a five-point scoring scale, and the achieved score is then adjusted according to Maslow hierarchy of needs to derive a total score. The thesis, the social sustainability index and its careful research aim to contribute to the discussion regarding how to measure social sustainability in Sweden. To overcome previous mentioned challenges, stakeholders must prioritize transparent and reliable reporting to enable accurate assessments of social impact. Only with robust reporting practices can funds be directed towards long-term sustainable investments, fostering a more socially sustainable society. / Social hållbarhet uppmärksammas i allt högre grad som en brådskande fråga i Sverige, inte bara för politiker utan även för både näringsliv och medborgare. Dess inverkan är än mer påtaglig i fastighetsbranschen på grund av dess tydliga koppling till samhället och dess välbefinnande. Även om svenska bolag inte är främmande för social hållbarhet har det inte funnit någon gemensam diskussion eller företeelser för hur man bör förhålla sig till det. De senaste åren har en handfull bolag rapporterat sitt hållbarhetsarbete i årsredovisningen och det blir fler och fler. Dock saknar nuvarande system och processer viktig information eftersom företagen inte vet vilken data de ska samla in och hur de ska analysera den. Den tillgängliga informationen kan ifrågasättas för sin tillförlitlighet eftersom varje företag bestämmer vad de ska rapportera, vilket försvårar jämförbarheten och välgrundade beslut. Dessutom försvårar avsaknaden av en standardiserad ram för intressenter och investerare att utvärdera olika företags prestationer, vilket lämnar dem ovetande om hållbarhetsrelaterade risker. Att jämföra hållbarhetsinitiativ mellan företag visar sig också vara utmanande, vilket underminerar trovärdigheten för marknaden för hållbara investeringar. Det krävs därmed en stor förflyttning och systemförändring för att man ska kunna enas om hur man ska arbeta med social hållbarhet framåt. För att uppnå en positiv omställning behöver den svenska fastighetsbranschen enas om hur man ska mäta social hållbarhet. I denna studie granskades en tysk modell för att bedöma sociala initiativ, kallad SI Scoring 2.0, för att undersöka om modellen kan anpassas för användning på den svenska marknaden. Resultatet visar att modellen inte kan antas i sin helhet, men att den med justeringar skulle kunna användas i Sverige. Genom att beakta tidigare forskning inom ämnet, svensk lagstiftning, rekommendationer och certifieringar samt svenska intressenters åsikter presenterar denna studie en ny anpassad modell, kallad Socialt HållbarhetsIndex, SH Index. Indexet består av 31 indikatorer, KPIer, uppdelade i fastighetsnivå och samhällsnivå. Varje KPI utvärderas på en 5-gradig skala, och den uppnådda poängen viktas sedan enligt Maslows behovshierarki för att få fram en totalpoäng. Denna avhandling med det modifierade sociala hållbarhetsindexet och dess noggranna forskning syftar till att bidra till diskussionen om hur man mäter social hållbarhet i Sverige. För att övervinna de tidigare nämnda utmaningarna måste intressenter vara transparenta och tillförlitliga i rapportering för att möjliggöra korrekta bedömningar av social påverkan. Endast med omfattande standarder för rapportering kan medel riktas mot hållbara investeringar, vilket på sikt främjar ett mer socialt hållbart samhälle.

Kundrelationer har blivit allt viktigare i alla branscher på grund av teknologisk utveckling och ökad konkurrens. Företags fokus har till följd av detta förflyttats från produkter till kunderna. Avsikten med denna studie har varit att ta reda på vilka incitament som finns för att arbeta med kundrelationer och hur det arbetet ser ut, med hänsyn till de meningsskiljaktigheter som förekommer i tidigare forskning avseende betydelsen av kundrelationer. Detta har studerats på relationen mellan hyresvärdar som tillhandahåller studentbostäder och deras hyresgäster, vilket är en relation som karaktäriseras av kortvarighet på grund av boendets tillfälliga karaktär. Den begränsade mängd forskning som behandlar kortsiktiga kundrelationer och den långsiktighet som ofta lyfts fram i befintlig forskning, medför att det finns ett särskilt intresse av att öka kunskapen om denna relation. Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka incitament företag har för att arbeta med kortsiktiga kundrelationer samt beskriva hur det relationsbyggande arbetet ser ut. Denna kvalitativa studie behandlar hyresvärdens perspektiv, sex hyresvärdar med studentbostäder har intervjuats. Det kan konstateras att dessa hyresvärdar arbetar med relationsbyggande aktiviteter mot sina studenthyresgäster, trots studentbostadens tillfälliga karaktär och den kortvarighet som relationen karaktäriseras av. Incitamenten för att arbeta med kundrelationer, vilka identifierades i denna studie, är rykte, konkurrenskraft, nöjda kunder, förtroende och varaktighet. Studiens resultat visar även att hyresvärdarna arbetar med relationer genom att uppfylla hyresgästernas behov, vilket görs genom god kommunikation samt olika aktiviteter och åtgärder. Organisationens utformning var ytterligare en aspekt som spelade roll för det relationsbyggande arbetet, främst då utformningen möjliggör kommunikation med hyresgästerna. / Customer relations have become more important in all industries due to technological development and increased competition. As a result, company focus has shifted from products to customers. This study intended to find out which incentives exist for working with customer relations and how they implement their work, taking into account the differences that exist in previous research regarding the importance of customer relations. This has been studied on the relationship between landlords who provide student housing and their tenants, which is a relation characterized by short duration due to the temporary nature of the accommodation. The limited amount of research that discuss short-term customer relations and the long-term perspective that is often highlighted in existing research, results in a particular interest in increasing knowledge about this relationship. The purpose of this study has therefore been to find which incentives companies have to work with short-term customer relations and describe how they implement this work. This qualitative study concentrates on the landlord’s perspective, six landlords with student housing has been interviewed. It can be stated that these landlords work with relationship-building activities towards their student tenants, despite the short duration and temporary nature of the accommodation. The incentives for working with customer relations, which were identified in this study, are the company’s reputation, competitiveness, satisfied customers, trust and durability. The study also shows that landlords work with relations by meeting the tenants needs, which is done through good communication, activities and arrangements. Also, the design of the organization mattered for the relationship-building work, mostly because the design enables communication with the tenants.

The South African property sector is characterised by property practitioner firms that fail to comply with the Estate Agency Affairs Board (EAAB) code of conduct and firms having inefficient systems which are unable to combat hacking and cybercrime in the sector. Although property practitioner firms have systems and processes in place, there are still instances of unethical behaviour. Failure to prevent client personal information from being leaked is still a major problem in the sector, this issue can be addressed by demonstrating due diligence with respect to safeguarding sensitive information. The accuracy of information is also a problem in the sector and requires firms to resort to analysing collected data before capturing it, in order to maintain accuracy. The sector encounter illegal access to systems including breaking the password protected websites and password protection on a computer system. The objectives for this study were to investigate the extent to which firms enforce Information Ethics (IE), explore the systems and processes put in place by firms to enforce IE and to explore the challenges experienced by the firms in the Gauteng province when enforcing IE. The study was qualitative in nature and indepth interviews were conducted to gather information from five managers and five employees within the firm situated in Gauteng province. The study found that these property practitioner firms enforce IE to a certain extent. These firms use (22) systems and processes to enforce IE and experienced (5) challenges during the enforcement of IE. The study concludes that these property practitioner firms enforce IE using different systems and processes and experience challenges during enforcement. The list of IE enforcement systems and processes and challenges identified in this study will assist policy makers in compiling IE policies. The findings will also assist firms in IE enforcement and reduction of IE enforcement challenges. / Business Management / M. Com. (Business Management)