Idag är det generella kravet för inträdet på arbetsmarknaden minst en gymnasieexamen, trots detta visar statistik på att flertalet unga personer hoppar av sin skolgång. Att göra ett skolavhopp kan ge konsekvenser som långtidsarbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska bekymmer. Därmed utgör skolavhoppet ett samhällsproblem och det är av vikt att unga personer får stöd i sin situation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolavhoppets händelseförlopp för att få förståelse för vilka samhälleliga och enskilda strategier som tillämpas vid hanteringen av ett skolavhopp för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Frågeställningarna är: • Av vilka anledningar valde den unga att hoppa av sin skolgång?• Hur hanteras ett skolavhopp? • Vilka är följderna av ett skolavhopp? Utifrån Careership och KASAM- teorierna har resultatet av studien analyserats och visar på att skolavhoppet är komplext men att de ungas psykiska ohälsa är en bidragande faktor till varför ett skolavhopp sker. Att få stöd i sin situation av omgivningen visar sig vara betydelsefullt. Dock visar resultatet på att det samhälleliga stödet inte är ihållande vilket resulterar i en ostabil framtid för de som har hoppat av skolan.

Skolmotgångar och skolavhopp har länge varit ett stort bekymmer i den svenska skolan. I det här examensarbetet finns två syften. Det första är att synliggöra vilka faktorer som studie- och yrkesvägledare menar ligger till grund för ofullständiga studier. Det andra syftet är att belysa hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att motivera elever med tidigare skolmotgångar. Frågeställningarna som använts för att nå ett svar är: Vilka faktorer påverkar individers sannolikhet till att fullfölja studier enligt studie- och yrkesvägledare? På vilket vis arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever som haft tidigare motgångar i sina studier? För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts där sex verksamma studie- och yrkesvägledare intervjuades. Svaren på intervjuerna analyserades genom de teoretiska begreppen Autonomi, samhörighet, kompetens, habitus och brytpunkter. Resultatet av studien visade på att studie- och yrkesvägledare upplever att socioekonomiska faktorer, däribland segregation direkt kan påverka elevers chanser att fullfölja studierna. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare upplever individuella faktorer med funktionsvariationer och en tidigare missanpassad skolgång som direkta påverkansfaktorer. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare anser att individuellt anpassade delmål fungerar bäst när de motiverar elever som tidigare gått igenom skolmotgångar.

Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.

I denna examensuppsats undersöker författarna hur erfarna studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar med problematisk frånvaro. Studien är avgränsad till grundskolan och är baserad på semistrukturerade intervjuer. Under bakgrund och tidigare forskning har författarna använt sig av lagar, styrdokument, statliga utredningar, careershipteorin av Hodkinson och Sparkes och ett flertal andra studier. Resultatet av studien tolkar författarna utifrån litteratur och intervjuer att elevgruppen ofta känner utanförskap och undviker skolkontext då hemmamiljö känns tryggare. I vissa fall utvecklar eleverna på grund av utanförskapet psykisk ohälsa och social isolering. Dessa elever har ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kan ha problem både med skoluppgifter och sociala relationer. Det finns många olika vägar till mål men vissa elever har gett upp framtidsmål. De tror sig inte kunna nå till något mål för att de har negativa erfarenheter av att klara skolsituationer, har svårt att förstå olika sammanhang samt känner sig inte alltid delaktiga. Utifrån studien så ser författarna att en vägledares styrkor kan vara samtalsmetodik, ge motivation och att vara relationskapande. Många elever har utvecklat problematisk frånvaro under lång tid och problematiken kan eskalera till fler individuella problem i vuxen ålder. Kunskap om problematiken verkar i vissa fall vara begränsad på skolor och med det ser författarna att detta är en utmaning som drabbar elever, familjer och samhället. Utifrån denna studie så är några framgångsfaktorer relationsbyggande, tidiga individuella insatser utifrån elevens behov och samverkan mellan olika aktörer. Detta för att stärka självförtroende hos eleverna så de kan nå förståelse till sammanhang och utveckla valkompetens.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning. Resultatet har analyserats med stöd av teorier vilka fokuserar kring normers och förväntningars betydelse för individers handlingsutrymme. Centrala teoretiska begrepp som tillämpats i föreliggande rapport är: Upplevd självförmåga, förväntningar, förebilder, uppmuntran, handlande, normer, exkludering. Slutsatser som redovisas påvisar att individer som har erfarenhet av avhopp sannolikt har unika och individuella bakomliggande orsaker till avhoppet. De avhopp som beskrivs kan betraktas som utdragna processer där eleverna inte har givits det stöd de tycks ha behövt. Resultatet visar även att relationsbyggande mellan skolpersonal och elever kan vara väsentligt eller avgörande för att skolpersonal ska förmå identifiera elevers behov av känslomässigt och pedagogiskt stöd. / Individuals who have experienced school dropout are often spoken of as a social and/or economic issue. Through social sciences as well as in media, they are sometimes seen as a homogeneous group with the same underlying causes for dropping out of school. The purpose of this study is to gain increased understanding of nine young adults’ reasoning about their school dropout experiences. This aim is based on how norms and expectations can effect how the students perceive the treatment received by grownups around them in their childhood and adolescence. The question formulations through this study are as follows: How do this study’s interviewed individuals speak about their connections to school employees and other grownups in their adolescence? How can the interviewed individuals’ actions be understood in relation to norms and expectations by which they have seemed to relate during their upbringing? Narrative method has been practiced, where nine individuals who have all experienced dropping out of elementary and/or upper secondary school have been interviewed. The result has been analyzed based on theories focused on norms’ and expectations’ impact on individuals’ capacity for action. Essential theoretical terminology that is used to further understand the analysis is the following: Self-efficacy, expected outcome, personal goals, role models, encouragement, actions, norms, exclusion. Conclusions of this study indicate that individuals who have experienced dropping out of primary and/or upper secondary school are likely to have different experiences and reasons for dropping out. The conclusions also implicates that norms and expectations do play a substantial role for individuals and tend to contribute to different rates of categorization and exclusion. The individual life stories regarding so called school dropouts that have been described in this study do seem to have been prolonged processes, where students have not received sufficient support. The results also stresses that the bonding between school employees and students is crucial for the ability to identify the individual need for emotional and educational support in time.