In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education. What do they tell regarding their meeting with the university? How is the drop out visible before the decision to quit? How can the way forward to the drop out be described? What does the university mean for them? The theoretical point of departure is the concept lifeworld and the method is phenomenological hermeneutic with narrative interviews with 5 students. The result points out that the meeting with the university implies a meeting with other individuals, and also a "meeting" within the student himself, by inner questioning and reflection. The students’ relationship to the studies is characterized by the experience of understanding. The dropouts are visible through different events. The decision per se has increased over time and the students have also grown personally by the decision. To understand or not understand is crucial for the experience of learning. The drop out can also be seen as a transition and a turning point. The drop out is an effort and takes place without professional staff, therefore needs to be discussed in public.

Ett problem som har blivit mer och mer förekommande under de senaste åren i den svenska grundskolan handlar om möjligheten att kunna välja bort moderna språk. I denna studie undersöks spansklärares upplevelse av deras motivation i att motverka elevers avhopp från spanska på högstadiet. Syftet består av att ta reda på vad spansklärare anser hur deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta med sina spanskstudier. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: vad menar spansklärare hur deras motivation bidrar till att deras elever fortsätter läsa spanska på högstadiet och hur upplever spansklärare att deras motivation påverkar elevers möjligheter att fortsätta sina studier i spanska på högstadiet. Arbetet utgår från en kvalitativ metod som bygger på semi-strukturerade intervjuer med fyra obehöriga och en behörig spansklärare som arbetar i grundskolan. Resultatet, som har analyserats utifrån Self-Determination teorin, visar att det finns likheter och olikheter i hur de intervjuade spansklärarna upplever sin motivation i att motverka deras elevers avhopp från spanska. Det har framkommit att majoriteten av spansklärarna i studien blir motiverade av olika yttre faktorer. Alla deltagande lärare i denna studie verkar vara överens om att elevernas motivation påverkar mer eller mindre deras motivation och vice versa vilket kan visa på ett ömsesidigt behov mellan både partnerna.

Studieavhopp är ett problem som påverkar både individen och samhället. Forskningen visat att de unga vuxna som hoppar av studierna har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden vilket leder till att de blir en belastning för samhället. De unga vuxna som inte är i studier eller i arbete löper större risk till psykisk ohälsa, social exkludering, samt ekonomisk utsatthet.Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur sju unga vuxna som är i åldrarna mellan tjugo till trettio resonerar kring det egna studieavhoppet samt vägen tillbaka till studierna. Avsikten är att beskriva och reflektera över deras erfarenheter som kan i framtiden vara till hjälp för framtida förebyggande arbete mot studieavhopp. Studiens syfte utgår utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar de unga vuxna kring det egna studieavhoppet? Vad faktorer upplever unga vuxna har varit avgörande för återupptagandet av studierna? Vilka erfarenheter av personliga kontakt har de unga vuxna vid återupptagandet av studierna på nytt? Kvalitativ metod har tillämpats där sju individer intervjuandes och berättade om sina erfarenheter av studieavhopp samt återupptagandet av studierna. Resultatet har analyserats utifrån Carrership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner samt Social Cognitive Career Theory.Resultaten som denna studie påvisar är att studieavhopp är individuella och komplexa. Oftast handlar studieavhopp om flera orsaker än en, där svårigheter har förekommit under en längre period. Studien visar även att stöd och hjälp från skolans personal och andra vuxna kan vara avgörande faktorn när det kommer till deras väljande. Det positiva bemötandet och bra erfarenheter har haft stor betydelse när det kommer till återupptagandet av studierna. De unga vuxna som har bestämt sig till att komma tillbaka till skolbänken och komplettera gymnasiebehörigheten har haft positiv erfarenhet av olika arbetsrelaterade projekt och signifikanta vuxna som har väglett dem till studierna igen.

Detta arbete har haft som syfte att undersöka vilka orsaker som ligger bakom valet att avbryta sina studier i förtid vid sjökaptensprogrammet, samt att kartlägga problemområden som upplevs av de studenter som valt att avsluta sina studier i förtid. Arbetet har även syftat till att undersöka huruvida anledningarna skiljer sig från tidigare forskning av ämnet. Av särskilt intresse var praktikperioden och dess inverkan för studieavhopp. För att undersöka fenomenet närmare har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna valdes ut från en och samma klass av sjökaptensprogrammet med ingångsår 2012 för att få undersökningen så tidsmässigt relevant som möjligt. Intervjuerna har fokuserats runt förbestämda teman, vilka tidigare forskning har identifierat som avgörande faktorer som leder till avhopp. Resultatet visar att beslut om studieavhopp uppstår som en kombination av flera faktorer, och är mycket sällan resultatet av en enskild faktor. Stickprovet som undersöktes var homogen med yrkesgruppen fartygsbefäl i resten av landet och även med sina före detta klasskamrater. Utbildningen beskrevs med positiva ordalag och det sociala nätverket ansågs verka skyddande. Praktiken har visat sig vara betydelsefull i beslutet, särskilt då verkligheten ombord kolliderar med studentens förskönade bild om livet till sjöss, och var ofta den utlösande faktorn i beslutet om avhopp samband med en negativ framtidstro och ett bristande intresse för yrket. / This study aims to examine underlying causes in cases of dropout from the Master mariner programme, as well as mapping out problem areas for those students who choose to drop out. The study also aims to examine whether these causes differ from previous research in the area. Of particular interest is the role work experience plays in the decision to drop out. In order to examine the subject further a qualitative method has been used and semi structured interviews have been held with respondents from a single year commencing their studies in 2012 in order for the study to be as relevant as possible. Interviews have focused around pre-determined themes, which previous research has concluded to be of importance. Results show dropout as a result of a combination of factors, and very rarely is a single factor significant enough to describe the phenomena. The sample group was homogenous to the larger population of Officers in the Swedish merchant navy, as well as to their previous class mates. The course was described in positive terms and the social network around a student was often a protective factor. Work experience is shown to be of vital importance when a student considers dropping out, especially when reality collide with the students´own glorified expectations of life at sea. This together with a negative view on future work prospects and a general lack of interest in shipping was commonly reason for dropping out.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education. What do they tell regarding their meeting with the university? How is the drop out visible before the decision to quit? How can the way forward to the drop out be described? What does the university mean for them? The theoretical point of departure is the concept lifeworld and the method is phenomenological hermeneutic with narrative interviews with 5 students. The result points out that the meeting with the university implies a meeting with other individuals, and also a "meeting" within the student himself, by inner questioning and reflection. The students’ relationship to the studies is characterized by the experience of understanding. The dropouts are visible through different events. The decision per se has increased over time and the students have also grown personally by the decision. To understand or not understand is crucial for the experience of learning. The drop out can also be seen as a transition and a turning point. The drop out is an effort and takes place without professional staff, therefore needs to be discussed in public.