New media technologies (NMT) demand we ask new questions connecting communication theory and media ecology. Despite McLuhan’s famous statement “The medium is the message,” most communication scholarship in new media continues to examine the messages, rather than how the medium and their outlets Facebook, Twitter, LinkedIn, Skype, etc. transform communicative activity and meanings. This panel will address current conceptions of communication theory and media ecology, while proposing future directions for both research and theory.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval.</p><p><strong>Teoriområden: </strong>Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.<em></em></p>

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vänsterskalan i kamp om väljarna. Under valperioden läggs mer fokus på partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sälja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos väljarna. Frågeställningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar väljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jämfört med väljarnas uppfattning på Personal Branding? Syfte: Syfte med studien är att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestå av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och väljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding. Studien kommer även klarlägga skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien utför en metodtriangulering dvs., använder kvantitativa och kvalitativa metoder. Intervjuer har genomförts med de svenska riksdagspartierna och två enkätundersökningar har genomförts, då författarna gjorde både ett slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval. Teoriområden: Varumärkesvärde, varumärkesidentitet och Personal Branding Resultat: Studien påvisar att riksdagspartierna vill lyfta fram deras partiledares starkaste egenskaper för att särskilja partiledarna från deras konkurrenter. Studien påvisar tydligt vem av partiledarnas Personal Branding uppfattas positivt eller negativt. Skillnader samt likheter kan tydas mellan riksdagspartiernas uppfattning om partiledarnas Personal Branding kontra väljarnas uppfattningar. Slutsats: Studien ger en nyanserad bild av den problematik som partiet kontra väljarna står för idag. Resultat visar att Personal Branding är ett betydelsefullt verktyg inom politiken både för Riksdagspartierna själva och väljarna. Riksdagspartierna är beroende av partiledarens Personal Branding, då partiledaren måste förvalta rollen på ett positivt sätt, annars skadar det partiets anseende och partiledarens Personal Branding i form av väljarnas negativa uppfattningar och uteblivna röster.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer. Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål. Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.

Googling their employees and job seekers are becoming more common andin that we live our lives more and more on the internet it becomes moreimportant how we act and to think about what you publish on the internet.Each time you press a key, will leave a digital footprint behind and thereforeit’s important to know how to deal with this. The purpose was to describehow a person strategically can proceed to build an identity on the internet toget benefits in the job seeking process in the media industry and to describethe importance of the digital identity in the recruitment process in a smallertown. We’ve used a qualitative approach and made eight interviews withrecruiters from the media and also people who have built a digital identity.We’ve used Bauman’s theory about consumer society, Montoya’s eight lawsof personal branding and also theories about profiling, and communicationsplanning to analyze the material. We’ve found that a digital identity plays animportant role in the professional context in the media industry and cansometimes be crucial if a person gets a job or not. The first thing to do whenbuilding a digital identity is to find your core value, set goals and define thetarget audience in order to adapt to this when you convey your message. It’salso important to choose the right channel to carry the message through. Thedigital identity also needs to be updated and maintained regularly.

The personal brand derives from the marketing brand, and argues that a person can take control over other people’s perceptions about him or her. The personal brand can benefit the person but it can also give advantages to his or her company. The interest in, and the purpose of the personal brand, has increased the last ten years. Leaders of large companies in Sweden consider it to be of utmost importance to have an influence on their co-workers. They consider their personal brand to be advantageous in their practice of leadership. The leaders personal values are the foundation of the identity in their personal brands. The values of their personal brand should reflect the values of their company because it helps building an organisational culture in accordance with the companies’ values.  The personal brand has many advantages and the purpose of this paper is to focus on the values of the personal brand and what it can contribute to their company. To focus on the personal brand we also want to create understandings and dissect its constituents, image and identity.  To do so we refer to the model by Kapferer (2008) the "identity prism", where the brand consists of six parts. This paper is a qualitative research with a deductive approach. We interviewed four business leaders from four different large companies in Sweden. This paper argues that the personal brand of business leaders has a great effect and influence on the organisational culture, which is made up by the co-workers together with the leader. Furthermore, great assets are brought in to the organization depending on how well the leader makes use of his personal brand. These assets contribute to brand equity to the company.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades. Modellen utgår från beståndsdelarna identitet, betydelse och synlighet och kallas Personal-based brand equity (PBBE).

<p>Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.</p><p>Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.</p><p>Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.</p><p>Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik. Arbetssökande i den kategorin ska i en högre grad vara strukturerade och noggranna.</p>

Ever since the concept of the personal brand had been coined, observations and surveys of it have become more interesting since it has been proven to have positive effects for leadership and the organization. Since bank employees are responsible for doing business directly to thebank's customers, they are considered to be the organization's most important resource. It is this freedom and independence that puts high demands on clarity on the leadership within the banking sector. Since previous studies have shown that a leader's personal brand can contribute to this clarity of the leadership, we decided to do a study with an abductive approach, with the problem formulation: How does the personal brand affect the leadership within the banking sector? The study aims at investigating how the personal brand affects the leadership within the banking sector, viewed from the perspective of leaders and employees. It was done through a qualitative study where we focused on identify the basics about the personal brand and how it shows in the leadership. We chose to use Kapferer's model - Brand Identity Prism (2008) as an analysis model throughout the study. Our theoretical reference frame has been derived from scientific articles and literature. The empirical data consisted eight personal interviews in total, where six of them were with employees and two of them were with leaders. The interviews were conducted with a semi-structured interview guide. The conclusion of our study showed that the personal brand affects leadership through trust, clarity and communication. Therefore, it should be of outmost importance for a leader to become aware of it. Our hope is that individuals will use the studys’ result on how the personal brand affects leadership. / Ända sedan begreppet personligt varumärke myntades har observationer och undersökningar av det blivit mer intressant, då det har bevisats ha positiva effekter för ett ledarskap, men även för organisationen. Då bankanställda ansvarar för att göra affärer direkt mot bankens kunder, anses de vara organisationens viktigaste resurs. Det är denna frihet och självständighet som sätter höga krav på tydlighet i ledarskapet inom banksektorn. Då tidigare studier visat att en ledares personliga varumärke just kan hjälpa till med denna tydlighet i ledarskapet, bestämde vi oss för att göra en studie med en abduktiv ansats, med problemformuleringen: Hur påverkar det personliga varumärket ledarskapet inom banksektorn? Studien syftar till att undersöka hur det personliga varumärket påverkar ledarskapet inom banksektorn, sett ur ledares och medarbetares perspektiv. Det gjordes genom en kvalitativ studie där vi fokuserade på att identifiera de grundläggande byggstenarna kring det personliga varumärket och hur det används i ledarskapet. Vi valde att använda oss av Kapferers modell – Brand Identity Prism (2008) som analysmodell genom studien. Vår teoretiska referensram har i största möjliga mån hämtats från vetenskapliga artiklar samt litteratur. Empirins data insamlades genom åtta personliga intervjuer totalt, där sex av intervjuerna var med medarbetare och två av intervjuerna var med ledare. Intervjuerna gjordes med en semistrukturerad intervjuguide. Slutsatsen av vår studie visade att det personliga varumärket påverkar ledarskapet genom förtroende, tydlighet och kommunikation. Därför bör det vara av största intresse för en ledare att öka sin medvetenhet kring det. Vår förhoppning är att individer nyttjar studiens resultat om det personliga varumärkets påverkan på ledarskapet.

This Master's Thesis focuses on the role of personal networks and importance of its use in business development. It details the role of personal branding in networking. There are two main sources of research used in the work: financial and business data of 10 networking clubs based in Prague as well as the collected information from in-depth interviews with the entrepreneurs. Analysis of both qualitative and quantitative data enable the author to draw correlation between the elements of the personal brand and its effects on the results of networking.