Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Sammanfattning Globaliseringens effekter är ett fokusområde för forskning kring ekonomi, samhälle och kultur i vår samtid. En effekt är en förändrad syn på individen och individens roll i samhället som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos människor. Förväntningarna och kraven på individer i arbetslivet kanske kan återspegla det samhälle som globaliseringen tycks skapa: ett samhälle som kräver flexibilitet, effektivitet och initiativförmåga. Flera hävdar att social kompetens är av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhälle till trots. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sociala kompetenskrav har efterfrågats i platsannonser samt att utreda hur en sådan eventuell förändring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger på globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet. Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys där mikrofilmer med exemplar från Dagens Nyheter studerades. Platsannonserna hämtades in från vart fjärde år under en 25 års period, 1989-2013, där tio platsannonser valdes ut varje månad. När insamlade data analyserades undersöktes det om det gick att se en förändring i frekvens på efterfrågan av sociala kompetenskrav, hur viktig förekomsten har varit i relation till andra kompetenskrav samt vad det finns för variation i förekomsten av sociala kompetenskrav. Utifrån studiens resultat går det inte att dra några slutsatser kring huruvida det finns en förändring av sociala kompetenskrav eller ej under perioden 1989-2013 då de samband som återfanns inte var signifikanta. Den varians bland de sociala kompetenskravens som återfanns tyder på att det finns vissa sociala kompetenskrav som efterfrågas i kombination med varandra i platsannonser. Sociala kompetenskrav har under de 25 år som studerats varit ungefär lika viktigt i förhållande till andra kompetenskrav. Studiens resultat kan varken styrka eller falsifiera den bild av vad som eftertraktas i arbetslivet som presenteras i den tidigare forskningen och i studiens teoretiska ram.

No description available.

No description available.

Diss. Umeå : University, 2003.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Sammanfattning Denna uppsats utgörs av en kvalitativ studie vilken syftar till att undersöka hur maktutövning tar sig i uttryck samt hur den upplevs på arbetsplatser vilka till sin karaktär är flexibla. De respondenter vilka utgör grund för vårt empiriska material är såväl arbetstagare som personer med en ledande befattning och vilka arbetar inom IT-branschen. Eftersom studiens metodologiska tillvägagångssätt är av kvalitativ karaktär har vi haft för avsikt att bidra med en djupgående och förklarande sociologi. Vår målsättning har således inte varit att generalisera till andra arbetsplatser vilka karaktäriseras av flexibilitet, utan att lyfta fram exempel på hur makt kan ta sig i uttryck och uppfattas hos valda individer. Studien vilar därmed på tio öppet tematiska intervjuer, vilka sedan analyserats utifrån de teoretiska begreppen: den disciplinära individen, panoptikon, normer och vetande, känsloarbete samt tacksamhet. Resultatet visade bland annat på att makt inom det flexibla arbetet upplevs som mycket subtil och outtalad, vilket i sin tur är en förutsättning för ökad produktivitet, såväl som för individernas välmående. Det handlar om att rikta fokus mot individens vilja och entusiasm att producera, snarare än att tvinga fram detta genom en uttalad och en strikt maktutövning. I stället för en tydlig maktrelation råder det en förtroenderelation mellan den flexibla arbetstagaren och arbetsgivaren eller kunderna. Detta i sin tur är det som skapar produktivitet hos den flexibelt arbetande individen.

The aim with this essay is to examine if the Coronavirus disease (Covid-19) has reduced globalization during the year of 2020. In order to fulfill the aim, the essay applies four questions which highlights the effect on the economic, political, cultural and ecological dimensions of globalization year 2020. The theoretical part of the essay presents a short outline of previous research within the subject of pandemics in relation to globalization. Thereafter theoretical definitions of globalization by previous researchers are presented. These definitions constitute the basis for the theoretical starting point of the essay. The thesis is a qualitative theory-consuming case study. Covid-19 have reduced globalization in the economic dimension. Covid-19 may have reduced globalization in the cultural dimension. However, the effects that Covid-19 have caused within the political and ecological dimension does not indicate reduced globalization. Therefore, the essay cannot verify that Covid-19 have reduced globalization year 2020.

<p>Today we are living in a time were impulses from other places and cultures constantly grow and the contact over the boundary is getting bigger. We se satellites pictures over the world, we hear about worldwide ecological problems, we learn about other different lifestyles, we cock food that are inspired from the worlds many kitchens, we shop more and we can travel to different parts of the world. My problem was to find out how cultural phenomenon spreads to a greater extent global and how this transference take place, but also be able to se what factors that has a part in the cultural spread.</p><p>What I found with help from my literature study was that trough improved communication and transports has gained mobility in the world and people can take part off others culture.</p><p>The world is shrinking and this means that human beings identity is changing and this create a so-called hybrid mixture. Culture is what we human beings create. Culture can be seen as a community phenomenon for the most parts. In this and many others attentions culture seams to be growing, the culture meaning of what you can call identity or fellowship. But this meaning taking new forms. In traditional culture research it was called a long time that the culture was the expression for human belonging, the culture was ethnic, local or class based. This is in great extent still true for most of the time. But the relationship between the individual and the places were the live, the coherence the are a part in, and the social fellowship that they are included in (or pas trough) is changing. Culture in this consideration is something that stretches beyond the place and coherence. Just because of this there will be no other “culture” that will be taking over, for example a globalized. Its more relations and links between local, national and global that is established and negotiated in new way.</p><p>The globalization of today can be seen as a change of communication, technology, capital, work, markets, trade, production and distribution of goods and service and the mass movements of people has been personify to a “global” character, which means that there are tendencies to overstep national boundaries and change structures within cultures, states and the way to se the world. The effects of this have in popular name get to be called “a global village” or “one world”. The coming up effects of this is that it creates a so-called hybridize were different culture mix and eventually can create a global culture. Because of this transforms you experience that the world is shrinking, that valuations become more global and cultures become more integrated. All this considers to be built on globalization of modernity, the globalization is an extension of a global culture connection.</p><p>Economic, politics and culture has transforms and chance to create o more global world and the increase of global consequence are happening in faster speed. We can discern three related aspects of globalization. Economic globalization (a global economic) cultural globalization (a global culture) and political globalization (a political globalization). These three elements are connected to each other.</p><p>Also there is a culture globalization going on. The main direction of this flow is from the west world to east and south, or more specifics from USA to the rest of the world. Trough mass media, entertainment industry and commercial the American lifestyle is changing with for the most people unreachable and in environment aspects untenable consumption pattern to a universal ideal.</p>

<p>Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.</p><p>Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen. Individerna använder sig av olika medier för att informera sig om miljöproblemens globala spridning men har ändå en tendens att undervärdera medias roll i frågan om den egna miljömedvetenheten.</p>