This study addresses the ethics of the South African emigration at present from a Christian ethical perspective. In the first place it evaluates the Christian ethical principles, different ethical systems as well as the human rights relevant to the subject under discussion. Secondly, the most commonly used reasons and motivations for emigration are discussed and further evaluated in the light of the relevant principles, systems and human rights. It concludes that emigration should not be considered without taking into account the important individual responsibilities in the country of birth and the possibility that reality in a foreign country may turn out to be different than expected. As Christians we are called to a life of service in the name of the Triune God and for as long as that is possible in our country of birth and our right to life is not in danger, we should not make the decision to emigrate lightly. / Thesis (M.A. (Ethics))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

This study addresses the ethics of the South African emigration at present from a Christian ethical perspective. In the first place it evaluates the Christian ethical principles, different ethical systems as well as the human rights relevant to the subject under discussion. Secondly, the most commonly used reasons and motivations for emigration are discussed and further evaluated in the light of the relevant principles, systems and human rights. It concludes that emigration should not be considered without taking into account the important individual responsibilities in the country of birth and the possibility that reality in a foreign country may turn out to be different than expected. As Christians we are called to a life of service in the name of the Triune God and for as long as that is possible in our country of birth and our right to life is not in danger, we should not make the decision to emigrate lightly. / Thesis (M.A. (Ethics))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.

Under de senaste 20 åren har born global-företag, som fenomen, stått i rampljuset för forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare kända internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens förklaringsgrad för born global-företag har därmed blivit ifrågasatt. Frågeställningen som denna uppsats har som mål att förklara är om ett born global-företags internationalisering förklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att även inkludera born global-företag? För att undersöka forskningsfrågan har det genomförts en granskande litteraturgenomgång, en sammanställning av born global-företag samt en fallstudie. Litteraturgenomgången berör främst Uppsalamodellen och born global-forskning och visar på att det finns både likheter och skillnader mellan de två sidorna. Sammanställningen av born global-företag visar att fenomenet fortfarande är relativt ovanligt. Genom fallstudien har vi undersökt de påverkansfaktorer som belystes i litteraturgenomgången. Resultatet av granskningen visar att Uppsalamodellen fortfarande är aktuell men att förklaringsgraden skulle kunna stärkas genom att förtydliga interna och externa påverkansfaktorer.

No description available.

Denna uppsats behandlar platsmarknadsföring inom fysisk planering där en fallstudie görs i Västerviks kommun. Syftet med uppsatsen är att med fokus på den mindre stadens förutsättningar i en konkurrensinriktad och marknadsorienterad samtid, undersöka förhållandet mellan fysisk planering och platsmarknadsföring samt problematisera platsmarknadsföringens betydelse för kommunens utvecklingsarbete och kommunala planeringspraktik. För att besvara detta övergripande syfte görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument (Vision Västervik 2025, ÖP 2025 samt detaljplanerna för Slottsholmen och Skeppsbrokajen) utifrån fyra teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna har tagits fram genom en teoretisk syntes av forskningsöversikten och är anpassning/tillväxt, symbolisk/fysisk, inåt/utåt och bevarande/förändring. Därtill intervjuas två tjänstemän på Västerviks kommunala planeringsavdelning för att få insikt i processen bakom framtagandet av två detaljplaneprojekt samt för att undersöka hur kopplingen mellan platsmarknadsföring och fysisk planering kan ta sig uttryck i planeringspraktiken.  Resultatet har visat att det finns en koppling mellan platsmarknadsföring och fysisk planering i de kommunala dokument som granskats, där många av de åtgärder och strategier som lyfts fram går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. I samtliga dokument som granskats har Västerviks identitet som skärgårdsstad med närhet till vatten, natur och kultur lyfts fram, vilket överensstämmer med kommunens turismslogan ”Västervik – skärgårdsstaden i Småland”. Denna profiliering kan kopplas till ett varumärkesbyggande som turistort eller boendeort, där fokus ligger på att lyfta fram de värden som anses skapa attraktiva boende- och livsmiljöer. Här är slutsatsen att Västerviks kommun tagit vara på de faktorer som gör platsen unik i sitt sammanhang; det geografiska läget och de utblickar och sammanhang som det skapar. Sett utifrån de teoretiska utgångspunkterna har samtliga dokument en tydlig tillväxtinriktning där bevarandeintresset av Västerviks traditionella identitet som hamn- och skärgårdsstad fungerar som en röd tråd. Gällande målgrupp vänder sig dokumenten både inåt och utåt, även om utåtriktningen överlag bedöms vara den dominerande. Beroende på form av dokument varierar även bedömningen av dokumentets symboliska eller fysiska inriktning. Visionsdokumentet och översiktsplanen bygger framförallt på symboliska strategier, medan detaljplanerna konkretiserar dem till en fysisk form. Överlag bedöms dock den symboliska dimensionen vara viktig för Västerviks identitetskapade, där många värdeladdade ord och sammanhang används för att bygga upp en bild av Västervik som en naturskön stad vid vattnet. Här utmärker sig de detaljplaneprojekt som granskats, eftersom de kan tolkas möjliggöra spektakulära flaggskeppsbyggnader där den fysiska formen och gestaltningen blir viktig för att sätta Västervik på kartan. Här tycks ambitionen vara att med nya inslag i stadsbilden stärka Västerviks identitet som staden vid vattnet. Det är således inte fråga om att byta ut en identitet, utan snarare om att stärka och bygga vidare på den befintliga med moderna tillägg.    Sett till planeringspraktiken verkar inte kopplingen mellan plats-marknadsföringen och den fysiska planeringen vara lika självklar. De två informanter som intervjuats har båda sett en koppling mellan verksamheterna som plats- och identitetsskapande, men de är noga med att poängtera att platsmarknadsföring inte är ett uttalat syfte inom planeringsverksamheten, utan snarare ett indirekt resultat. Samtidigt betonar de platsmarknadsföringens betydelse för Västerviks kommunala utveckling, framförallt sett till deras geografiska läge som gör dem beroende av kopplingar till omvärlden eftersom de på egen hand inte kan åstadkomma en positiv tillväxt. I denna kontext är det viktigt att sätta sitt namn på kartan och lyfta fram de värden och kvalitéer som gör staden unik och konkurrenskraftig. Västerviks position som mindre stad på landsbygden gör dem dock mer eller mindre beroende av privata exploatörer och finansiärer för att kunna genomföra större eller spektakulära projekt, vilket blir tydligt sett till de detaljplaneprojekt som granskats. Här har de privata aktörerna både initierat och kunnat påverka projektens utformning och funktion. Men samtidigt har dessa projekt fungerat som ett startskott för större satsningar på de omkringliggande offentliga miljöerna, där den kommunala planeringen varit den drivande aktören. Frågan är om dessa satsningar på den offentliga miljön blivit aktuella utan de privata aktörernas medverkan i projekten.   En slutsats för arbetet som helhet är att det verkar finnas ett ömsesidigt beroende mellan platsmarknadsförningen och den fysiska planeringen, där de båda verksamheterna skapar förutsättningar och möjligheter för den andra. Genom att samverka finns även möjlighet att skapa en positiv utveckling för staden och kommunen som helhet. I en globaliserad samtid, där tillväxt och konkurrensen om invånare, företagare och turister blivit central, har det blivit allt viktigare att profiliera sig i syfte att lyfta fram unika konkurrensfördelar och sätta ortens namn på kartan. Det är i denna kontext som platsmarknadsföringen får sin funktion. För syns man inte så finns man inte?

<p>The most recent couple of years the boundaries of the world have been erased and we have come to live in a more global environment. It has been even more evident since the European Union has got a more prominent role in the society. It appears as obvious for most of us that we live in a changeable time and that a new, global perspective has been developed. Companies have to focus on the effect globalization and differences in culture have, to be competitive in the market today. Because of that business managers more often can come to work in other countries than their country of origin, it becomes interesting whether these managers adapt their management style or if they continue to work the same way as they did in their native country.</p><p>This thesis aims to investigate if business managers with a foreign background bring along their national culture when managing a company in Sweden. Further more we want to revise which these factors could be and in what way they affect the leadership in a different country than the country of origin.</p><p>To answer our purpose we have carried out a survey in four French companies in Sweden which are led by a French leader. With these leaders we have performed draught interviews and we have also sent out a questionnaire to two co-workers in each company. We have got an insight in the national distinctive features that characterize the respective culture by going through theories about stereotyped Swedish and French management styles. Besides that, theories about organisational culture have been studied from different perspectives.</p><p>After we analyzed our empirical data against chosen theories we have been able to draw conclusions to answer our purpose. From the survey it emerged that leadership in different cultures can be problematic if certain adaptation to the host country does not occur. It also came to light that what the managers bring from their national culture is a sort of French base structure regarding how the company is led generally.</p> / <p>Ces dernières années, les frontières nationales sont devenues de plus en plus floues, et nous vivons aujourd’hui dans un environnement de plus en plus global. Ce phénomène est devenu encore plus évident depuis que l’importance de l’Union Européenne dans notre société s’accentue. La plupart de nous voient le fait de vivre dans une ère changeable, comme un fait évident, et nous voyons apparaître une nouvelle perspective globale. Les entreprises doivent par conséquent être attentives aux effets de la globalisation et des différences culturelles pour pouvoir être compétitives sur le marché d’aujourd’hui. Puisque les leaders d’entreprises peuvent être amenés à travailler dans d’autres pays que leurs pays d’origine, il est intéressant de voir s’ils adaptent leur manière de diriger l’entreprise ou s’ils continuent de travailler de la même manière que dans leurs pays natal.</p><p>Ce mémoire vise à examiner si un leader d’entreprise étranger apporte des éléments de sa culture nationale lorsqu’il dirige une entreprise en Suède. Nous voulons pour cette raison examiner quels peuvent être ces éléments et de quelle(s) manière(s) ils influencent le leadership dans un autre pays que leur pays natal.</p><p>En vue de répondre à notre objectif avec ce dossier, nous avons effectué une recherche sur quatre entreprises françaises en Suède, dirigées par un leader d’origine française. Nous avons effectué une entrevue avec chaque leader et avons en plus de cela distribué une enquête à deux employés de chaque entreprise. En analysant des théories sur les styles de leadership propre à la Suède et à la France, nous avons eu un aperçu des caractéristiques nationales qui marquent les deux cultures. Nous avons ensuite étudié différentes théories sur la culture de l’organisation sous plusieurs angles.</p><p>Après avoir étudié les données qui portent sur nos entrevues et nos enquêtes, et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes. Il s’est montré que des problèmes peuvent apparaître dans le leadership dans d’autres cultures si aucune adaptation à la nouvelle culture ne se fait. Il s’est également avéré que le principal élément que les leaders emportent de leurs propres cultures nationales est une sorte de structure de base qui porte sur la manière générale de diriger l’entreprise.</p> / <p>De senaste åren har världens gränser suddats ut och vi har kommit att leva i en alltmer global omgivning. Det har blivit än mer påtagligt sedan EU har fått en i högre grad framträdande roll i samhället. Det framstår som självklart för de allra flesta att vi lever i en föränderlig tid och att ett nytt globalt perspektiv vuxit fram. Företag måste fokusera på den effekt globalisering och kulturskillnader har för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden idag. I och med att företagsledare allt oftare kan komma att jobba i andra länder än deras ursprungsland blir det då intressant huruvida dessa ledare anpassar sin ledarstil eller om de fortsätter att arbeta på samma sätt som i deras hemland.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka om en företagsledare med utländsk bakgrund för med sig sin nationella kultur vid styrning av ett företag i Sverige. Vidare vill vi granska vilka dessa faktorer skulle kunna vara och på vilket sätt de påverkar ledarskapet i ett annat land än hemlandet.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört en undersökning på fyra franska företag i Sverige som leds av en fransk ledare. Med dessa ledare har djupgående intervjuer utförts och vi har även skickat ut enkätfrågor till två medarbetare på respektive företag. Genom att sedan studera teorier om stereotypa svenska och franska ledarstilar har vi fått en inblick i de nationella särdrag som präglar respektive kultur. Därtill har sedan teorier om organisationskultur studerats ur olika perspektiv.</p><p>Efter att ha analyserat våra empiriska data mot valda teorier har vi kunnat dra följande slutsatser för att besvara vårt syfte. Från vår undersökning framkom det att ledarskap i andra kulturer kan vara problematiskt om inte viss anpassning till värdlandet sker. Det visade sig även att det som ledarna för med sig från sin nationella kultur är en slags fransk grundstruktur som handlar om hur företaget ska styras generellt.</p>

Sammanfattning I dagens samhälle har förändringstakten och ökad individualism inneburit att individen måste ompröva tankar och värderingar utifrån de för tillfället rådande förutsättningarna. En vägledning för att ändå skapa en stabil bild av identiteten är genom personliga varumärken. Det innebär att en individ framhäver sina unika egenskaper på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumärkens framväxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumärke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumärken kan tänkas se ut. Teorierna som används är Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestått av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumärken. Resultatet visar på att framväxten av personliga varumärken kan bero på utvecklingen av individualismen och globaliseringen. Sociala medier har en betydande roll för personliga varumärken. Individens identitet, självuppfattning samt medvetenhet om hur omgivningen ser på individen har betydelse för framtiden.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan. Maktstrukturer ändras, resurskonflikter ökar, globaliseringen kommer allt närmare. Hållbar utveckling har blivit ett begrepp som lyfts fram allt mer på många håll. Vad innebär det här för skolan? Den här uppsatsen är resultatet av en textanalys som undersökt hur begreppen demokrati, globalisering och hållbarutveckling betonas i styrdokumenten som gäller tillsammans med läroplanen från 1994 respektive 2011. De styrdokument som ingått i studien är läroplan och kursplaner för SO-ämnena. På samma vis undersöktes om de lokala kursplanerna hos några skolor i en mellanstor kommun betonar begreppen på motsvarande sätt. Dessutom gjordes en jämförelse mellan den av regeringen beslutade läroplanen för 2011 och den av Skolverket föreslagna läroplanen. Regeringen har gjort vissa förändringar men på det stora hela ser beslutet ut på ungefär det sätt Skolverket föreslog. Möjliga orsaker diskuteras helt kort men framför allt visar studien på tendensen att betoningen på demokrati, globalisering och hållbar utveckling minskar i de nya styrdokumenten. I en jämförelse mellan de lokala kursplanerna går det inte att dra några generella slutsatser men ett uppseendeväckande resultat i undersökningen bjöds från en skola som delgav sina lokala undervisningsplaner för 2011. Dessa skiljer sig markant från sina föregångare och från de nationella dokumenten genom att lägga stark betoning vid såväl demokrati och globalisering som hållbar utveckling.

In times characterized by globalization and development of international politics Donald Trump became the president of the United States of America. No one knew what impact the new nationalistic movements and Trump’s presidentship would have on globalization and the world. The aim with this essay is to analyze the relationship between globalization as a phenomenon and the nation-state within the frames of Trump’s presidentship. The theories used are nationalism by Ernest Gellner which implies that nationalism started to develop during the industrial revolution and a theory by Manfred Steger which explains the different dimensions of globalization. The method used is a qualitative case study and the material that is being analyzed is Trump’s policies during his presidentship (2017-2019). The analyze shows that Trump and his administration wants to change focus from the world to USA and its people. Trump’s policies shows that he strives to revert USA to become a more industrial Society again where nationalism was common and needed to secure the relationship between people and the State. The conclusions shows that Trump views globalization as something affecting the USA and the nation-state in a negative way. It also shows that Trump chooses to deny the main questions of globalization because he wants the nation-state to remain sovereign.

Studien tar sin utgångspunkt i forskning som berör globalisering och livsmedelsförsörjning för att sedan positionera sig i ett historisk perspektiv med fokus på Sverige. Syftet med studien är att, utifrån det historiska perspektivet, undersöka om synen på livsmedelsförsörjning och beredskap har förändrats från tiden kring kalla kriget fram tills idag, med nedslag på ett fåtal relevanta händelser och processer som inträffat under denna tidsperiod, i syfte att exemplifiera och förklara en eventuellt förändring. Studien grundas vidare på en kvalitativ forskningsansats där tre semi-strukrureade intervjuer med representanter från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Livsmedelsverket och Jordbruksverket inledningsvis har genomförts, följt av innehållsanalyser av tre populärvetenskapliga dokument från forskningsprojektet ”Kan Sverige producera mat i kris?”. Sammanfattningsvis visar resultatet att globaliseringen har både positiv och negativ påverkan på svensk livsmedelsförsörjning, beroende på rådande förutsättningar i övrigt. Historiskt ser man att livsmedelsberedskapen i Sverige påverkats i hög grad av det rådande omvärldsläget, där beredskapen trappats upp efter en tid av kris och att detta sedan går i cykler beroende på hur omvärldsläget förändras. Globaliseringens påverkan är därmed till stor del positiv i ett fungerande system i en stabil värld, medan den får direkt negativa konsekvenser i en instabil värld och vid en eventuell avspärrning av Sverige.