The most recent couple of years the boundaries of the world have been erased and we have come to live in a more global environment. It has been even more evident since the European Union has got a more prominent role in the society. It appears as obvious for most of us that we live in a changeable time and that a new, global perspective has been developed. Companies have to focus on the effect globalization and differences in culture have, to be competitive in the market today. Because of that business managers more often can come to work in other countries than their country of origin, it becomes interesting whether these managers adapt their management style or if they continue to work the same way as they did in their native country. This thesis aims to investigate if business managers with a foreign background bring along their national culture when managing a company in Sweden. Further more we want to revise which these factors could be and in what way they affect the leadership in a different country than the country of origin. To answer our purpose we have carried out a survey in four French companies in Sweden which are led by a French leader. With these leaders we have performed draught interviews and we have also sent out a questionnaire to two co-workers in each company. We have got an insight in the national distinctive features that characterize the respective culture by going through theories about stereotyped Swedish and French management styles. Besides that, theories about organisational culture have been studied from different perspectives. After we analyzed our empirical data against chosen theories we have been able to draw conclusions to answer our purpose. From the survey it emerged that leadership in different cultures can be problematic if certain adaptation to the host country does not occur. It also came to light that what the managers bring from their national culture is a sort of French base structure regarding how the company is led generally. / Ces dernières années, les frontières nationales sont devenues de plus en plus floues, et nous vivons aujourd’hui dans un environnement de plus en plus global. Ce phénomène est devenu encore plus évident depuis que l’importance de l’Union Européenne dans notre société s’accentue. La plupart de nous voient le fait de vivre dans une ère changeable, comme un fait évident, et nous voyons apparaître une nouvelle perspective globale. Les entreprises doivent par conséquent être attentives aux effets de la globalisation et des différences culturelles pour pouvoir être compétitives sur le marché d’aujourd’hui. Puisque les leaders d’entreprises peuvent être amenés à travailler dans d’autres pays que leurs pays d’origine, il est intéressant de voir s’ils adaptent leur manière de diriger l’entreprise ou s’ils continuent de travailler de la même manière que dans leurs pays natal. Ce mémoire vise à examiner si un leader d’entreprise étranger apporte des éléments de sa culture nationale lorsqu’il dirige une entreprise en Suède. Nous voulons pour cette raison examiner quels peuvent être ces éléments et de quelle(s) manière(s) ils influencent le leadership dans un autre pays que leur pays natal. En vue de répondre à notre objectif avec ce dossier, nous avons effectué une recherche sur quatre entreprises françaises en Suède, dirigées par un leader d’origine française. Nous avons effectué une entrevue avec chaque leader et avons en plus de cela distribué une enquête à deux employés de chaque entreprise. En analysant des théories sur les styles de leadership propre à la Suède et à la France, nous avons eu un aperçu des caractéristiques nationales qui marquent les deux cultures. Nous avons ensuite étudié différentes théories sur la culture de l’organisation sous plusieurs angles. Après avoir étudié les données qui portent sur nos entrevues et nos enquêtes, et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes. Il s’est montré que des problèmes peuvent apparaître dans le leadership dans d’autres cultures si aucune adaptation à la nouvelle culture ne se fait. Il s’est également avéré que le principal élément que les leaders emportent de leurs propres cultures nationales est une sorte de structure de base qui porte sur la manière générale de diriger l’entreprise. / De senaste åren har världens gränser suddats ut och vi har kommit att leva i en alltmer global omgivning. Det har blivit än mer påtagligt sedan EU har fått en i högre grad framträdande roll i samhället. Det framstår som självklart för de allra flesta att vi lever i en föränderlig tid och att ett nytt globalt perspektiv vuxit fram. Företag måste fokusera på den effekt globalisering och kulturskillnader har för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden idag. I och med att företagsledare allt oftare kan komma att jobba i andra länder än deras ursprungsland blir det då intressant huruvida dessa ledare anpassar sin ledarstil eller om de fortsätter att arbeta på samma sätt som i deras hemland. Uppsatsen syftar till att undersöka om en företagsledare med utländsk bakgrund för med sig sin nationella kultur vid styrning av ett företag i Sverige. Vidare vill vi granska vilka dessa faktorer skulle kunna vara och på vilket sätt de påverkar ledarskapet i ett annat land än hemlandet. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en undersökning på fyra franska företag i Sverige som leds av en fransk ledare. Med dessa ledare har djupgående intervjuer utförts och vi har även skickat ut enkätfrågor till två medarbetare på respektive företag. Genom att sedan studera teorier om stereotypa svenska och franska ledarstilar har vi fått en inblick i de nationella särdrag som präglar respektive kultur. Därtill har sedan teorier om organisationskultur studerats ur olika perspektiv. Efter att ha analyserat våra empiriska data mot valda teorier har vi kunnat dra följande slutsatser för att besvara vårt syfte. Från vår undersökning framkom det att ledarskap i andra kulturer kan vara problematiskt om inte viss anpassning till värdlandet sker. Det visade sig även att det som ledarna för med sig från sin nationella kultur är en slags fransk grundstruktur som handlar om hur företaget ska styras generellt.

Sammanfattning I dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka.   Hofstedes modell om nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.     Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas. För att nå detta syfte så har forskarna arbetat efter denna problemformulering:   ”Vilka problem, anser små och medelstora företag, finns på grund av kulturella skillnader vid internationell marknadsföring och hur kan dessa problem motverkas?”   Detta är en kvalitativ fallstudie där forskarna har valt ett specifikt fall och intervjuat VD:n för Playsam som är ett företag som designar och tillverkar exklusiva leksaker. Även två medarbetare till Playsam i Shanghai och Australien har intervjuats för att få en bredare bild av kulturen.

Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens och Castells teorier om globalisering och Loomba och Saids teorier kring den Andre. Sett ur ett globaliseringsperspektiv är barnsexturismfrågan komplex. Det finns många bidragande faktorer som t.ex. fattigdom, efterfrågan och eurocentrism som påverkar arbetet mot barnsexturism, vilket vi funnit gör att arbetet upplevs bli försvårat. Förutsättningarna kring lagar och brottsutredning är ytterligare orsaker som vi funnit gör att få förövare blir dömda.

Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA. Genom att göra undersökningar på två helt skilda varuhus, nämligen ett i Kalmar och ett i Dubai, Förenade Arabemiraten, med helt skilda typer av marknader och kulturella förutsättningar, hoppas vi få fram ett svar på om och hur detta fenomen underlättar för oss individer som vill göra ett inträde på den globala arbetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är därmed att undersöka hur företagskultur påverkar verksamhetsstyrningen inom ett och samma företag med olika marknader och kulturella förutsättningar. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod samt en induktiv ansats, för att riktigt nå ett tillfredsställande djup i våra samtal med de valda intervjupersonerna, som utgör en handfull storlek till antalet. Vi har baserat vår teori kring vilken roll företagskulturen har inom ekonomistyrningen, samt hur globaliseringen påverkar oss människor, självklart har vi även med teorier kring IKEA och deras uttalat starka företagskultur. Dessa olika element gav oss sedan goda förutsättningar till att nå tillfredställande resultat i vår empiriinsamling. Då dessa teorier kopplas samman med högintressanta faktorer som Dubai och IKEA uppkom betryggande utgångspunkter för en intressant analys och diskussion. Empirin gav oss svar som både förstärkte och förkastade en del tankar, men främst var det likheterna mellan varuhusen vi ville åt, likheter som till stor del beror på denna företagskultur. Väl inne på analysen fann vi intressanta kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den faktiska empirin, något som gav oss fog för att påstå att företagskultur verkligen är underlättande för individer på en globalarbetsmarknad. De slutsatser uppsatsen mynnade ut i tar upp det faktum att IKEA verkligen har en stark företagskultur, som ser till att individerna direkt eller indirekt stöttas. Dock finns även andra faktorer att beakta för dessa aktörer, såsom exempelvis immigrationsfrågor.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier. På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats. Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent. Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer. 36 procent arbetar för företag där den journalistiska självständigheten i produktionen av innehåll kan variera, vilket innebär att de kan vara både journalister eller kommunikatörer.  Tillsammans utgör dessa nästan av hälften av respondenterna i årets undersökning. 70 procent av de före detta journaliststudenterna som i dag arbetar som journalister kan tänka sig att arbeta inom kommunikationsbranschen.

The didjeridu, a musical instrument once used only by Australian aboriginies in north Arnhem Land, has within little more than ten years become spread worldwide. Not only has it become a symbol of black aboriginality in Australia, but it has also taken place among koalas and bumerangs as a symbol of Australianess. It has also become widely used as a symbol of indigeniety among indigenous peoples and their spokesmen all over the world. Another large group of didjeridu-fans are ’alternative lifestylers’ and ’New-Age’ devotees, for which the didjeridu represents, among other things, a immideate connection to Mother Earth and the spiritual world. In this articel the fast transition from North Arnhem Land to Internet and back is examined, from three perspectives: the tourist’s, the musicologist’s and the cultural analyst’s. It is argued that an important reason behind the fast spread of the instrument is a major shift in the control of the knowledge of the instrument from ”knowers” to ”doers”, and that the global visibility reflects and sthrengthens rather than challenges the basic assymetrical power relations between blacks and whites, rulers and the ruled.

<p>Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA. Genom att göra undersökningar på två helt skilda varuhus, nämligen ett i Kalmar och ett i Dubai, Förenade Arabemiraten, med helt skilda typer av marknader och kulturella förutsättningar, hoppas vi få fram ett svar på om och hur detta fenomen underlättar för oss individer som vill göra ett inträde på den globala arbetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är därmed att undersöka hur företagskultur påverkar verksamhetsstyrningen inom ett och samma företag med olika marknader och kulturella förutsättningar. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod samt en induktiv ansats, för att riktigt nå ett tillfredsställande djup i våra samtal med de valda intervjupersonerna, som utgör en handfull storlek till antalet. Vi har baserat vår teori kring vilken roll företagskulturen har inom ekonomistyrningen, samt hur globaliseringen påverkar oss människor, självklart har vi även med teorier kring IKEA och deras uttalat starka företagskultur. Dessa olika element gav oss sedan goda förutsättningar till att nå tillfredställande resultat i vår empiriinsamling. Då dessa teorier kopplas samman med högintressanta faktorer som Dubai och IKEA uppkom betryggande utgångspunkter för en intressant analys och diskussion. Empirin gav oss svar som både förstärkte och förkastade en del tankar, men främst var det likheterna mellan varuhusen vi ville åt, likheter som till stor del beror på denna företagskultur. Väl inne på analysen fann vi intressanta kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den faktiska empirin, något som gav oss fog för att påstå att företagskultur verkligen är underlättande för individer på en globalarbetsmarknad. De slutsatser uppsatsen mynnade ut i tar upp det faktum att IKEA verkligen har en stark företagskultur, som ser till att individerna direkt eller indirekt stöttas. Dock finns även andra faktorer att beakta för dessa aktörer, såsom exempelvis immigrationsfrågor.</p>

Denna C-uppsats är en intervjustudie med fackligt förtroendevalda, fem från IF-metall och sex från Unionen. Syftet med studien är att lyfta de förtroendevaldas röster kring vad de anser vara samtidens utmaningar för fackliga organisationer.Vid analys av intervjuerna framkom tre övergripande teman: 1. Utmaningar som följer av att multinationella koncerner bedriver verksamhet i olika länder och på stora avstånd. 2. Svårigheter att engagera medarbetarna. 3. Den flexibla arbetsmarknadens effekter på fackligt engagemang och facklig styrka. Studien visar exempel på att korttidsanställningar och individualisering minskar incitament att engagera sig fackligt. Resultatet visar även hur organisationsförändringar motverkar uppbyggnad av de nätverk som är viktiga för insyn i koncerner och facklig styrka. En annan konsekvens av att företag blir multinationella är de långa avstånd och många nivåer som uppstår mellan anställda och beslutsfattare. För att de förtroendevaldas röster ska klara av att färdas mellan de olika nivåerna och slutligen landa hos beslutsfattaren behöver budskapen paketeras på ett hållbart sätt. Uppsatsen landar i en diskussion kring de tre utmaningarna. Frågeställningen blir då: Hur man gör sin röst hörd i den multinationella organisationen, hur människor motiveras till att engagera sig fackligt och hur man skapar hållbara fackliga nätverk över nationsgränserna. Dessa frågor är relevanta att att reflektera kring om man vill bemöta de utmaningar som de förtroendevalda ger uttryck för.

Vi har gjort en litteraturstudie av forskning rörande engelskans påverkan på svenska språket och samhället. Engelskan får en allt starkare position och svenskan förlorar domäner till engelskan. I och med det sker det en påverkan på samhället. Som ett resultat av de påverkade samhällsfaktorerna har en ny språkpolitik kommit till i Sverige, med målsättningen att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Engelskan har även brett ut sig inom utbildningsväsendet, både inom högre utbildning och gymnasie- och grundskola där ämnesundervisningen övergår till att ske på engelska. När ämnesundervisningen sker på engelska istället för svenska förlorar eleverna vissa termer och uttryck på svenska till engelska. Den här domänförlusten kommer de sedan att ta med sig ut i samhället där engelskan då får ta över inom vissa områden. I och med en sådan språklig utveckling riskerar vi att få större klyftor i samhället när språket brister åt båda håll. Vi har sammanställt teorier och forskning av engelskans påverkan på svenska språket. Vi har behandlat domänförluster, ämnesundervisning på engelska och svensk språkpolitik för att avgöra om och på vilket sätt engelskans inflytande påverkar svenskan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida novellerna ”Goda råd är dyrare än rubiner” (1995) och ”Ingen trolldom till salu” (1964) kan bidra till främjandet av en mångkulturell undervisning. Mer specifikt fokuserar analysen på hur begreppen språk, globalisering och kolonialism kan ses som olika uttryck för makt i novellerna och hur det kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete. Materialet som har använts är, förutom de två analyserade novellerna, Ania Loombas postkoloniala teorier och Martha C. Nussbaums utbildningsfilosofiska idéer om världsmedborgaren och narrativ fantasi. Resultatet visar att begreppen är sammankopplade och utgör, i novellerna, exempel på olika maktfaktorer som format dagens samhälle. Novellerna utgör därmed en bra grund för vidare diskussioner om rasism, maktförhållanden och global samverkan, vilket kan kopplas samman med värdegrundsarbetet. Slutligen visar resultatet att det vore fördelaktigt att tillämpa utomeuropeisk litteratur i undervisningen eftersom det ger möjlighet för elever att utveckla narrativ fantasi.