Uppsatsen utforskar vad nyandliga tror på och varför, samt hur det nyandliga fenomenet ser ut inom Gävle kommun. Arbetet utgår från den kvalitativa metoden och använder sig av litteraturstudier samt intervjuer, vilket ämnar ge en inblick i nyandliga individers personliga uppfattningar, tankar, och idéer och hur väl dessa överensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Undersökningen utgår från tre semi-strukturerade intervjuer och personerna valdes utifrån sin tro samt hur involverade de är inom den nyandliga rörelsen. Uppsatsen utgår från ett religionssociologiskt och religionspsykologiskt perspektiv samt sekulariseringsteorin och deprivationsteorin i sin analys.Uppsatsen kommer fram till att nyandlighet är ett samlingsbegrepp som innefattar flertalet trosuppfattningar och trosuttryck. De drar influenser från olika källor som blivit tillgängliga genom de nya kulturella strömningar sekulariseringen och globaliseringen inneburit. Religionens meningsskapande roll har försvunnit, och i avsaknaden av dess vägledande och stödjande funktion har många människor sökt sig till alternativa trosuppfattningar. Den nyandliga rörelsen är inte organiserad och fungerar mer som ett nätverk, och reflekterar vad som är relevant och aktuellt i nutiden. Eftersom den nyandliga rörelsen inte annonserar sin närvaro enligt traditionella kanaler kan det vara svårt för utomstående att hitta till dess aktiviteter och sammankomster. I Gävle har rörelsen inte en speciellt märkbar närvaro, men det finns ett utbrett intresse för nyandlighet.

Föreliggande uppsats undersöker svenska myndigheters sätt att tala om hot och säkerhet. Genom att utföra en diskursanalys på myndighetspublikationer mellan åren 2019 och 2023 studeras konstruktionen av nationella säkerhetsintressen och en kollektiv identitet som skyddsobjekt. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsens frågeställning utgörs av sociologerna Ulrich Beck, Anthony Giddens och John Tomlinson som på olika sätt porträtterat modernitetens följder vad gäller globala risker och föreställningar om nationen. Syftet är att förstå hur omvärlden konstitueras genom myndigheternas beskrivningar av vad som hotar samhället samt hur Sverige reflexivt beskrivs som ett skyddsobjekt, det vill säga via skildringarna av vad som inte får hända. Resultatet kretsar kring de mönster som går att återfinna i myndigheternas säkerhetsdiskurs. Uppsatsens slutsatser bidrar till förståelsen av nationella risker i en global värld, betydelsen av kollektiva identiteter för det skyddsvärdas gränslinjer, samt med kunskap till ett fält där svenska studier är få till antalet.

SammanfattningI vår studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner ochkulturer för att ge en rättvis bild av dessa. Samt om de lärare vi intervjuat undervisar kringämnet och i så fall hur. Syftet med studien är att visa på problematiken kring stoffurvalet ochvad man ska tänka på som lärare för att inte skapa och befästa fördomar och oförståelse hoseleverna. För att kunna besvara dessa frågeställningar valde vi att intervjua två ämneskunniga,samt tre lärare som undervisar i bl.a. religionskunskap. Genom intervjuerna med Hornborgoch Liljefors Persson kom vi fram till att man ska se upp med exotiseringen ochromantiseringen som finns i många läroböcker. De menade också att det är viktigt med envarierad undervisning där ursprungsfolken själva får berätta sin historia. Resultatet visarockså att de tre intervjuade lärarna berör ämnet i liten utsträckning och inte på djupet. Studienvisar hur man kan arbeta med ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senareår för att ge en så rättvis bild som möjligt.

This case study of the international relations of two Swedish municipalities aims at a widened understanding of the fairly new phenomena of subnational international presence. The theoretical approach to this is paradiplomacy, which explains why subnational actors are seeking international relations. The majority of paradiplomatic studies have focused mainly on subnational government and the regional level. This study aims at widening the understanding of local government exclusively. Helsingborg and Stockholm were chosen as two successful Swedish municipalities in international relations. The study was conducted through semi-structured interviews with civil servants in positions in the international relations of the municipality. In addition, relevant policy documents of the municipalities complemented the interviews. The result showed that the international relations of the municipalities consisted of mostly cross-border and/or transregional paradiplomacy. Motives for paradiplomacy were related to economic gain through development and investment attraction. The states reactions to the paradiplomatic activities were mostly described as neutral. What seems crucial for successful paradiplomacy is a sort of bureaucratic expertise, such as knowing which international areas the municipality should prioritize, according to what would favor them specifically.

Syftet med detta examensarbete i ämnet ”Byggd Miljö” är att undersöka Stockholm stads satsning Norra Djurgårdsstaden, med fokus på hållbar utveckling. Studien granskar hur Stockholm stad definierar och använder sig av begreppet hållbar utveckling inom marknadsföringen av den nya stadsdelen. Det har blivit en stor efterfrågan på hållbar utveckling inom nya byggnationsprojekt bland ledande storstäder idag, där Stockholm stad använder sig av Norra Djurgårdsstaden för att utmärka sig globalt inom hållbar utveckling. I vår studie har vi som mål att undersöka hur Norra Djurgårdsstaden bidrar med hållbar utveckling till Stockholm stad, samt hur detta behand- las utifrån olika hållbarhetsperspektiv. I detta projekt ser vi olika föreställ- ningar om hur området kan vara en vidareutveckling av Hammarby Sjöstad i det faktum att platsen inte behandlar begreppets innebörd till fullo. I huvudstaden råder just nu en stark bostadsbrist, främst på hyres- rätter, vilket kan skapa dispyter mellan vad som efterfrågas och vad som prioriteras. Om inte det sociala hållbarhetsperspektivet inkluderas, ses projektet Norra Djurgårdsstaden fortfarande som hållbart, eller kommer begreppets innebörd bara utgöra en del av platsmarknadsföringen? / The aim of this Bachelor Thesis in the subject ”Built Environment”, is to explore the establishment of the project Norra Djurgårdsstaden focusing on sustainable development, set in the City of Stockholm. The study ex- amines how the City of Stockholm defines and uses the concept sustain- able development as a part of their marketing. There is a great inquiry in the metropolises of sustainable development in new building projects today, where the City of Stockholm uses Norra Djurgårdsstaden as a way to distinguish their self’s globally in sustainable development. Our goal in this research study is to examine how Norra Djurgårdsstaden can contribute with sustainable development to the City of Stockholm, and how it’s being handled from all the different sustainable perspectives. In this project, we see different assumptions of how this area can be a further development of the district Hammarby Sjöstad, in the fact that this place does not treat the conception fully. The capital faces a great housing shortage today, firmly on rental apartment, which can cause dis- putes between what’s being inquired and what’s being prioritized. If the social perspective of sustainability is not included, can the project Norra Djurgårdsstaden still be seen as sustainable, or will the meaning of the conception only constitute a part of the place marketing?

Den första frågeställningen i den här uppsatsen är ”Hör dagens innehåll i religionskunskapen hemma i dagens mångkulturella och sekulära/postsekulära tillstånd?”.  Slutsatsen är att religionskunskap i skolan är ett relevant ämne där eleverna kan utveckla delar av det som står föreskrivet i läroplanen för gymnasiet. Även om ett land som Sverige varit i en lång sekulariseringsprocess betyder det inte att religion ämnets relevans i skolan har avtagit. Religionskunskap i dagens postsekulära tillstånd är mer än någonsin ett viktigt ämne för nästa generation. På grund av att den möjlighet till fördjupning i elevernas egna identitetssökande och förståelse för hur andra människor i Sverige och världen lever. Det finns dock inslag i innehållet i religionskunskapens styrdokument som jag anser kan förbättras. Dessa är svaret på den andra frågeställningen om hur religionsämnet bör anpassas till samhället. Den andra frågeställningen är ”Hur bör religionsämnet anpassas till samhället i övrigt?”. För att besvara den frågan grundar jag mycket av min analys på beskrivningen av utvecklingen från det sekulära till det postsekulära tillståndet. Begrepp som globalisering och identitet diskuteras i relation till samhällsutvecklingen och hur de kan förändra religionskunskapen. Totalt ges fem synpunkter på hur religionsämnet bör anpassas till samhällsutvecklingen de är; globalisering, identitet, frihet - ångest, definition av religion och anpassad kurslitteratur. Jag är medveten om att Skolverket uppmärksammar flera av dessa begrepp i styrdokumenten, men jag anser att det skulle bli en förbättring om de yttrycks bättre eller utvecklades. Dessa nämnda synpunkter kan vara en bidragande faktor till att religionskunskap i gymnasieskolan är ett relevant ämne där eleverna får en undervisning som är i takt med samhällsståndet.

The lack of residential housing has occasionally been a problem in Sweden. The total population has grown faster than the construction of residential buildings. However, societies and housing were established in new places during the industrialization because of new findings of natural resources in the northern parts of Sweden. Due to modernization later, these societies were decreasing in population due to the technological development. Today these societies are being reindustrialized hence to the green transition. This study aims to describe and analyze the relation of industrial establishments to housing on a local level in Skellefteå. Two different industries are compared: a mining industry from the 1920’s and an electric battery industry establishing today. Different literature sources were studied as a qualitative empirical material. The material was analyzed in a thematical analysis with three different themes: strategy, division of responsibilities and housing solutions as well as association life. Social sustainability is also being analyzed within the different themes. The results of the study show the relations to housing differs between the companies, the main reason being the establishments in two different eras, a century apart. However, the social sustainability is shown in divergent ways. For the mining industry, providing housing for everyone showcases the importance of social sustainability. Whereas the contemporary case showcase that the social sustainability with providing housing is not within the agenda of the company.

Diss. av båda författarna Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Includes bibliographical references.

Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. / Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.

No description available.