Aim: Describe and analyze two of the arguments that supports the secularization theory that Steve Bruce use in his book “God is Dead”. Thesis questions: What argument does Bruce put forth to support the secularization theory? How does Bruce argument for the connection between level of education and secularization and the connection with economic growth and secularization? What empirical enquiries supports that increased education and economy leads towards secularization? What strenghts and weeknesses does these empirical enquiries that supports Bruce argumentation have? How can Bruce pro-secularization argumentation be further developed? Method: Argumentation analysis with foundation in Bruce’s book “God is Dead”. Results: The secularization thesis is comprehensive, it exist much material and arguments both for and against the thesis. But generally speaking if you look about what happens with a population when they get more prosperity and education is that they get more secularized, even though not everything goes straight from religiosity to secularization like the country USA is a living example of. Keywords: Secularization, secularization thesis, religion and modernity.

En studie i hur tolkandet av sekulariseringsteorin har förändrats över tid inom religionssociologin, då många religionssociologer i dag ändrat uppfattning om huruvida den tidigare tolkningen är hållbar eller om den saknar evidens. Att arbeta som religionslärare måste innehålla att man tar till sig nya förändringarna genom att studera ny forskning gällande sekulariseringens utveckling samt nya de nya tolkningarna vilket dagens religionssociologer har öppnat upp för. De flesta religionssociologiska forskare menar att det finns nya tolkningar av sekulariseringens utveckling i världen. Vilket görs utifrån den hermeneutiska tolkningen samt förståelseprocessen. Studiets teori utgår ifrån att reflektera på differentieringen, då den gamla teorin inte granskar de skilda sekulariseringsteorierna, vilket behövs för att tolka det som i dag anses fattas i sekulariseringsterorin. Inom den nya tolkningen finns nya perspektiv att bejaka men även att den gamla till viss del kan ha relevans än idag. Vilket kan användas inom religionsundervisningen för att aktualisera religionsämnet då det har framkommit i undersökningar att ungdomar anser att religionsundervisning i gymnasiet endast består av upprepning från högstadiet och genom detta blivit ett tråkigt ämne i gymnasiet.

Uppsatsen utforskar vad nyandliga tror på och varför, samt hur det nyandliga fenomenet ser ut inom Gävle kommun. Arbetet utgår från den kvalitativa metoden och använder sig av litteraturstudier samt intervjuer, vilket ämnar ge en inblick i nyandliga individers personliga uppfattningar, tankar, och idéer och hur väl dessa överensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Undersökningen utgår från tre semi-strukturerade intervjuer och personerna valdes utifrån sin tro samt hur involverade de är inom den nyandliga rörelsen. Uppsatsen utgår från ett religionssociologiskt och religionspsykologiskt perspektiv samt sekulariseringsteorin och deprivationsteorin i sin analys.Uppsatsen kommer fram till att nyandlighet är ett samlingsbegrepp som innefattar flertalet trosuppfattningar och trosuttryck. De drar influenser från olika källor som blivit tillgängliga genom de nya kulturella strömningar sekulariseringen och globaliseringen inneburit. Religionens meningsskapande roll har försvunnit, och i avsaknaden av dess vägledande och stödjande funktion har många människor sökt sig till alternativa trosuppfattningar. Den nyandliga rörelsen är inte organiserad och fungerar mer som ett nätverk, och reflekterar vad som är relevant och aktuellt i nutiden. Eftersom den nyandliga rörelsen inte annonserar sin närvaro enligt traditionella kanaler kan det vara svårt för utomstående att hitta till dess aktiviteter och sammankomster. I Gävle har rörelsen inte en speciellt märkbar närvaro, men det finns ett utbrett intresse för nyandlighet.