<p>Syftet med denna undersökning är att få kunskap om vilka framtida former RFSL:s utåtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta är en form av samhällsarbete.</p><p>Metoden var kvalitativ och utgår ifrån intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att få ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.</p><p>Som utgångspunkt för analysen används begreppen samhällsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhälls- och förändringsarbete är tänkt att inriktas på att få en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och på fortsatta attitydförändringar i samhället. Samtidigt vill man tillförsäkra individernas fortsatta samhörighet.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att de ”gamla” formerna för samhälls/förändringsarbetet inom RFSL är giltiga till viss del under samhällsbetingelser som råder idag men att man måste beakta individen, gruppen och samhället som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhälle. Man måste också arbeta mer internationellt för att få ett mer accepterande samhälle för HBT.</p>

<p>Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ”backpackers”. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen. Frågeställningarna koncentreras kring interaktionen mellan svenska backpackers och lokala subjekt, återvändandets betydelse, samt om en modern kolonisering i enlighet med Victor Mudimbes terminologi kan appliceras. Jag kommer fram till att svenska backpackers i Thailand visar tendenser och tillämpningar som tyder på en modern kolonisering av platserna de befinner sig på.</p>

<p>Denna uppsats är en intervjustudie som omfattar sex utvalda muslimska kvinnor där jag valt att undersöka hur dessa kvinnor ser på muslimska baddräkter. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida dessa kvinnor uppfattar olika typer av muslimska baddräkter och även redogöra för vilka skiljaktigheter det finns mellan dessa kvinnors åsikter och vad dessa skillnader kan bero på. För att få fram olika representationer vad gäller dessa kvinnors tolkningar, kommer jag att använda mig av begreppet flerstämmighet för att lyfta fram olikheterna med hänsyn till de olika tolkningarna som finns inom en religiös grupp. Detta är för att diversiteten som finns inom den egna gruppen ska tydliggöras. Min teoretiska utgångspunkt är Olivier Roys post-globala teori som jag anser vara relevant för det valda temat. Roy diskuterar om vilken förändring det har skett bland muslimer, som lever i västeuropeiska länder, som konfronterats med globalisering och västernisering, valt att förhålla sig annorlunda där religionen inte längre har en social auktoritet.</p>

<p>An uncountable number of companies are present in foreign markets as a result of what we commonly choose to call globalization. This is especially true for Swedish companies traditionally operating on small markets. A company that is about to establish on a new market is faced not only with possibilities but also with challenges and risks. Researchers have found that companies that establish on foreign markets will have to deal with competitors on the national as well as on the global market, and therefore need consider how they globalize their brands. In addition to this, a brand can only reach international success if its message is coherent within and across every single market. At the same time an understanding of the local culture and adaption to it is another success factor. The objective of the study is to explore and analyze how a Swedish company communicates and adapts its brand through TV-commercials, on the national market on the one hand and globally on the other, so as to be able to reach a common message. The use of qualitative methods such as an interview with Martin Sundberg, Media Manager at TELE2, has helped the authors to understand the company’s key-identity and has made a further study of the company’s messages in the TV-commercials used in Sweden, Russia and Latvia.</p><p>In Sweden TELE2 has chosen to communicate its message by using the sheep Frank, a character who is searching for an environment which he can relate to  and ends up feeling at home in a Telecom company. An elegant office environment is presented where colours such as beige, black and white dominate the images, and the company hopes to be considered as professional, stable, reliable and as offering high quality. In Russia the message is communicated through a mafia-theme, where the environment is masculine and criminal. The company’s key-identity is communicated through a rough environment where gangsters and mafia-bosses operate, which indicates that it is cool not to pay too much. And finally, in Latvia, superheroes with explicit female and male roles are used in the commercials. The buildings and the interior decoration is simple and its standard is average. The study has been able to show that TELE2 has a clear tendency towards adapting their messages locally by using different campaigns and taglines.  The company uses cultural norms and values to communicate its message in a fun way. TELE2’s understanding of the Russian market is, for instance, that describing something out loud as inexpensive may sound inelegant. That is why TELE2 turns the problem into a virtue with "Too cool to pay".</p>

<p>Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a. uppfattningen av företaget, prestation och engagemang. Undersökningen syftar till att kartlägga om företagets ledarskap eller den nationella kulturen har tyngst vikt när två kulturer möts i en organisation.</p><p>Studien baserades på en kvantitativ enkätundersökning, som syftade till att beskriva medarbetarnas syn på Toshiba de México’s organisationskultur i Ciudad Juárez, Mexiko. Enkäten utformades utifrån Hofstedes kulturdimensioner; maktdistans, individualism kontra kollektivism, maskulinitet kontra feminism, osäkerhetsundvikande samt långtids- kontra korttids inriktning. En litteraturstudie låg till grund för att förklara begreppen ”japanskt ledarskap” och ”mexikanskt kultur” samt relatera dem till rådande organisationskulturen på det multinationella företaget Toshiba.</p><p>Enligt resultatet påverkas organisationskulturen i stort till lika delar av båda variablerna. Det visade sig att Toshibas organisationskultur karaktäriserades av en jämn grad av maktdistans, hög grad av kollektivism, maskulinitet samt osäkerhetsundvikande. Inga slutsatser kunde drags om långsiktigt- kontra kortisktig inriktning.</p><p>Nyckelord: Organisationskultur, japanskt ledarskap, globalisering, mångfald, mexikansk kultur, Hofstede</p>

<p>By first arguing for the fact that globalization is a concept under contest within the social sciences this thesis develops a tool to classify perspectives of globalization. This tool is then applied to textual documents that represents the so called globalization councils (or initiatives) of Sweden, Denmark, Finland and Norway. Each document is then classified as falling within one of four perspectives of globalization; Liberalisms, Marxisms, Constructivisms and Post-colonialisms. By analyzing a number of documents tied to all four councils and initiatives the thesis is able to interpret what perspective of globalization that is dominant within each of them. Since all four nations examined aspire to use scientific methods to deal with the challenges of globalization they should reflect the diverse state of explanations present within the social scientific community. The thesis finds that this is not the case. While the Norwegian initiative establishes a platform where the concept of globalization could be said to be broadly debated and understood, the other three nations show an astonishing conformity around the perspective named Liberalisms.</p><p>In a concluding discussion the thesis argues that the results of the study cannot be fully explained by differences within the institutional arrangement among the councils and initiatives. Instead the thesis holds that the results can be explained by investigating how science is used in modern society to establish truths that are not necessarily the views of the scientific community. Using theories by Georg Henrik von Wright and Chantal Mouffe the essay concludes that the conformity could be understood as a part of a process that some social scientists call post-politics.</p>

Syfte/problemställningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet Elle Decoration, från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning. Personvalet för hemma hos-reportaget påverkar uppfattningen av reportaget genom att det endast blir en form av elit som porträtteras. Detta i sin tur bidrar till att upprätthålla magasinets profilering som ett exklusivt heminredningsmagasin. Någon tydlig skiljelinje mellan vad som anses vara privat eller offentligt syns inte mellan de olika ländernas utgåvor. Det går genom framställningen av alla de utvalda hemma hos-reportagen att via text och bild se hur globaliseringen verkar på mikronivå. Framställningen av hemmet har kommit att bli en plats för representation, mer än en privat sfär.

I denna etnografiska studie kommer fokus att ligga på hur unga vuxna ser på livet i en transnationell familjekonstellation. Genom data från fem kvalitativa intervjuer och användning av tidigare forskning kommer olika aspekter av globalisering och dess inverkan på familjer att lyftas fram. Hur identitetsprocessen går till när man har släkt i olika länder kommer också att belysas. En viktig del av studien är även hur man kommunicerar och upprätthåller ett transnationellt släktskap.

Nation branding innebär att profilera och varumärka ett land. Här ingår att kommunicera immateriella värden såsom det upplevelsebaserade, och att visa på det unika med landet. Globaliseringen har skapat förändringar som gör att Sverige inte längre klarar sig på att vara välkända enbart i Europa. Ökad handel med områden där Sverige är relativt okänt betyder att Sverige måste kommunicera sitt varumärke på ett nytt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen för profileringen av Sveriges nation branding ser ut, med fokus på webben som kanal. Utifrån teorier om globalisering, pr, varumärkning och användbarhet på webben, har vi utfört studien i två delar. Inledningsvis genom kvalitativa intervjuer med utvalda representanter för Sveriges nation branding, därefter genom en kvalitativ innehållsanalys på deras webbsidor. Enligt resultatet drar vi slutsatserna att grunden för en enhetlig profilering av Sverigebilden i utlandet sker utifrån en gemensamt framtagen varumärkesplattform och Sverigeportalen Sweden.se. Målgruppen definieras enligt empirin som en progressiv grupp i utlandet, och webben är en viktig kanal för Sveriges nation branding. Regelbundna studier genomförs också av de ansvariga organisationerna för att utvärdera hur väl den önskade bilden av Sverige når ut till målgruppen. Nation branding för varumärket Sverige tycks mer handla om Sverige som en mental plats än en fysisk plats. Detta skulle kunna vara ett sätt för landet att differentiera sig. Avslutningsvis väljer vi att inkludera ett kort kapitel om fortsatt forskning, där vi ger förslag på vidare studier kring några av de ämnen och företeelser som framkommit i studien.

Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ”backpackers”. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen. Frågeställningarna koncentreras kring interaktionen mellan svenska backpackers och lokala subjekt, återvändandets betydelse, samt om en modern kolonisering i enlighet med Victor Mudimbes terminologi kan appliceras. Jag kommer fram till att svenska backpackers i Thailand visar tendenser och tillämpningar som tyder på en modern kolonisering av platserna de befinner sig på.