Den här uppsatsen ämnar göra ett nedslag i den politiska utrikesrapporteringen, och undersöka hur mycket tid som SVT:s Rapport ägnar åt amerikanska presidentvalet i förhållande till det norska stortingsvalet. Uppsatsen ämnar också undersöka om det har skett någon synbar förändring över tid. En kvantitativ innehållsanalys av Rapportsändningar i anslutning till respektive lands val under perioden 1980-2017 ligger till grund för uppsatsen. Det teoretiska ramverket utgörs av medieforskning om nyhetsvärdering och vilka aspekter som gör en händelse till en nyhet, och teorier om globalisering likväl som en homogenisering i anglo-amerikansk riktning av medieinnehållet. Resultatet visar att de amerikanska presidentvalen uteslutande värderas högre än de norska stortingsvalen. Vissa amerikanska presidentval får dessutom mycket högre siffror än andra, vilket kan härledas till teorier om elitcentrering och sensationsaspekter i nyhetsvärderingen, likväl som en globaliserad medievärld.

Klimatanpassning och tillväxt är två intresseområden som kan konkurrera med varandra när vattennära områden ska bebyggas. Vattennära boende bidrar till stadens attraktivitet för att locka fler invånare och skapa tillväxt. Samtidigt är dessa områden utsatta för översvämningsrisk. Anpassning behöver därför ske för ökad säkerhet, eller byggande helt avstås från. Ett komplext problem som skapats genom globala påtryckningar att tillväxt ska strävas efter. Problematiken illustreras genom att använda Karlstad kommun som undersökt fall. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur strategier för samhällsplanering och klimatanpassning utformats lokalt i en tillväxtkommun med översvämningsrisk. Studien genomfördes via kvalitativ innehållsanalys samt användande av ramverk för miljörättvisa. Textanalys genomfördes av kommunala styrdokument för samhällsplanering och klimatanpassning. Utifrån analys av resonemang i styrdokumenten kan konstateras att skapandet av en attraktiv stad för att uppnå tillväxt väger tyngre än anpassning. Ur rättviseperspektiv tas inte hänsyn till individers sårbarhet och förutsättningar, då lockandet av önskvärda samhällsgrupper istället prioriteras. Vattennära bostadsbebyggelse är en marknadsföringsmässig tillgång, även om översvämningsrisk finns. Resultatet från undersökningen kan användas för att förstå komplexiteten mellan att prioritera och skydda det samhälle som finns idag, samt skapa ett samhälle där tillväxten är god och anpassning inte konkurrerar med attraktivitet.

Kiruna har alltid varit förknippad med gruvbrytningen som sker under jorden i gruvan. Den malmkropp som järnmalmen bryts ifrån har en lutning in under Kirunas nuvarande stadskärna. Detta innebär således att allt som finns ovanför gruvan måste flyttas vilket leder till omfattande konsekvenser för bland annat skolor, bostäder, arbetsplatser, vård och omsorg samt invånarna för att man ska kunna fortsätta bryta järnmalmen i Kiruna. Därför pågår det just nu en omfattande stadsomvandling i Kiruna där stora byggnader rivs eller flyttas samtidigt som invånarna tvingas flytta från sina bostäder. Ca 2400 kirunabor besvarade år 2011 och 2016 en enkät med anledning av stadsomvandlingen. I slutet av denna enkät fanns det möjlighet för personerna att skriva vad de anser är viktigt gällande Kiruna kommun och stadsomvandlingen. Syftet med denna uppsats är således att fördjupa analysen om kirunabors upplevelser av den pågående stadsomvandlingen och hur de ser på sitt Kiruna genom en analys av dessa ”öppna svar” från enkäten som genomfördes 2016. Följande frågeställningar har formats utifrån syftet hur ser kirunaborna på det gamla Kiruna, hur upplever kirunaborna den förändring som stadsomvandlingen innebär samt hur beskriver kirunaborna Kiruna ur ett framtidsperspektiv? För att uppfylla syftet har de ”öppna svaren” kodats för att sedan tolkas och analyserats på ett systematiskt sätt med hjälp av teorier om självets reflexiva projekt, tillit, risk och ontologisk trygghet. Uppsatsen presenterar analysen via tre kategorier det gamla Kiruna, i en tid av förändring och nya Kiruna. Uppsatsen visar att stadsomvandlingen innebär både utmaningar och möjligheter för kirunaborna. När det gamla Kiruna försvinner upplever kirunaborna en sorg i de byggnader som rivs eller flyttas. Invånarna hoppas att den varma och mysiga känslan som finns i staden ska föras vidare till nya Kiruna. Den förändring som stadsomvandlingen innebär väcker många frågor hos kirunaborna. Analysen belyser en brist på att kunna vara delaktig gällande stadsomvandlingsprocessen och att det finns brister i tillgänglig information för invånarna. Vidare visar det att kirunaborna har åsikter kring placeringen av den nya stadskärnan som hamnar i det nuvarande industriområdet medan det gamla Kiruna centrum ligger med utsikt över fjällen. Faktorer som generation, landsbygd, turism, rennäring och klasskillnader belyses i analys och diskussion. Nya Kiruna ser man som en attraktiv stad med en blandning av gamla och nya byggnader. Det ses som en möjlighet att utveckla det som tidigare varit mindre bra och inte funnits på orten. / Kiruna has always been associated with the mining that takes place underground. The ore body from which the iron ore is mined has a slope under Kiruna's current city centre. This means that everything above the mine must be relocated, which will have major consequences for example schools, houses, workplaces, care and the inhabitants in order to continue to break the iron ore in Kiruna. Therefore, there is currently an extensive urban transformation in Kiruna where large buildings are demolished or relocated at the same time as residents are forced to relocate from their homes. Approximately 2400 inhabitants of Kiruna answered a survey in 2011 and 2016 as a result of the urban transformation. At the end of this survey, there was an opportunity to write what they considered to be important regarding Kiruna municipality and the urban transformation. The purpose of this essay is to deepen the analysis of the inhabitants of Kiruna experiences of the ongoing urban transformation and how they view their Kiruna through an analysis of these "open answers" from the survey conducted in 2016. The following questions have been formed based on the purpose how the Kiruna residents see the old Kiruna, how the Kiruna residents experience the change that the urban transformation entails and how the Kiruna residents describes Kiruna in the future. These "open answers" have been coded and then interpreted and analysed in a systematic way using theories about the self's reflective projects, trust, risk and ontological security. The essay presents the analysis through three categories: the old Kiruna, in a time of change and the new Kiruna. The thesis shows that the urban transformation presents both challenges and opportunities for the inhabitants of Kiruna. When the old Kiruna disappears, the Kiruna residents experience grief in the buildings being demolished or relocated. It is hoped that the warm and cosy feeling that exists in the city will be passed on to the new Kiruna. The change that the urban transformation entails raises many questions among the Kiruna residents. The analysis highlights a lack of being able to participate in the urban transformation process and that there are shortcomings in available information. Furthermore, it shows that the Kiruna residents have opinions on the location of the new city centre which falls into the current industrial area while the old Kiruna centre is by the mountains. Factors such as generation, rural, tourism, reindeer husbandry and class differences are highlighted in analysis and discussion. New Kiruna is seen as an attractive city with a mix of old and new buildings. It is seen as an opportunity to develop what was previously less good and did not exist in the city.

Global hierarchies based on power and resources affect international migration and ethnic relations in many ways. To understand how this works you have to understand processes of globalization – like global agreements. One case of global agreement is the 2030 Agenda for Sustainable Development, which is described as a plan of action and contains 17 universal goals for global sustainable development. In Sweden, the plan of action is described as inevitable because the global challenges that stand before us is associated with high costs. The way global challenges are constructed like a threat can be derived from the neoliberalism. Neoliberalism can be understood as a governmentality and a policy rationality. In this thesis, I aim to discuss the neoliberal governmentality and neoliberal policy rationality that can be seen in the 2030 Agenda for Sustainable Development using critical discourse analysis. One of the things my study showed is that the 2030 Agenda goals are aimed to solve problems through “economic affordability”, market logic and governance/self-management. These ways of solving problems can be derived to neoliberals in several ways – one of them being the neoliberal way of constructing problems and solutions in line with neoliberal interests like market competition and “free choices”. Another thing my study showed is that the 2030 Agenda for Sustainable Development can be seen as a form of administrative technique of the biopower.

The aim of this study is to reflect on biblical-theological perspectives on the relationship between the church and families. The study is undertaken against the backdrop of the challenges facing mainline churches, of which the decline in numbers, the lack of the support for programmes and initiatives on behalf of families, and the apparent inability to minister effectively to young people, are the most pressing. At the same time modernisation and globalisation have a negative impact on the well-being of families. This study aims to contribute to interplay between the church ministry and the ministry of families. Two research questions guide this study. The first is whether Reformed churches, and for the purposes of this investigation the Dutch Reformed Church and the Netherdutch Reformed Church of Africa, do enough to support and strengthen families in a postmodern context. The second question examines the underlying theories and family ministry programmes of existing family ministry initiatives. Four sub-movements within practical theology form the methodological framework of this study. The first movement describes the crisis within the church and families today (descriptive theology). The second movement explores some normative texts of the Christian tradition (historical theology) with regard to families. At different stages of the Old and New Testament, different theological perspectives and strategies can be identified. In the post-biblical period the biological family was central to the process of the institutionalisation of the church and the spiritual aspect of family was underplayed. The challenge of the church in a postmodern world is to engage in responsible biblical theological reflection on marriage and family, and specifically the relationship between the church and families from the perspective of the kingdom of God. The third movement within practical theology brings the findings of the previous two movements into dialogue with each other (systematic theology). In the love ethic of equal regard following this dialogue, marriage is seen as a non-hierarchical, post-patriarchal, life-long bond between two people. The family is iii described as the primary context for faith formation. Although several studies suggest that family form, and not only family function, plays an important role in the well-being of children and family members, the primary concern of the church should be to develop a spirituality of marriage and family. The fourth movement (strategic theology) within practical theology is made up of two separate, but related inquiries. Firstly, different models and methods for family ministry are investigated by means of a literature study. Secondly, a qualitative study done in five selected congregations is described in order to point out the underlying theories and resulting family ministry programmes. The findings suggest that only one of the five selected congregations has an integrated, coherent family ministry model. Although several different family ministry programmes were found in practice, a critical family ethic was lacking. This is the focus of the contribution of this study. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Practical Theology / unrestricted

This study examines specific cases of irregular trade during the final decades of Swedish Pomerania with help of case material from the city archives in Stralsund and Wismar, as well as contemporary newspaper advertisements from Stralsundische Zeitung, and reflects those in the light of prevalence of overall factors for smuggling, namely the impact of globalization, the grade of organization of a national economy, economic borders and relationship to the Swedish state, as well as modern consump-tion, and the inclination of the individual smuggler. An imbalance both within itself and in comparison with neighboring emerging national states, as a result of weak economic state power in combination with Swedish support for Swedish-Pomeranian sea trade, turned Swedish Pomerania into a smuggler’s haven.

The main ambition of this paper has been to examine the ways in which dual citizenships sometimes can become a problem in relation to obtaining human rights. More specifically, to delimit the work, the focus has been put on individuals with dual citizenships in the need of consular assistance. Even though consular assistance itself cannot claim to be a human right, it can help a state to maintain human rights to its citizens, even when abroad. It may be about assisting a citizen in a legal process and/or trying to ensure that things goes right in conjunction with a deprivation of liberty, for example. To further delimit the work two specific countries have been chosen for the study, namely Iran and Sweden.   When a person living in Sweden, for example, is visiting in Iran and at the same time have citizenships in both Sweden and Iran, and then comes in need of consular assistance from Sweden, problems may occur. Because of international law etc., Sweden cannot assist this individual in the same way as an individual with only a Swedish citizenship who also is in the need of consular assistance in Iran. Dual citizenship can instead in different ways result in serious consequences abroad, such as in the case of the Swedish-Iranian citizen Ahmadreza Djalali who currently, on vague grounds, is at risk of the death penalty in Iran.  The conclusions drawn in this paper is that an individual, because of dual citizenships, sometimes can lose fundamental human rights. To illustrate this even further, citizenship theories mainly by Hannah Arendt and Seyla Benhabib, has been used to exemplify how citizenship still may be significant when it comes to obtaining human rights, similar to Arendt’s well-known theories about how the lack of citizenship causes you to lose human rights. But instead how dual citizenship also, in some cases, causes you to lose human rights. The results implied that something needs to be done in this area but also that it is not an easy task to handle. Exactly how this can be solved is still unclear, but most likely something has to be done on a larger global level. The old frameworks that regulates both consular assistance and citizenship needs to be updated and adapted to our increasingly globalized world.

Globalisering är en process som pågått under lång tid och är än idag högaktuellt. Världen kopplas samman allt snabbare genom handel, internationell politik, kommunikation och transport, turism och migration, resursförbrukning samt klimatförändringar. År 1994 respektive 2011 etablerades de senaste stora reformerna av svensk grund- och gymnasieskola. I styrdokumenten för geografiämnet i gymnasieskolan, tillhörande dessa två reformer, finns krav på innehåll som syftar till förståelse och kunskapsutveckling gällande den globala världen, samt komplexa samband mellan länder, stater, människor och miljöer. I anknytning till de nya styrdokumenten uppdaterades samt skrevs nya läroböcker. Globaliseringsdiskursen kan bidra till kritiskt granskande av såväl sociala som ekonomiska, politiska och ekologiska förhållanden av geografisk karaktär. Denna uppsats syftar till att undersöka hur begreppet globalisering definieras och hur diskursen runt globalisering ter sig, genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker för geografiämnet i svensk gymnasieskola. Resultatet påvisar att samtliga böcker dryftar globalisering ur flertalet olika perspektiv och förhåller sig tämligen väl till respektive styrdokuments krav på innehåll gällande globalisering. För att fullständigt uppfylla undervisningsmålen gällande globalisering i styrdokumenten, behöver lärarna komplettera läroböckerna med dagsaktuellt material av mer komplex och problematiserande karaktär.

This study addresses the question of how globalization affects the need for localized user interfaces. Previous research in cross-cultural design suggests that user interfaces need to be adapted to users' different cultures in order to achieve usability, effectiveness and good user experience. Based on this, the focus in previous research is on identifying differences in what people from different cultures prefer when it comes to design and information architecture. The aim of this study is to investigate whether a focus on similarities instead, can lead to useful guidelines for people who develop user interfaces for multicultural target groups. To answer this, a combination of qualitative and quantitative methods were used and a website analysis was performed to examine what similarities that could be found on user interfaces developed for two different countries. Furthermore, a card sorting experiment was carried out in order to compare the mental models of users from two different countries. The results show that there are many similarities on regional websites, developed to fit the user needs in Sweden and Saudi Arabia. The results also indicates that mental models might differ as much within a group of users with the same cultural background, as between groups of users from different countries. This raises the question of whether localization of user interfaces is necessary or not.

Plats är ett centralt och omtvistat begrepp inom geografin. Det är inte bara en fråga om fysisk lokalitet, utan platser förknippas med olika meningar och känslor och fungerar även som del av mänsklig identitet. Genomgripande samhällsförändringar som globalisering och teknologisk utveckling har påverkat platser drastiskt, särskilt i landsbygdsområden där industri varit centralt, och har resulterat i socioekonomiska och demografiska utmaningar. I Karlstads kommun kan utvecklingen tydligt ses i tätorten Vålberg, där historiska skeenden lett till problematiska bilder av orten. Denna undersökning ämnar ge inblick i Vålbergs platsidentitet och relaterade utmaningar, samt hur människor, plats och identitet samverkar. Frågor drivande i arbetet var följande: • Vad kan diskursen om Vålberg avslöja om dess platsidentitet? • Vilken är relationen mellan människorna, platsen och identitet? • Hur kan Vålbergs särskilda utmaningar relateras till aspekter i dess platsidentitet? Via en pragmatisk ansats användes en kombination av ett flertal metoder såsom etnografiska betraktelser, diskursanalys och granskning av sekundära statistiska data för att skapa en mångsidig beskrivning av Vålbergs platsidentitet i form av ett narrativ kompletterat med fotografier. Teman som uppstod i materialet var bland annat ortens utmaningar med socioekonomiska förutsättningar, rasistiskt motiverat våld och negativa stämplar vid sidan av positiva känslor av hemhörighet och gemenskap; en föränderlig och omtvistad bild av vad Vålberg är; ett bekymrat förhållande till Karlstads kommun och en känsla av att vara bortglömd samt betydelsen av samhällets industriella begynnande i en postindustriell omvärld. Slutsatser av studien är att samhällets beroende av den nu mer avvecklade centrala och strukturerande tillverkningsindustrin bidragit till en negativ social utveckling och en resulterande problematisk platsidentitet. Platsidentitet ter sig som en betydande faktor i Vålbergs utveckling och en av ortens stora utmaningar är att förändra den. Samspelet mellan människorna och platsen förefaller dock vara en komplex process som svårligen låter sig påverkas av gängse utvecklingsstrategier.