<p>This is a study about a company in Norrköping, called Stadium AB, and its first steps into the global market. We have studied how the conditions of the company have changed during their expansion. </p><p>This study is not written from the viewpoint of business economics, it is rather a study from a cultural and social studies perspective. </p><p>The study deals with subjects such as the globalization of society, organizational theories and leadership. </p><p>The empiric material consists of Stadium’s staff magazine Tracks, the company’s swedish homepage on the Internet and an interview with Sussi Calås-Jonsson, Chief of the Department of Information at Stadium AB. </p><p>A primary conclusion is that companies like Stadium have to adjust themselves to the demands of the customers. Stadium has chosen to create a “Code of Conduct”, which indicates the company’s standpoint when it comes to environmental issues. It also indicates that fur is no longer used in the company’s products. Another conclusion is that the companies on the global market should be aware of the fact that their outgoing information can be interpreted different in different parts of the World.</p> / <p>Uppsatsen handlar om ett företag i Norrköping, som heter Stadium AB, och dess väg ut på den globala marknaden. Vi har studerat hur företagets förutsättningar har förändrats i takt med deras expansion. </p><p>Då uppsatser av detta slag oftast skrivits ur ett företagsekonomiskt perspektiv, har vi valt att belysa våra frågeställningar ur ett kultur- och samhällsperspektiv. Viktiga begrepp som tas upp i uppsatsen är globalisering, organisationsteori och ledarskap. </p><p>Det empiriska materialet består av Stadiums personaltidning Tracks, företagets svenska hemsida på Internet samt en intervju med Sussi Calås-Jonsson, informationschef på Stadium AB. </p><p>En viktig slutsats är att företag som Stadium är/blir tvungna att anpassa sig efter kundernas krav. Stadium har valt att skapa en ”Code of Conduct”, som innebär att företaget tar ställning för miljön och att de inte använder päls i sina produkter. En annan viktig slutsats är att företagen på den globala marknaden bör vara medvetna om att information som skickas ut kan uppfattas olika i olika delar av världen. </p>

Kakaobönderna tillhör några av de fattigaste människorna i världen. En grupp bönder i Ghana insåg att deras förutsättningar skulle förbättras om de samarbetade. Kuapa Kokoo är resultatet, ett kakaokooperativ som grundades när en grupp odlare beslöt sig för att gå samman för att bättre kunna ta del av vad marknaden har att erbjuda. Rättvisemärkt certifierade Kuapa Kokoo, vilket innebar att kakaobönderna nu var delaktiga i Rättvisemärkts mål om att förbättra deras arbets- och levnadsvillkor. Jag valde att titta närmare på Rättvisemärkt då organisationens verksamhet ofta framställs som något positivt av media. Intervjuer med kakaobönderna tyder på att deras levnadsstandard har förbättrats genom Kuapa Kokoo. Rättvisemärkts arbete har, enligt bönderna, medfört att de nu får en skälig lön, som betalas ut i tid, för sitt arbete; de har pengar till mat; de har råd att skicka sina barn till skolan; råd att betala för sjukvård, och har numera brunnar med rent vatten. Den här socialantropologiska studien behandlar även kritikernas argument mot Rättvisemärkt. Till skillnad från medias positiva bild av Rättvisemärkt har jag i olika sammanhang även kommit i kontakt med kritiskt inställda människor. Det gjorde mig nyfiken på att se vilka argument kritikerna lägger fram, och om de kan utgöra en skälig grund till att ifrågasätta Rättvisemärkts arbete. Deras slutsats är att konsumenten hjälper utvecklingsländernas befolkning mer genom att inte köpa rättvisemärkta varor.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana. / This is a qualitative study whose aim is to highlight the children's upbringing in an orphanage in Ghana from a different cultural perspective. The study’s approach is based on globalization and socialization theories. The physical disciplining is part of the socialization process in Ghana, which is contrary to the CRC. This study highlights the contradictions that might arise from the CRC when implemented in a non-Western country and the unconsciousness of childrens rights in a country as Ghana. Through interviews and observations, you will benefit from both my, the volunteer, and the indigenous people's perspective on raising children in an orphanage in Ghana.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

The focus of this thesis is upon how conceptions of globalization is created by the labour-organizations Lands-organisationen (LO) and Svenskt Näringsliv. It is possible to discern two arguments for globalization in the texts, economy and democracy, and it is around these that the discourses of globalization are being constructed. Economy turns into a basic logic in the discourses of globalization. How to perceive the role of economy, as positive or negative, differs. Still, there is an agreement of the influence of economy. The ongoing power shift from the state towards the market is described as a significant consequence of globalization. With help from Ulrich Beck’s ideas about globalism the discourses then are placed in an overarching globalistic order of discourse. The conception of Democracy is an essential part of the talk about globalization. One can discern a similarity in the discourses; that is a division and separation in talking about the West and the Rest. This can be understood with the help of Stuart Hall’s idea of a discourse called "the West&amp;the Rest" which stereotypes conceptions of Western respectively non-Western worlds.

Länge har den nationella idén varit representerad och dominerande i Baskien tillsammans med den nationella identiteten. Baskerna håller fortfarande fast vid en gammal romantiserad bild av att vara en enad och självständig nation och föreställningen om en etnisk särskildhet förstärks av etniska och kulturella markörer såsom ett gemensamt språk, tillhörighetkänsla till plats, historiska anor, gemensamma traditioner och samhörighetskänsla mellan spanska och franska basker. I denna studie belyses och analyseras dessa markörer samt sätts i samband med några av de diskurser som råder i spanska Baskien då de är den symboliska basen för hur basker uttrycker, upprätthåller och skapar föreställningar kring baskisk identitet och nationalism. I takt med en alltmer globaliserad värld utmanas dock den nationella idén och en kulturell förändring sker i Baskien som påverkar åtminstone den yngre generationen spanska baskers sätt att uttrycka sin identitet och nationalism. Ett växlande mellan två identiteter väcker ambivalenta känslor då framtiden diskuteras. Å ena sidan vill man fortsätta vara världsmedborgare, leva i ett gränslöst EU och vara en del av den inre marknaden. Å andra sidan vill man vara en del av ett lokalt kollektiv och samhälle. Den nationella idén, myten och stereotypen av baskerna som tidigare beskrivits som något homogent och endimensionellt är i själva verket heterogent och mångdimensionellt.

Please read the abstract in the section 00front of this document / Dissertation (PhD (Educational Management))--University of Pretoria, 2006. / Education Management and Policy Studies / unrestricted

Världen blir på många sätt allt mer globaliserad och multikulturella möten har blivit ett vanligt inslag i många människors liv. Att forma den kulturella identiteten handlar om att bestämma vilken kultur som individen vill tillhöra, en uppgift som blir mer komplex i och med ökad kulturell exponering. Att ha en multikulturell identitet innebär att knyta an till och känna samhörighet med flera kulturer, något som i studier visats sig ha både positiva och negativa effekter för individen. Identitet kan ses som en internaliserad livsberättelse, ett narrativ, med funktion att ge en känsla av mening och koherens till livet. Narrativet kan avslöja hur en individ konstruerat mening av sitt liv genom valet av tillagda händelser. Vår studie syftar till att undersöka vad individer med multikulturell identitet lyfter som betydelsefullt för sin identitetsutveckling. Sex deltagare intervjuades och resultatet sammanställdes med en narrativ analysmetod för att försöka förstå hur identiteten tar sig uttryck och skapas genom berättandet. Resultatet presenterades genom enskilt sammanställda narrativ och tillhörande analyser. Språket visade sig ha en stor betydelse för deltagarnas möjlighet att knyta an och känna tillhörighet till kulturer. Resultatet visade också att deltagarna uppmärksammar skillnader och likheter mellan sig själv och andra i sitt skapande av identitet, vilket går i linje med forskning om identitet som kollektiv tillhörighet. Ingen identitetsteori kunde däremot ensamt förklara kulturers påverkan på identitetsutvecklingen. Resultatet visar på identitetens komplexitet och därmed även behovet av vidare forskning för att förstå den unika upplevelsen av identitet. / The world is more globalized than ever and more people are being exposed to multiple cultures on a daily basis. The formation of the cultural identity requires that the individual decides what culture to belong to, a task that becomes more complex with increased cultural exposure. A multicultural identity requires attachment and a feeling of belonging with multiple cultures. Which in studies has shown both positive and negative effects for the individual. Identity can be seen as an internalized life story, a narrative, which functions is to give life a sense of meaning and coherence. The narrative can reveal how an individual construct meaning in life by the choice of added stories. This study aims to examine what individuals with multicultural identity emphasizes as meaningful for their identity development. Six participants were interviewed, and a narrative analysis method was used to try to understand how identity is formed and performed through storytelling. The result was presented in separate narratives along with their analysis. Language shown to be important for the individuals feeling of cultural attachment and belonging. The results also show that the participants notice differences and similarities between themselves and others as part of their identity development, which aligns with research showing identity as a sense of collective belonging. No identity theory could single handedly explain cultural impact on identity formation. The result shows the complexity of identity and the need for further research to fully understand the unique experience of identity.

In 2019, the world was faced with a global pandemic. For many workplaces, this meant acomprehensive transition to teleworking. The flexibility and digitalisation of workingconditions has led to different experiences from an individual perspective. The purpose of thisstudy is to provide an increased understanding of how the transition to distance education andreturn to local education has affected the self-perceived work effort. The intention is thus tocontribute with knowledge whether telework and new work systems can constitute a futureform of work, central to Swedens university.The design of the study is of a qualitative nature where the results are based on interviews fromteachers and students at Örebro University, who have worked or are working remotely. Thetheoretical framework of the study consists of Allvins et al. theory of flexibility and boundlesswork and Giddens (1983) theory of structuration. The results of this study indicate that the selfperceivedopportunity for good work effort differs, but that the working conditions within theflexible work are similar to those of Allvin et al. (2006) describe. The study also shows thatmotivation has decreased as a result of telework, something that can be put in relation toboundless work (Allvin et al., 2006). The result of the informant's work performance issomething that has also become both better and worse. There is thus a shared experience inhow individuals experience distance work as enabling or hindering. Finally, a lesson can belearned; that a moderate degree of flexibility enables individual adaptation in life and this inturn increased motivation and loyalty to the work (Hill et al., 2008:151). This is knowledge ofimportance in the face of the decline of on-site work. / År 2019 ställdes världen inför en global pandemi vilket, för många arbetsplatser, innebar enomfattande omställning till distansarbete. Flexibiliseringen och digitaliseringen avarbetsförhållandena har lett till skilda upplevelser utifrån ett individperspektiv. Studiens syfteär att ge ökad förståelse för hur omställningen till distansundervisning samt återgång tillplatsundervisning påverkat upplevd arbetsinsats. Avsikten är därmed att bidra med kunskapom distansarbete och nya arbetssystem kan utgöra en framtida arbetsform, centralt för Sverigesuniversitet.Studiens utformning är av kvalitativ karaktär där resultatet baseras på intervjuer från lärare ochstudenter på Örebro universitet, som har arbetat eller arbetar på distans. Studiens teoretiskaramverk utgörs av Allvins et al. (2006) teori om flexibilisering och det gränslösa arbetet samtGiddens (1984) struktureringsteori. Denna studies resultat tyder på att den självupplevdaarbetsinsatsen skiljer sig åt men att arbetsförhållandena inom det flexibla arbetet liknar de somAllvin et al. (2006) beskriver. Studien visar även att motivationen minskat till följd avdistansarbetet något som kan ställas i relation till det gränslösa arbetet (jfr. Allvin et al., 2006).Resultatet av informanternas arbetsprestation är något som också blivit både bättre och sämre.Det finns alltså en delad upplevelse i hur individerna upplever distansarbetet sommöjliggörande eller hindrande. Slutligen kan en lärdom dras; att en måttlig grad avflexibilisering möjliggör individuell anpassning i livet och detta i sin tur ökad motivation ochlojalitet inför arbetet (Hill et al., 2008:151). Detta är således kunskap av betydelse införtillbakagången av platsbelagt arbete.

In recent years, an increase in geopolitical tensions has prompted discussion within International Business research regarding de-globalization and signs of decoupling between previously interconnected markets. This thesis aims to investigate if high-revenue Swedish multinational enterprises’ communications and strategies are affected by exogenous geopolitical developments in the global economy. By conducting a qualitative content analysis of contents of letters to shareholders between the years 2014 to 2022, we made use of five coded markers and aggregated observations to discern significant events and trends in communication within a sample of 28 multinational enterprises. The findings indicate a shift in market focus among Swedish multinational enterprises, from global to Western markets, as well as increased emphasis on resilience. The study contributes to knowledge of how geopolitical developments affect communication of strategy by Swedish multinational enterprises. / Under de senaste åren har en ökning av geopolitiska spänningar föranlett diskussioner inom internationellt företagande om deglobalisering och tecken på frikoppling mellan tidigare sammanlänkade marknader. Denna uppsats syftar till att undersöka om svenska multinationella företags kommunikation och strategier påverkas av exogena geopolitiska utvecklingar i den globala ekonomin. Genom en kvalitativ analys av innehållet i avsnittet “VD:n har ordet” inom årsredovisningar mellan åren 2014 till 2022 användes fem markörer och aggregerade observationer för att urskilja viktiga händelser och trender inom kommunikation inom ett urval av 28 multinationella företag. Resultatet visar på en förändring i marknadsfokus bland svenska multinationella företag från globala till västerländska marknader, samt ökad betoning på resiliens. Studien bidrar till kunskap om hur geopolitisk utveckling påverkar kommunikation av strategi från svenska multinationella företag.