Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker välkomnar idag utländska investeringar såsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillväxt. Då Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag är fabriken stängd på grund av invånarnas långvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit särskilt aktiva. Studiens syfte är att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motståndet mot fabriken har påverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motståndet. Syftet är vidare att skapa förståelse för hur kvinnorna ser på ”västvärlden” liksom på sig själva i förhållande till väst. Utifrån studiens syfte har ett kvalitativt och reflexivt arbetssätt tillämpats där ett empiriskt material insamlats genom sex semistrukturerade djupintervjuer med kvinnor bosatta i Plachimada, kombinerat med observationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier om empowerment, kollektiv identitet samt postkolonialism. Resultatet visar att kvinnorna genom deltagandet i protesterna känner sig stärkta, upplever att de har fått större kunskap samt en känsla av stolthet. Studien visar vidare på att det verkar finnas en närvaro både av en identifiering med hembyn – Plachimada och med nationen – Indien hos kvinnorna vi har intervjuat. Resultatet visar även på tankar bland intervjupersonerna som tyder på att koloniala maktstrukturer finns närvarande i kvinnornas syn på sig själva i relation till västvärlden. / The liberal economic globalization has led to the opening of the Indian economy and in hope for economic growth, the Indian government today welcome foreign investments such as multinational corporations. When Coca Cola Company established a factory in the village of Plachimada in the south of India, this led to environmental problems such as water shortage and contamination, which in turn caused big social problems for the villagers. Today the factory is closed as a result of the villagers’ collective protests in which the women of Plachimada have been particularly active. The aim of this study is to seek knowledge about how Coca Cola Company’s establishment in Plachimada as well as the collective protests against the factory has effected the identity of the women who have been active in the protests. The aim is further to create an understanding of how the women perceive the western world as well as themselves in relation to the western world. To accomplish the aim a qualitative and reflexive method was chosen, where an empirical material was collected through six semi structured interviews with women living in Plachimada, combined with observations. The empirical material has been analyzed using theoretical perspectives of empowerment, collective identity and post colonialism. The result shows that the women, through participation in the protests, experience themselves stronger, find that they got more knowledge as well as a feeling of pride. Furthermore the study shows a presence of identification among the women with the village – Plachimada and the nation – India. The result also denotes that colonial power structures are present in the ways the women perceive themselves in relation to the western world.

The overarching aims of this thesis are to investigate how students in higher education in Rwanda experience learning through the medium of a foreign language, mainly English, and the strategies they employ in order to successfully complete their university studies during a period of both language and educational change. Taking a sociocultural perspective, the thesis subscribes to a qualitative research design. Interviews were used in order to gain in-depth understanding of how higher education students reflect on, handle and cope with learning through a foreign language. Video and audio recorded interactions of students’ formal and informal group discussions were used to capture some of the seen but unnoticed linguistic and communicative details that might be of interest in shedding light on aspects related to learning in a foreign language. Four empirical studies show that students face different challenges in using the newly adopted language of learning and teaching. They are, however, aware of the fact that the globalisation process and dissolution of national boundaries may create new opportunities and are therefore willing to upgrade their English in order to cope with the new academic situation. Findings show that active use of multiple languages, although time consuming, has great potential to facilitate learning, thus emphasizing the complementarities rather than the exclusion of languages used in Rwanda. Also, teacher and student initiated group discussions have the potential to promote knowledge construction in content subjects as students afford a context for confident participation. Although the mother tongue is not officially recognised as language of instruction in higher education, it plays a mediating role for the negotiation of meaning of domain specific content through responsible code switching and translanguaging. / Det övergripande syftet för denna avhandling är att undersöka hur studenter inom högre utbildning i Rwanda erfar att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska, och vilka strategier de använder sig av för att lyckas genomföra sina universitetsstudier i en tid av förändring av både undervisningsspråk och undervisningen i sig. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsdesign. Intervjuer genomfördes för att få fördjupad förståelse för hur studenterna reflekterar över och hanterar problemet med att lära på ett främmande språk. Video- och audioinspelade interaktioner av studenternas formella och informella gruppdiskussioner användes för att fånga och analysera språkliga och kommunikativa detaljer som förekommer men ofta förbises eller tas för givna. Fyra empiriska studier visar att studenterna möter olika utmaningar när de måste använda ett nyligen introducerat främmande språk i undervisningen och i olika lärandesituationer. De är emellertid medvetna om att globalisering och upplösning av nationella gränser kan skapa nya möjligheter och är därför villiga att förbättra sin engelska för att kunna klara av den nya undervisningssituationen. Analyserna visar också att aktiv användning av en mångfald av språk, även om det är tidsödande, har stor potential att underlätta lärande och på så sätt betonas den komplementerande snarare än den exkluderande synen på språkanvändning i Rwanda. Dessutom visar det sig att diskussioner i grupp initierade av både lärare och studenter har en potential att stödja konstruktionen av kunskap inom akademiska ämnen eftersom studenterna skapar en tillitsfull miljö där de är trygga att delta. Studierna visar också att trots att modersmålet inte är officiellt erkänt som undervisningsspråk spelar det en medierande roll i framförhandlandet av innehållet inom olika ämnesområden genom olika former av gränsöverskridande språkande där alla språk som studenterna har tillgång till används.

Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och globalisering känns därmed som en självklarhet i dagens samhälle. Att något är en självklarhet behöver dock inte betyda att det är bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att få på den svenska välfärden. Eftersom välfärd ofta mäts som tillväxt i BNP är det också detta mått som används i denna uppsats.   Syftet med denna uppsats är tudelat där den första delen består av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan åren 1980 och 2008. Den andra delen av syftet är att, genom användande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har påverkat och kan komma att påverka den svenska BNP-tillväxten fram till år 2050. Studiens metod består av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillväxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som är utvidgad med faktorer av globalisering. Uppsatsens empiriska del består av insamling och bearbetning av statistik samt skattning och tillämpning av modellen för att skapa de olika scenarier som behövs för att uppfylla syftets andra del. Slutsatsen för denna uppsats är att globalisering är en långsiktig källa till tillväxt. Studiens resultat visar att ekonomisk globalisering har haft mycket stora positiva effekter på den svenska tillväxten sedan år 1980. Med globalisering har Sverige haft en genomsnittlig årlig tillväxttakt på drygt två procent medan motsvarande siffra för ett scenario med helt avstannad globalisering ligger mycket nära noll. Globaliseringens effekter på den framtida BNP-tillväxten är dock ännu större. En simulering av den fortsatta utvecklingen med bibe­hållen globaliserings­­takt ger en tillväxttakt för år 2050 på nästan fyra procent, vilket är tre och en halv procentenheter högre än för det alternativa scenariot. Studiens resultat visar också att även med en halverad globaliseringstakt uppnås stora positiva effekter på både den historiska och den framtida tillväxten. / Sweden is one of the most globalized countries in the world and globalization is therefore a natural phenomenon in the Swedish society. However, that something is natural does not necessarily mean that it is good, why there is reason to examine the effect of globalization on the Swedish welfare. Since welfare is often measured as growth in GDP, this measure is also used in this study. The purpose of this thesis is divided in two parts where the first consists of developing a model, including factors of globalization, which explains the growth in Swedish GDP between the years 1980 and 2008. The second part of the purpose is to, by use of the developed model, analyze how globalization has previously affected and in the future may affect the economic growth in Sweden to the year 2050. The method of this study is divided in a theoretical and an empirical part. The theoretical element consists of a literature study in globalization and growth that results in a human capital augmented Solow model that includes factors of economic globalization. The empirical element of the thesis consists of collecting and working with statistical data as well as estimation and use of the model to create the different scenarios that is needed to fulfill the second part of the purpose. The conclusion of this thesis is that globalization is a long-run source for economic growth. The results of the study show that economic globalization has had large positive effects on the Swedish growth since 1980. During globalization Sweden has had an average annual growth rate of just over two percent while the corresponding figure for a scenario with no globalization is close to zero. The effects of globalization on the future growth are even larger. A simulation with continuing globalization shows a growth rate for year 2050 of four percent, which is three and a half percent units higher than for the alternative scenario. The results of the study also show that even a slower rate of globalization attains large positive effects on both the historical and the future growth.

The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the “translation” of Bellahs theory does not come without problems. A methodological discussion concludes with methods focusing on national self-conceptions. Through this method, the Swedish social democratic notion of the “folkhem” can be related to the notions included by “the American way of life”. The “folkhem” as well as “the American way of life” includes ideas of the nation, made up by specific historical events, in both nations. Those ideas are vital parts of the national self conception in both nations. Historical premises are constantly reborn through the rhetorical reinterpretation, and through the eyes of Bellah, the notion of the folkhem creates a national embracive, ethical value system. The notion of the folkhem still is viable in the Swedish society. Contemporary use of the folkhem-notion is discerned by the threats of globalization and neoliberlismic tendencies. In the light of these threats, the folkhem-notion includes the preservation of Puritanism ideals.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn. Vår undersökning visar att andelen sålt vin ökar och andelen såld sprit minskar, ju högre utbildningsnivån i kommunen är. Vi fann även att sambandet mellan andelen sålt vin och sprit i förhållande till utbildningsnivån minskade mellan åren 1998 och 2007. Vidare kunde vi även finna att kommuner som ligger nära världsstäderna Stockholm och Köpenhamn, har högre andel vinkonsumtion. Detta visar att på att globaliseringen påverkar dryckesmönstren och även denna faktor hade större betydelse 1998 än 2007. Vi fann också att kommunernas medianinkomst påverkar vilken alkoholtyp som det säljs mest av i kommunen, men när vi jämförde den med andra faktorer förlorade den sin betydelse.Nyckelord: Sociologi, dryckesmönster, alkoholförsäljning, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, globalisering / The aim of this study is to examine which variable or variables that affect the division of alcoholic beverage selling in different types of alcoholic beverage, which variable that is the most important and if there have been any changes during the time between 1998 and 2007. We used regression analysis of statistics and used the Swedish municipalities as units. Furthermore we used Pierre Bourdieu’s concepts economic capital and cultural capital to analyse our data. We also used Anthony Gidden’s theory about the globalization and global cities. We used median income as an indicator for economic capital and level of education as an indicator for cultural capital. We also viewed how close the municipalities are located to Stockholm and Copenhagen as indicators for the importance of global cities. Our study shows that the proportion of sold wine increases and the proportion of sold spirits decreases the higher the mean education level in the municipalities is. The connection between the alcoholic beverage types and education level were stronger 1998 than 2007. We can also see a connection between how close to the global cites Stockholm and Copenhagen the municipalities are located. The wine selling is higher in the municipalities that are located close to the global cities than other municipalities. This shows the importance of the globalization as a factor that affects the alcoholic beverage selling. We also discovered a connection between median income and which alcoholic beverage type that is the most popular in a municipality. The importance of median income disappeared when we compared it to other variables.Keywords: Sociology, drinking pattern, alcoholic beverage selling, cultural capital, economic capital, globalization / VG

Non-profit organizations’ communicational challenges in a glocal market – A pre-study to a communication plan for the non-profit organization Humlan. This study intends to examine and analyze the current strategic position of the non-profit organization Humlan, and how the organization can develop their communicational efforts to make themselves more competitive in the glocalized market in which they compete. This has been examined by qualitative interviews with the employees of the Humlan, and a quantitative survey of Humlans potential target group, students.  The results of the interviews showed that the employees of Humlan experienced the competition in the market as fierce, and that they experienced a need to communicate their uniqueness as a non-profit organization. The employees also expressed a wish for the Humlan brand to become associated with quality. In turn, the student survey showed that the students had a low knowledge-level regarding Humlan, that they were interested in a wide array of cultural expressions, and that they mainly wanted to communicate with Humlan by taking part of information such as news. In summary, the study showed that Humlan could develop their communicational efforts by creating awareness about the organization and its uniqueness among students. However, the study showed that this could be problematic due to the students’ communicational preferences. The results also showed that it is possible to see a resemblance between the communicative issues faced by Humlan and communicative issues faced by other types of non-profit organizations.

Allt fler socialarbetare väljer idag att åka ut i världen för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet är av stor relevans för socialt arbete då globaliseringen av världen gör länder allt mer beroende av varandra och sociala problem kräver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem på en strukturell nivå är mycket viktigt inom det internationella fältet för att uppnå hållbara förändringar. Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förståelse för hur socialarbetare arbetar med förändring utifrån ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingsländer. Det vi frågat oss är vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstå samt vilka metoder och kunskaper som är viktiga vid socialt förändringsarbete i utvecklingsländer då man arbetar utifrån ett strukturellt perspektiv. För att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingsländer. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån: Teorier kring Social Mobilisering, Systemteori och Maktteorier samt utifrån tidigare forskning. Intervjumaterialet visar på att det finns stora möjligheter att uppnå förändring på strukturell nivå men att det kan uppstå utmaningar och hinder på vägen. Makt och hierarkier är exempel på sådana hinder. Viktiga metoder för att öka dessa möjligheter är exempelvis att arbeta på flera nivåer i samhället och att arbeta tillsammans med de människor som hjälpen åsyftar. Kunskaper om helhetsperspektiv som inkluderar individ, grupp och samhälle är av betydande vikt för socialarbetaren i det strukturella förändringsarbetet i utvecklingsländer och vikten av att vara lyhörd, respektfull och ödmjuk lyfts fram.

Globalisering och den senaste tidens utveckling av CSR har föranlett ett behov av harmonisering av hållbarhetsrapportering likt rapporter av finansiell karaktär, för att på så sätt främja CSR-arbetet och underlätta vid investeringsbeslut. Idén bakom CSR är till stor del influerad av den anglosaxiska och europeiska syn på rättvisa, demokrati och sociala strukturer. Vad gäller rapportering kring hållbarhet finns ett flertal internationellt accepterade standarder och riktlinjer varav en är GRI. Trots allmänna riktlinjer så kvarstår dilemmat om harmoni då hållbarhetsrapporteringen i grunden skiljer sig åt länder emellan till följd av olikheter i kulturella värderingar. I studien undersöks två länder med olika företagskulturer, närmare bestämt USA och Japan. Utvecklingen av CSR har letts av västerländska länder och företag och är till stor del influerad av den anglosaxiska synen på sociala strukturer. Japan däremot började tillämpa CSR så sent som år 2003 och med dessa olikheter i åtanke är det rimligt att anta att ett universellt tillvägagångssätt av CSR inte existerar. Mot denna bakgrund resulterar studiens syfte i att undersöka om skillnader finns i hur hållbarhetsrapporteringen ser ut länderna emellan och om de i sin tur kan förklaras av de kulturella skillnaderna. I studien tillämpas först en kvantitativ innehållsanalys och därefter en diskursanalys. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att båda företagen följer G4:s riktlinjer men de skillnader som framgick var att det japanska företaget rapporterar mer kring social hållbarhet än vad det amerikanska gör. Omvänt rapporterar det amerikanska företaget mer kring ekonomisk hållbarhet än vad som kunde tydas från den japanska hållbarhetsrapporten. Ett försök gjordes sedan att koppla dessa skillnader till kulturella dimensioner genom att analysera retoriken i CSR-rapporterna. Slutsatserna som kan dras av denna analys är att de starka kulturella dragen troligtvis suddas ut till följd av att stora företag blir mer och mer globala. / Globalization and the recent evolution of CSR has led to the need for harmonization of sustainability reporting, similar to the harmonization of financial reporting. This would both encourage the engagement for CSR and also facilitate decision making for investors. The idea of CSR is strongly influenced by the Anglo-Saxon and European views of justice, democracy and social structures. Regarding sustainability reporting, there are several internationally accepted standards and guidelines, one of which is GRI. Despite the existence of these guidelines, the dilemma of harmonization remains as sustainability reporting differs between countries due to differences in cultural values. In this study two countries with different corporate cultures will be examined, United States and Japan. The development of CSR has been led by western countries and organizations and is mainly influenced by the Anglo-Saxon view of social structures. Japan, on the other hand, started practising CSR as late as 2003 and with these differences in mind it is relevant to assume that a global course of action does not exist. With this background, the purpose of this study is to examine whether there are differences in sustainability reporting among the countries and if these differences can be explained by their cultural characteristics. The methods used for the study are a quantitative content analysis followed by a discourse analysis. The results from the study show that both companies examined are compliant with the G4 guidelines. The differences that could be found was that the Japanese organization reports more on the subject of social sustainability compared to the American one. Conversely the American organization reports more on the subject of economic sustainability than what could be read from the Japanese CSR-report. An attempt to connect these differences to cultural inequalities was made through an analysis of the rhetoric of the CSR-reports. The conclusion of this discourse analysis was that the strong cultural characteristics might have disappeared due to the fact that large companies become more and more global.

Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US. This thesis describes an empirical analysis of these two social movements, which are studied against a backdrop of the information age and globalisation. The study aims to highlight the effect these movements’ use of network technology has on their ability to reach their goals as well as how technology can be used to further democracy and justice in a global world. / Sociala rörelser har länge varit betydelsefulla komponenter i kampen för en rättvisare värld. I takt med att samhället förändras och moderniseras förändras också dessa rörelser, både i sina sätt att agera och i de syften de vill uppnå. Tekniken tar en allt större plats i många sociala aspekter och skapar nya sociala dimensioner men även nya sociala klyftor. De nya sociala rörelserna arbetar för ett erkännande av sina identiteter och kulturer. Denna uppsats undersöker hur nya sociala rörelser gör sig synliga och påverkar sin omvärld genom olika former av nätverk. För studiens syfte har vi valt att studera två sociala rörelser; zapatisterna i Mexico, som har gjort sig kända över världen för den första informationsrevolutionen, och MoveOn.org, en amerikansk gräsrotsrörelse som kämpar för ett mer demokratiskt USA. I uppsatsen redovisas en empirisk undersökning av dessa två sociala rörelser; vilka studeras mot bakgrund av informationsåldern och globaliseringen. Uppsatsen vill visa på vad dessa rörelsers användning av nätverksteknik har för betydelse för deras möjligheter att nå sina mål och hur teknik kan användas för att främja demokrati och rättvisa i en global värld.

This rapport examines six Swedish workplace unions, in manufacturing internationalised companies, degree of internationalised trade union work. The report is based on interviews with local shop stewards. All local workplace unions were in some form internationalised. They were placed in three different groups of strategies: Passive, Tactical and Strategic. The Passive union only tried to get information; the Tactical unions were reactive against initiative from company management and used the channels provided of Industrial Relation laws. The Strategic unions where acting from an analysis that demanded collaboration with foreign trade unions and were active in trying to build contacts.In discussing why a local workplace trade union become internationalised three explaining factors was constructed: A relation to the company which gave the union more information and resources than the minimum level of required legislation. Second; a strategic analysis involving a threat against the employees. And third; a belief that the trade union could make a difference.