<p>Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker välkomnar idag utländska investeringar såsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillväxt. Då Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag är fabriken stängd på grund av invånarnas långvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit särskilt aktiva. Studiens syfte är att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motståndet mot fabriken har påverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motståndet. Syftet är vidare att skapa förståelse för hur kvinnorna ser på ”västvärlden” liksom på sig själva i förhållande till väst. Utifrån studiens syfte har ett kvalitativt och reflexivt arbetssätt tillämpats där ett empiriskt material insamlats genom sex semistrukturerade djupintervjuer med kvinnor bosatta i Plachimada, kombinerat med observationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier om empowerment, kollektiv identitet samt postkolonialism. Resultatet visar att kvinnorna genom deltagandet i protesterna känner sig stärkta, upplever att de har fått större kunskap samt en känsla av stolthet. Studien visar vidare på att det verkar finnas en närvaro både av en identifiering med hembyn – Plachimada och med nationen – Indien hos kvinnorna vi har intervjuat. Resultatet visar även på tankar bland intervjupersonerna som tyder på att koloniala maktstrukturer finns närvarande i kvinnornas syn på sig själva i relation till västvärlden.</p> / <p>The liberal economic globalization has led to the opening of the Indian economy and in hope for economic growth, the Indian government today welcome foreign investments such as multinational corporations. When Coca Cola Company established a factory in the village of Plachimada in the south of India, this led to environmental problems such as water shortage and contamination, which in turn caused big social problems for the villagers. Today the factory is closed as a result of the villagers’ collective protests in which the women of Plachimada have been particularly active. The aim of this study is to seek knowledge about how Coca Cola Company’s establishment in Plachimada as well as the collective protests against the factory has effected the identity of the women who have been active in the protests. The aim is further to create an understanding of how the women perceive the western world as well as themselves in relation to the western world. To accomplish the aim a qualitative and reflexive method was chosen, where an empirical material was collected through six semi structured interviews with women living in Plachimada, combined with observations. The empirical material has been analyzed using theoretical perspectives of empowerment, collective identity and post colonialism. The result shows that the women, through participation in the protests, experience themselves stronger, find that they got more knowledge as well as a feeling of pride. Furthermore the study shows a presence of identification among the women with the village – Plachimada and the nation – India. The result also denotes that colonial power structures are present in the ways the women perceive themselves in relation to the western world.</p>

Den liberala ekonomiska globaliseringen har lett till att Indien öppnat upp sin ekonomi och landets politiker välkomnar idag utländska investeringar såsom multinationella företag i hopp om ekonomisk tillväxt. Då Coca Cola Company etablerade en fabrik i byn Plachimada i södra Indien medförde detta miljöproblem i form av vattenbrist och förgiftning, vilket i sin tur ledde till stora sociala problem för byns befolkning. Idag är fabriken stängd på grund av invånarnas långvariga och kollektiva protester i vilka byns kvinnor varit särskilt aktiva. Studiens syfte är att söka kunskap om hur Coca Cola Companys etablering i Plachimada liksom det kollektiva motståndet mot fabriken har påverkat identiteten hos de kvinnor som varit aktiva i motståndet. Syftet är vidare att skapa förståelse för hur kvinnorna ser på ”västvärlden” liksom på sig själva i förhållande till väst. Utifrån studiens syfte har ett kvalitativt och reflexivt arbetssätt tillämpats där ett empiriskt material insamlats genom sex semistrukturerade djupintervjuer med kvinnor bosatta i Plachimada, kombinerat med observationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier om empowerment, kollektiv identitet samt postkolonialism. Resultatet visar att kvinnorna genom deltagandet i protesterna känner sig stärkta, upplever att de har fått större kunskap samt en känsla av stolthet. Studien visar vidare på att det verkar finnas en närvaro både av en identifiering med hembyn – Plachimada och med nationen – Indien hos kvinnorna vi har intervjuat. Resultatet visar även på tankar bland intervjupersonerna som tyder på att koloniala maktstrukturer finns närvarande i kvinnornas syn på sig själva i relation till västvärlden. / The liberal economic globalization has led to the opening of the Indian economy and in hope for economic growth, the Indian government today welcome foreign investments such as multinational corporations. When Coca Cola Company established a factory in the village of Plachimada in the south of India, this led to environmental problems such as water shortage and contamination, which in turn caused big social problems for the villagers. Today the factory is closed as a result of the villagers’ collective protests in which the women of Plachimada have been particularly active. The aim of this study is to seek knowledge about how Coca Cola Company’s establishment in Plachimada as well as the collective protests against the factory has effected the identity of the women who have been active in the protests. The aim is further to create an understanding of how the women perceive the western world as well as themselves in relation to the western world. To accomplish the aim a qualitative and reflexive method was chosen, where an empirical material was collected through six semi structured interviews with women living in Plachimada, combined with observations. The empirical material has been analyzed using theoretical perspectives of empowerment, collective identity and post colonialism. The result shows that the women, through participation in the protests, experience themselves stronger, find that they got more knowledge as well as a feeling of pride. Furthermore the study shows a presence of identification among the women with the village – Plachimada and the nation – India. The result also denotes that colonial power structures are present in the ways the women perceive themselves in relation to the western world.