This thesis tries to evaluate the very large question of how globalization can be said to have an effect on democracy by reducing both concepts to a more usable format. In doing so it tries to evaluate how a special theory of democracy put forward by Robert Dahl in 1971 – polyarchy – could be said to be affected by the workings of contemporary globalization. When assessing the variables of the investigation, globalization is being represented by two constructed ideal images that are later measured against a set of seven variables extracted from Dahl’s theory. By the use of qualitative text analysis the constructed ideal types help provide a framework for how one can measure the effects of globalization on polyarchy. The analysis ends in a result where it is clear that if globalization is understood as a neo-liberal ideal image it is making the circumstances for the creation of polyarchies in the future more favorable. However, if globalization is understood as an ideal image of world-system theory explanations then the circumstances for future polyarchies are less favorable. In a concluding discussion important implications of the results are highlighted when the thesis concludes that regardless of ideological starting point globalization can be said to affect the theory of polyarchy in such a way that it is in dire need of reevaluation. At the same time the essay concludes that whenever the concept of globalization is being used with scientific ambitions by politicians, they need to be aware of, and reflect, the different results that it brings depending on how it is explained.

The mobility of students has increased dramatically in the past decades which primarily is a consequence of globalization (Ninnes & Hellstén, 2005). Many higher education institutions (HEIs) around the world have responded to the global educational trend by actively recruiting students from abroad, with the incentive of maintaining a competitive position on the global, knowledge-based market (Knight, 2004). Simultaneously, an increasing number of students have responded to the expanded opportunities which have become available, aspiring to secure the best education to facilitate their path into a well-remunerated career (Waters & Brooks, 2011). By employing a qualitative research approach, this study explores how international degree-seeking students undertaking engineering studies in Swedish HE, take on their career development within a global framework. The findings are compared and analyzed in order to provide further insights into the career trajectories of engineering students from different countries. The findings suggest that the participants in the study have employed a large degree of agency and independence in advancing their career development further. Moreover, it has also been indicated that they, as global professionals, uphold a flexible stance towards future career opportunities, regardless of where in the world these would be located. Considering the increasing numbers of international students that occupy Swedish HEIs, the study concludes that further attention needs to be paid to gain further insights into the realities of this student population, both to increase our understanding of how they respond to the forces of globalization and to safeguard that career services address the real career needs of this population.

This is a multimodal discourse analytical study about national identity in russian film posters specifically in regards to four themes, posters that demonstrates wars, conflicts, violence or weapons. The aim of the study is to illustrate how national identity is portrayed in russian film posters, in relation to these four above themes from the start of the Soviet union 1922, until the end of the union 1991, plus four years ahead. This is studied by looking at how these four above themes are emphasized during different time periods, how the common history is described during different time periods, which similarities and differences that can be deduced from this, and how the question “who are we as a nation?” can be deduced from the pictures. The study also discusses the problem regarding media and its potential to influence, with a focus on the film media and the film poster, since these mediums have a huge potential to create a certain imagined community. For this reason it becomes important to understand who controls the media, since the one with control also beholds the power to decide what the nation identity should consist of, and how it should be portrayed. The study shows that the national identity in russian film posters is portrayed with a strong interconnection to wars, conflicts, violence and weapons during the whole investigation period, but how these themes are portrayed differs between the early/mid Soviet period and the late/post-Soviet period. The early/mid period puts a focus mainly on a strong patriotism where the soldier and the hero are frequently used motifs, which could be interpreted as motifs that are meant to eliminate questions about death in relation to wars. This could be seen as a result of an autocratic state controlled media. The late/post period instead emphasizes a criticism interconnected with conflicts with a focus on motifs like blood and dead bodies, that could be interpreted as motifs that demonstrate the tragic consequences of a violence. This could instead be seen as a result of a media that has been affected by a public sphere that has opened up, where the citizens are allowed to voice their opinions. The similarities is henceforth that the whole investigation period emphasizes a russian hegemony that puts a focus on the “russian” of the nation. The study recommends further studies in the area, either by investigating more themes in regards to film posters and national identity, or by investigating how another country portrays the national identity or the common history, there amongst war memories, in a media material. / Det här är en multimodal diskursanalytisk studie om gestaltning av nationell identitet i ryska filmaffischer, specifikt kopplat till fyra teman, affischer som gestaltar krig, konflikter, våld eller vapen. Studien har som syfte att illustrera hur nationell identitet uttrycks i ryska filmaffischer, kopplat till dessa fyra ovan teman från Sovjetunionens start 1922, till efter dess fall 1991, och fyra år framåt. Detta studeras genom att titta på hur dessa fyra ovan teman har betonats under olika tidsperioder, hur den gemensamma historieskrivningen har gestaltats under olika tidsperioder, vilka likheter och skillnader som går att utläsa från detta, samt hur frågan om “vem är vi som nation?” kan utläsas ur bilderna. Studien diskuterar även problematiken kring media och dess påverkanspotential i speciellt avseende till filmmediet och filmaffischen, då dessa medium har potential att skapa en viss föreställd gemenskap. Problematiken blir därmed vem som har kontroll över filmmediet, då den som har kontroll är den som besitter makten att bestämma vad nationsidentiteten ska bestå av och hur den ska gestaltas. Studien visar att den nationella identiteten uppvisar en stark koppling till krig, konflikter, våld och vapen under hela undersökningsperioden, men hur dessa teman gestaltas skiljer sig dock åt från tidiga/mitt Sovjettiden till sena/post-Sovjet tiden. Den tidiga/mitt perioden lägger främst fokus på en stark patriotism där soldaten och hjälten är vanligt förekommande motiv, som kan tolkas som motiv som ska eliminera frågor om död i samband med krig. Detta kan vidare tolkas som ett resultat av att en autokratisk stat har kontrollerat media. Den sena/post perioden betonar istället en kritik i samband med konflikter genom ett fokus på motiv som blod och döda kroppar, som kan tolkas demonstrera de tragiska konsekvenserna av ett våld. Detta kan istället tolkas som ett resultat av att media har påverkats av att en offentlig sfär har öppnats upp, där medborgare får lov att uttrycka sina åsikter. Likheterna är dock att hela undersökningsperioden betonar en rysk hegemoni som lägger fokus på det “ryska” i nationen. Studien rekommenderar fortsatt forskning av området, antingen genom att undersöka fler teman kopplat till nationell identitet i filmaffischerna, eller genom undersökning av hur andra länder länder gestaltar den nationella identiteten eller den gemensamma historien, däribland krigsminnen, i ett medialt material.

The aim of this thesis is to create an understanding about how and to what extent a Swedish expatriate manager needs to adapt his/her leadership in accordance with the culture of the host country. Thus shall different managers’ perceptions of experienced management overseas be studied. To accomplish our aim, three different problems have been designed. These are as follows: In what way does the manager’s earlier experiences and knowledge about expatriation affect her or his leadership in a new cross-cultural context? How does the culture of the host country affect the expatriate manager’s leadership? How does the expatriate manager handle contradictory demands: that is differences in expectations from subordinates and the higher management?   We have chosen to use an abductive approach in order to do a qualitative study and we have therefore conducted eight case studies to create a foundation for distinguishing patterns.The case studies are based on eight Swedish managers with experience from expatriation.   The theoretical framework is structured upon three main themes including; knowledge and skills a global leader needs to possess, the relation between the leader and subordinates, and contradictory demands. The theory is followed by a combined empirical data- and analysis chapter where we present our eight respondents, whom are then analyzed and interpreted based on the theory. In the empirical data- and analysis chapter the patterns we have been able to distinguish presented. The three main themes are consistently throughout this chapter.   The conclusion of the study is that a managers experiences and knowledges affects his or her leadership and perception of the culture in the host country. Furthermore, we can conclude that a Swedish leadership is applicable in an international context, and that contradictory demands are more distinct at home than in the host country. Finally we can summarize our study by stating that home is good, but overseas may be just as good. / Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur och i vilken utsträckning en svensk utstationerad ledare behöver anpassa sig och sitt ledarskap efter kulturen i värdlandet. Följaktligen skall olika ledares uppfattningar om tidigare utlandsstationeringar undersökas. För att uppnå syftet med studien har vi utformat tre problemformuleringar. Studiens problemformuleringar är som följande; På vilket sätt påverkar ledarens tidigare erfarenheter och kunskaper rörande utlandsstationering hennes/hans ledarskap i ett nytt tvärkulturellt sammanhang? Hur påverkas en ledares ledarstil av kulturen i värdlandet? Hur hanterar utstationerade ledare motstridiga krav, det vill säga skillnader i förväntningar från medarbetarna och den högre ledningen?   Vidare har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats för att genomföra en kvalitativ forskningsstrategi och tillämpat åtta fallstudier för att skapa underlag för att kunna urskilja mönster. Fallstudierna baseras på åtta svenska ledare med erfarenhet av utlandsstationering.   Den teoretiska referensramen är strukturerad efter tre huvudteman som innefattar; kunskaper och kompetenser en global ledare bör besitta, relationen mellan ledare och medarbetare, samt motstridiga krav.  Teorin följs av ett kombinerat empiri- och analysavsnitt där det redogörs för studiens åtta respondenter, som sedan analyseras och tolkas utifrån teorin.  I empiri- och analyskapitlet presenteras de mönster vi har kunnat urskilja. Studiens tre huvudteman är även genomgående för empiri- och analyskapitlet.   Studiens slutsats påvisar att en ledares tidigare erfarenheter och kunskaper påverkar dennes ledarskap och uppfattning av kulturen i värdlandet. Vidare kan vi konkludera att ett svenskt ledarskap är tillämpningsbart i en internationell kontext, samt att motstridiga krav är mer påtagliga på hemmaplan än i värdlandet. Avslutningsvis kan vi sammanfatta att hemma må vara bäst, men borta är nog minst lika bra.

The aim of this master thesis project is to investigate how cities strive to be globally competitive affect local residents in informal settlements, generically called slum dwellers. This question is approached trough a case study of one of Rio de Janeiro’s informal settlements ‘favela’ Santa Marta. The favela’s public spaces have been studied in order to reveal how Rio’s search for increased global status has affected the management of the spaces and consequently the favela dwellers. Rio de Janeiro is using a well-acknowledged strategy towards global competitiveness, the hosting of international mega-events. Within the near future the city is presenting two of the world’s most well-known events: the FIFA World Cup and the Olympic Games. The games are being used as a tool to attract tourists and foreign investments, which are expected to help the city to Compete Globally. However, our findings show that this is happening at the expense of the city’s vulnerable slum dwellers and that Rio to some extent is Losing Locally. For example, slum areas that can contribute to presenting Rio as an attractive city, or have an unexploited economic potential, are increasingly integrated to the formal city. The residents of these areas are affected in several ways, for example through being evicted on behalf of more economically beneficial establishments. Remote slums with no interest for investments are however still separated from the formal city and left without support for its residents. Trough our research we have found that when a city set out to be globally competitive, it uses neoliberal market strategies, like hosting mega-events, since that is apprehended as the only trajectory towards development. Although, we suggest that the known strategy for development should be revised in order to not violate human rights. / Målet med detta examensarbete är att undersöka hur städers strävan efter global konkurrenskraft påverkar de lokala invånarna som bor i informella bostadsområden, så kallade sluminvånare. För att besvara frågeställningen har vi utfört en fallstudie av det informella bostadsområdet ‘favela’ Santa Marta i Rio de Janeiro. Santa Martas allmänna platser har studerats för att få en förståelse för hur Rios strävan efter global status har påverkat hanteringen av favelans allmänna platser och följaktligen dess sluminvånare. Rio de Janeiro använder sig av en internationellt erkänd strategi för att bli globalt konkurrenskraftig, nämligen att anordna internationella mega-event. Inom en snar framtid kommer Rio vara en av värdstäderna för fotbolls VM, och två år senare ska staden vara värd för de Olympiska sommarspelen. Sportevenemangen används som ett politiskt verktyg för att attrahera turister och internationella investeringar som ett steg mot ökad global konkurrenskraft. Resultatet av vår studie visar dock att detta sker på bekostnad av stadens utsatta sluminvånare och att strävan efter global uppmärksamhet kan ha negativ inverkan på lokal nivå. De slumområden i Rio som kan tänkas bidra till en attraktiv bild av staden, alternativt innehar outnyttjad ekonomisk potential, blir integrerade i den formella staden. Invånarna i dessa områden blir negativt drabbade på en rad olika sätt. Exempelvis har ett flertal människor blivit vräkta då området de bor på kan användas till mer ekonomiskt lönsamma ändamål. Avlägsna slumområden utan ekonomiskt intresse blir dock ignorerade. Resultat från vår studie visar att när städer planerar för en ökad global konkurrenskraft använder de sig av neoliberala marknadsstrategier, som mega-event, eftersom detta anses vara det enda tillvägagångssättet för ekonomisk utveckling. Vi föreslår dock att denna rådande strategi behöver utvecklas, uppdateras och få sällskap av alternativa vägar mot utveckling då den i dagsläget leder till att mänskliga rättigheter bryts.

Abstract.  The purpose of this study is to investigate connections between Andrew Tate and right-wing extreme ideologies through fascist and feminist theories and how they spread in a digitalized globalization. The material is gathered from interviews and podcasts on YouTube where Andrew Tate shares his opinions. I have used theories and concepts that discuss sex, gender and heteronormativity as a social construction, as well as a theoretical framework that identifies tactics used by fascist movements to spread their ideas and increase their influence. The result of my study shows that there are distinct connections between Andrew Tate opinions and right-wing extreme ideologies. Tate uses the same tactical method as fascism to spread his message and gain followers. They also share the traditional conservative view on gender and gender roles where everything is based on masculinity and femininity in relation to one's biology. Both ideologies are based on a heteronormativity that lacks intersectional analysis and stigmatizes those who break the norm.

<p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.</p><p><strong>Metod:</strong> En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte.</p> / <p><strong>Problem:</strong> How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.  </p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.  </p><p><strong>Conclusion:</strong> At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.</p>

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen? Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte. Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen. Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte. / Problem: How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies? Purpose: The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.   Method: A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.   Conclusion: At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.

The objective of this dissertation is to develop a theoretical and analytical framework for understanding the political in education from a social and global perspective. With this objective in mind, it employs an empirical engagement and theoretical reflection on how this political can be seen to emerge in policy making on Education for Sustainable Development (ESD). Policy making on ESD is interpreted as engaging in the constitution of the social and globalisation, where the non-determination of this practice is seen to require political acts of identification with particular perspectives on what education, society and, as a result, ESD should be. Book I constitutes a theoretical and analytical framework that outlines central concepts, such as antagonism, temporality, space and rhizomic globalisation, in order to conceive of how the political in education can be understood and analysed in concrete articulations, such as policy making on ESD. The findings of the empirical analysis underlying this dissertation and that address the political in policy making on ESD are presented in the papers that are incorporated into this dissertation as part of Book II. Paper I discusses how we can conceive of the relation between ESD and globalisation and makes an argument that this relation should be seen to be political and characterised by conflicting perspectives on what ESD is. Paper II presents the findings from a comparative study of policy making on ESD that engages with concrete policy on ESD in order to reflect on how globalisation can be seen to emerge in these instances of policy making. Paper III presents the findings of a comprehensive discourse analysis of Vietnamese policy making and shows how the concepts of ESD and Sustainable Development are contested among different perspectives of how Vietnamese society should be constituted. The dissertation as a whole makes an argument for the inescapable political condition for education and how this condition necessitates the articulation of concepts such as ESD that name an inaccessible state beyond conflict and social antagonisms that is to be achieved through education.

This study deals with the trend of male bodybuilding in Korea and investigates the motivations and aesthetic ideals of Korean male bodybuilders. The author of the study uses the few hitherto academic research works on the subject and tries to give an overview of the history of Korean bodybuilding. Besides, the author has conducted a digital survey in order to collect answers from Korean male bodybuilders about their motivations, aesthetic ideals, etc. The aesthetic ideals of the bodybuilders are then compared to the male aesthetic ideals of modern Korean society and also discussed in relation to the somatic beliefs of NeoConfucianism. The findings are thereafter analyzed in context of two theses of the cultural consequences of globalization, namely homogenization and hybridization. The study concludes that Korean bodybuilders are more concerned with the arduous process of sculpting their physiques rather than the look of them themselves. Although the research material on Korean bodybuilding is scarce and the responses to the conducted survey are small in terms of both numbers and scale, it may be suggested that Korean bodybuilding appears to be an instance of the hybridization thesis. Lastly, the study emphasizes the need for more extensive research on the subject in question. / Denna studie behandlar ämnet koreansk bodybuilding för män och undersöker dels vad som motiverar koreanska kroppsbyggare att utöva sin sport, dels vad deras estetiska ideal är. Studiens författare använder sig av den begränsade befintliga forskningen inom ämnet och försöker även ge en överblick över koreansk bodybuildings historia. Författaren har dessutom utfört en digital undersökning för att samla in svar från koreanska kroppsbyggare om deras drivkrafter, estetiska ideal, etc. Dessa ideal jämförs sedan med det moderna koreanska samhällets motsvarigheter och diskuteras även utifrån de somatiska föreställningarna inom neokonfucianismen. Studiens forskningsresultat analyseras sedan utifrån två teorier om globaliseringens kulturella konsekvenser, närmare bestämt homogenisering respektive hybridisering. Trots det knappa forskningsmaterialet kring koreansk bodybuilding är studiens slutsats att koreanska kroppsbyggare är mer måna om den mödosamma processen i att bygga sina kroppar, snarare än hur dessa ser ut i sig själva. Studien suggererar också att koreansk bodybuilding verkar vara ett exempel på hybridiseringsteorin. Slutligen betonar studien behovet av mer utförlig forskning kring ämnet i fråga.