I denna studie behandlas ämnet offentliga rum, en diffus definition av allmänna platser som denna uppsats syftar till att råda bot på. Studiens ämne baseras på antaganden om en tilltagande privatisering av offentliga rum som pågår runt om i Sverige och världen, som skapar offentliga rum präglade av handel och service. Forskning och teori i denna studie fokuserar på att finna karaktären av ett offentligt rum och undersöka de konsekvenser som kommer av privatisering. För att besvara de frågor som ställts kommer två fallstudier från Malmö stads två torg Stortorget och Lilla torg redovisas, där forskarnas egna antagande och observationer kompletteras med intervjuer från användare som beskriver sin syn och upplevelse av rummen. I uppsatsen kommer det gå att läsa om de olika fallens bakgrund, hur de uppfattas av besökare, hur de kan ses som motpoler till varandra och vilka konsekvenser offentlighet, eller bristen på det, har på olika grupper. Studien är en del av kandidatprogrammet Fysisk planering vid Blekinge tekniska högskola i Karlskrona. Ämnet, privatisering av offentliga rum, har valts då det är ett intressant ämne att diskutera inom fysisk planering, då gränsen mellan vad fysisk planering kan, och inte kan, påverka är tunn och svår att hantera. Vid ytterligare frågor eller funderingar kring innehållet i uppsatsen eller ämnet, vänligen kontakta författarna på respektive mail: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com / This study concerns the subject public spaces, a vague definition of public places that this study will disentangle. The study is based on assumptions about an increasing privatisation of public spaces that is happening all over Sweden and around the world, that creates public spaces characterized by commerce and service. Science and the theory in this study focuses on to find characterizing trades of a public space and to investigate the consequences that privatization create. To answer questions that has been asked shall two case studies, that has been made on two squares in Malmö called Stortorget and Lilla torg be accounted for, where scientists own assumptions and observations supplemented with interviews from users who describes their view and experience on the subject. In this study will you be able to read about the two cases background, how they are perceived by the users, how they can be seen as opposites and which consequences publicness, or the lack of it, has on different groups. The study is a part of the bachelor program at Fysisk planering (Spatial planning) at Blekinge tekniska högskola (Blekinge technical university) in Karlskrona. The subject, privatization of public spaces, has been chosen because it is an interesting subject to discuss, especially within spatial planning because the borders concerning what spatial planning is able to or not able to do is narrow and hard to equipoise. Further questions or thoughts concerning the content of this study or the subject, please contact the authors on their respective email: Linnéa Håkansson: linnea-hakansson@hotmail.com Jasmine Dogertz: jasminedogertz@gmail.com

The 21st century presents the urban environments with challenges in the form of demo- graphic changes, new urban economies and international and culturally diverse cities. These challenges exist within a globalized context that together with digital technology has created rapidly shifting environments. As a result there is a need for constant innovation in a constantly shifting environment. There is a need for temporary exploratory solutions in the built environment in order to highlight tendencies, visualize unseen conflicts and explore new urban forms in order for cities to grow with their residents and users. By analyzing current local regulation in Stockholm regarding public space, temporary structures, usage as well as social factors and an in-depth analysis of three case studies, this project explores and outlines how temporary user projects can act as a compliment to traditional planning practices. The project also explores the role and the limitations of urban entrepreneurship and examines a clear set of values for urban entrepreneurship within temporary spaces. The final synthesis is a framework that seeks to ensure equal access and achieving solutions that are flexible and local. / Det 21:a århundradet presenterar en rad utmaningar för de urbana miljöerna i form av demografiska förändringar, nya urbana ekonomier samt internationella och mångkulturella städer. Dessa utmaningar sker ur ett globaliserat sammanhang som tillsammans med digitala teknologier har skapat snabbt skiftande urbana miljöer. Därmed finns det ett behov av en kontinuerlig innovationsprocess i kontinuerligt skiftande miljöer. Det finns ett behov av temporära, utforskande lösningar, i den byggda miljön för att kunna påvisa tendenser, åskådliggöra osedda konflikter samt utforska nya urbana former för att städer ska kunna växa med sina innevånare och användare. Genom att analysera rådande regelverk i Stockholm gällande offentliga utrymmen, temporära konstruktioner, användande samt sociala faktorer och ingående analyser av tre fallstudier, utforskar detta projekt temporära användarprojekt i den urbana miljön som ett komplement till traditionella planerings praxis. Projektet utforskar urbant entreprenörskaps roll samt begränsningar och undersöker en tydligen värdegrund för urbant entreprenörskap gällande temporära platser. Slutsyntesen är ett ramverk som ämnar till att säkerställa jämlik åtkomst samt skapa flexibla och lokalt relevanta lösningar.

The aim of this master thesis project is to investigate how cities strive to be globally competitive affect local residents in informal settlements, generically called slum dwellers. This question is approached trough a case study of one of Rio de Janeiro’s informal settlements ‘favela’ Santa Marta. The favela’s public spaces have been studied in order to reveal how Rio’s search for increased global status has affected the management of the spaces and consequently the favela dwellers. Rio de Janeiro is using a well-acknowledged strategy towards global competitiveness, the hosting of international mega-events. Within the near future the city is presenting two of the world’s most well-known events: the FIFA World Cup and the Olympic Games. The games are being used as a tool to attract tourists and foreign investments, which are expected to help the city to Compete Globally. However, our findings show that this is happening at the expense of the city’s vulnerable slum dwellers and that Rio to some extent is Losing Locally. For example, slum areas that can contribute to presenting Rio as an attractive city, or have an unexploited economic potential, are increasingly integrated to the formal city. The residents of these areas are affected in several ways, for example through being evicted on behalf of more economically beneficial establishments. Remote slums with no interest for investments are however still separated from the formal city and left without support for its residents. Trough our research we have found that when a city set out to be globally competitive, it uses neoliberal market strategies, like hosting mega-events, since that is apprehended as the only trajectory towards development. Although, we suggest that the known strategy for development should be revised in order to not violate human rights. / Målet med detta examensarbete är att undersöka hur städers strävan efter global konkurrenskraft påverkar de lokala invånarna som bor i informella bostadsområden, så kallade sluminvånare. För att besvara frågeställningen har vi utfört en fallstudie av det informella bostadsområdet ‘favela’ Santa Marta i Rio de Janeiro. Santa Martas allmänna platser har studerats för att få en förståelse för hur Rios strävan efter global status har påverkat hanteringen av favelans allmänna platser och följaktligen dess sluminvånare. Rio de Janeiro använder sig av en internationellt erkänd strategi för att bli globalt konkurrenskraftig, nämligen att anordna internationella mega-event. Inom en snar framtid kommer Rio vara en av värdstäderna för fotbolls VM, och två år senare ska staden vara värd för de Olympiska sommarspelen. Sportevenemangen används som ett politiskt verktyg för att attrahera turister och internationella investeringar som ett steg mot ökad global konkurrenskraft. Resultatet av vår studie visar dock att detta sker på bekostnad av stadens utsatta sluminvånare och att strävan efter global uppmärksamhet kan ha negativ inverkan på lokal nivå. De slumområden i Rio som kan tänkas bidra till en attraktiv bild av staden, alternativt innehar outnyttjad ekonomisk potential, blir integrerade i den formella staden. Invånarna i dessa områden blir negativt drabbade på en rad olika sätt. Exempelvis har ett flertal människor blivit vräkta då området de bor på kan användas till mer ekonomiskt lönsamma ändamål. Avlägsna slumområden utan ekonomiskt intresse blir dock ignorerade. Resultat från vår studie visar att när städer planerar för en ökad global konkurrenskraft använder de sig av neoliberala marknadsstrategier, som mega-event, eftersom detta anses vara det enda tillvägagångssättet för ekonomisk utveckling. Vi föreslår dock att denna rådande strategi behöver utvecklas, uppdateras och få sällskap av alternativa vägar mot utveckling då den i dagsläget leder till att mänskliga rättigheter bryts.