Vårt syfte med denna studie är att vi vill undersöka barns kamratkulturer. Genom våra observationer har vi fått en förståelse för hur barnen träder in i en redan pågående lek samt hur barnen skyddar sitt interaktiva utrymme (lekutrymmet och samspelet som barnen har tillsammans i leken). Vi har också upptäckt hur barnen positionerar sig beroende på vem/vilka de leker med. Barnen tolkar även vuxenvärlden och skapar därefter egna tolkningar som de använder i sina lekar. Teorin vi utgår ifrån är det barndomssociologiska perspektivet. Metoden som vi använder oss av för att samla in data är deltagande observationer och informella samtal med inspiration av en etnografisk studie. Resultatet visar att barnen använder olika tillträdes- och uteslutningsstrategier, samt att de skyddar sina interaktiva utrymmen då leken blir hotad av andra barn som försöker ta sig in i leken. I observationerna ser vi hur barnen är aktiva agenter i sin egen lek genom att barnen skapar kamratskap mellan varandra. Vår slutsats kan relateras till tidigare forskning som vi har tagit del av. Vi ser en tillträdesstrategi som enligt tidigare forskning sällan fungerar, den direkta verbala strategin, men i två av våra observationer visar det sig att denna strategi fungerar.

<p>Att äga och förvalta fastigheter innebär ett ansvarstagande gällande säkerheten för människor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mängd lagar och förordningar ställer höga krav på fastighetsägaren. För att fullgöra sin skyldighet krävs det att fastighetsägaren har god kännedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanställa de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som en fastighetsägare ska ha kännedom om för att uppfylla säkerhetskraven. Vidare var även syftet att ta reda på fastighetsägarnas synpunkter om gällande lagstiftning i fråga om överblickbarhet, innehåll och behov av förändringar eller kompletteringar. Vad fastighetsägarna ansåg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var också en fråga som utreddes genom en enkätundersökning. Studien är avgränsad mot kommunala och privata fastighetsföretag och inkluderar endast allmänna utrymmen kopplade till hyresrätter.</p><p>Resultatet av denna uppsats visar att lagstiftningen för detta område är komplext och är spridd över en mängd olika lagar och förordningar. Undersökningen bland fastighetsägarna visar att hälften av dessa anser att det är svårt att få en samlad bild över vilka skyldigheter man har som fastighetsägare i fråga om olyckor och förebyggande arbete i det syftet. En fjärdedel upplevde också att det fanns tolknings- och gränsdragningssvårigheter med lagstiftningen.71 % av de tillfrågade ansåg att lagen är komplett men trots det tyckte 66 % att gällande regelverk bör förändras eller förtydligas i något avseende. Flertalet företag eftersöker ett större ansvarstagande från hyresgästens sida. Mer än hälften av företagen ansåg att lagen ställer rimliga krav på fastighetsägaren, men ingen av de tillfrågade ansåg att lagen var rättvis i sin bedömning av fastighetsägarens ansvar när väl en olycka inträffat. Undersökningen visade även att trapphuset är det allmänna utrymme som vållar mest bekymmer för fastighetsägarna i deras olycksförebyggande arbete. Sammanfattningsvis ansåg tre av fyra företag att lagen fungerar väl i praktiken.</p><p>Slutsatsen är att det är många lagar och bestämmelser som reglerar området och dessa är spridda över flera olika dokument. Det leder till att många fastighetsägare anser att det är svårt att veta sina skyldigheter för att kunna åstadkomma en säker och trygg miljö för sina hyresgäster. Det finns ett behov av förtydliganden av lagen i vissa avseenden men framförallt finns ett behov av ett mer samlat regelverk för detta område.</p><p>Nyckelord: skydd mot olyckor, allmänna utrymmen, hyresrätter, fastighetsägare</p>

Att äga och förvalta fastigheter innebär ett ansvarstagande gällande säkerheten för människor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mängd lagar och förordningar ställer höga krav på fastighetsägaren. För att fullgöra sin skyldighet krävs det att fastighetsägaren har god kännedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanställa de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som en fastighetsägare ska ha kännedom om för att uppfylla säkerhetskraven. Vidare var även syftet att ta reda på fastighetsägarnas synpunkter om gällande lagstiftning i fråga om överblickbarhet, innehåll och behov av förändringar eller kompletteringar. Vad fastighetsägarna ansåg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var också en fråga som utreddes genom en enkätundersökning. Studien är avgränsad mot kommunala och privata fastighetsföretag och inkluderar endast allmänna utrymmen kopplade till hyresrätter. Resultatet av denna uppsats visar att lagstiftningen för detta område är komplext och är spridd över en mängd olika lagar och förordningar. Undersökningen bland fastighetsägarna visar att hälften av dessa anser att det är svårt att få en samlad bild över vilka skyldigheter man har som fastighetsägare i fråga om olyckor och förebyggande arbete i det syftet. En fjärdedel upplevde också att det fanns tolknings- och gränsdragningssvårigheter med lagstiftningen.71 % av de tillfrågade ansåg att lagen är komplett men trots det tyckte 66 % att gällande regelverk bör förändras eller förtydligas i något avseende. Flertalet företag eftersöker ett större ansvarstagande från hyresgästens sida. Mer än hälften av företagen ansåg att lagen ställer rimliga krav på fastighetsägaren, men ingen av de tillfrågade ansåg att lagen var rättvis i sin bedömning av fastighetsägarens ansvar när väl en olycka inträffat. Undersökningen visade även att trapphuset är det allmänna utrymme som vållar mest bekymmer för fastighetsägarna i deras olycksförebyggande arbete. Sammanfattningsvis ansåg tre av fyra företag att lagen fungerar väl i praktiken. Slutsatsen är att det är många lagar och bestämmelser som reglerar området och dessa är spridda över flera olika dokument. Det leder till att många fastighetsägare anser att det är svårt att veta sina skyldigheter för att kunna åstadkomma en säker och trygg miljö för sina hyresgäster. Det finns ett behov av förtydliganden av lagen i vissa avseenden men framförallt finns ett behov av ett mer samlat regelverk för detta område. Nyckelord: skydd mot olyckor, allmänna utrymmen, hyresrätter, fastighetsägare

Every individual shall have the same access and opportunity to participate in the society. There  shall  not  be  any  barrier  which  prevents  participation  of  a  certain  target  group  in  the society due to a lack of accessibility. Uppsala  municipality´s goal is to make every  function in  the  municipality  accessible  for  everyone.  It's  about  individuals  with  disabilities  shall  feel involved. Safety  within  both  the outdoor  and  indoor  environments is also  a  part of Uppsala municipality  ´s work with accessibility.  In  this study  the accessibility  of two  public spaces in  Uppsala  have been  analyzed  and  the objects are, the City  Library  and  the area  by  the river,  åstråket.   The  aim  of  this  study  is  to  verify  how  accessibility  has  been  applied  to  the  public  spaces above  after  they  went through changes.  A  case-study  has been used as method in this study,  a  litterature  review  was  the  foundation. Interviews and an observation have  been performed  with  the  intention  of  being  able  to  answer  the  research  questions.   The  respondents  Anna  Sofia  Perotti  and  Karin  Åkerblom  have defined  accessibility  as  an important part of the society  where everyone shall have the same opportunities.  Social sustainibility is important  for  both  the respondents  and  it is something  they  constantly  try to  improve.  The  new  main  entrance  of  the  City  Libarary  is  completely  accustomed  to  the laws. Accessibility was applied to  åstråket  by the existing law  at that time, which resulted a lack of tactile pavings. One of the piers at  åstråket  isn´t fully  accessible since it only  has a staircase on one end. The observations  showed that the new  installed lifting device in the City  Library´s  main  entrence  is  an  obstacle  to  a  certain  extent.  The  signs  in  the  City Library  is  for  the  most  part  satisfactory  but  there  is  some  faults.  Åstråket  has a even paved surface and ramps to accomodate accessibility. A  public  place  should  be  accessible,  everyone  shall  have  the  same  access  regardless  of disability.  The  City  Library  now  has  a  main  entrance  which  follows  the  laws  and  åstråket  is a  place  where  everyone  has  access  to.

Detta examensarbete har utförts genom ÅF Industry i Trollhättan. Syftet med arbetet är att jämföra två elektriska fördelningssystem i medicinska utrymmen. I sjukhusmiljöer är tillgängligheten av elförsörjning av största vikt. Spänningsbortfall för livsuppehållande utrustning kan få förödande konsekvenser för berörd patient. Svensk standard förespråkar TN-S-system gentemot den europeiska standarden som anser att IT-system är mest lämpligt i dessa utrymmen. Genom att belysa dessa två systems för- och nackdelar kan ett samlat underlag sammanställas som senare används som beslutsunderlag för framtida kunder. Examensarbetet exemplifieras på Östra sjukhuset där befintligt IT-system skall uppgraderas.Skillnaden mellan dessa två fördelningssystem är deras förbindelse med jordpotential. TN-S-system har direkt förbindelse med jord jämfört med IT-system som är helt eller delvis isolerat från jord. Jordfel i TN-S-system kan generera höga felströmmar vilket kan jämföras med IT-system där minimal felström uppstår vid isolationsfel. IT-system och dess isolationsövervakningssystem kan dock anses som mer komplext jämfört med TN-S som är ett vanligare och mer vedertaget fördelningssystem i Sverige.Rapporten konstaterar att IT-system har en stor fördel gentemot TN-S-system. Anledningen är att eventuella jordfelsströmmar i TN-S-system kan bli så pass höga att säkring eller jordfelsbrytare riskerar frånkoppla fördelningssystemet. Denna problematik existerar inte i IT-system då endast små felströmmar uppstår vid isolationsfel. Rekommendationen är att bestycka dessa utrymmen med IT-system med tillhörande isolationsövervakning. Denna tekniska lösning medför tillfredsställande person- och patientsäkerhet med avseende mot elsäkerheten. / This bachelor thesis has been carried out at AF Industry. The purpose of the thesis is to compare two electric distribution systems for medical areas. In medical areas the availability of electric power always has to be maintained. Power failure of life supporting equipment will generate major risks to the patient in question. Swedish standard promotes TN-S-systems compared to the European standard that promotes IT-systems for medical areas. By comparing the advantage and disadvantage of these two systems there can be a complete report compiled, which purpose is to be used to support decision making for future customers. This bachelor thesis will be exemplified in Östra sjukhuset where existing IT-systems will be upgraded.The basic difference between these two electric power systems is their connection to earth. TN-S-systems has direct connection to earth compared to IT-systems that has none or partially connection with earth. Earth fault in TN-systems can generate major current compared to IT-systems where isolations fault generates minimal current. However IT-systems and their isolation monitoring systems might appear as a more complex system compared to TN-S which is a more accepted system in Sweden.The report states that IT-systems has major advantage against TN-systems. The reason is that potential earth fault currents in TN-S-systems might end up disconnecting the fuse or residual current breaker of affected distribution system. This issue doesn't exist in IT-systems where minor fault current is generated from isolation fault. Therefore the recommendation is to equip these medical areas with IT-systems and the associated insulation monitoring systems. This technical solution provides adequate safety for both personal and patients regarding to electrical safety.

The 21st century presents the urban environments with challenges in the form of demo- graphic changes, new urban economies and international and culturally diverse cities. These challenges exist within a globalized context that together with digital technology has created rapidly shifting environments. As a result there is a need for constant innovation in a constantly shifting environment. There is a need for temporary exploratory solutions in the built environment in order to highlight tendencies, visualize unseen conflicts and explore new urban forms in order for cities to grow with their residents and users. By analyzing current local regulation in Stockholm regarding public space, temporary structures, usage as well as social factors and an in-depth analysis of three case studies, this project explores and outlines how temporary user projects can act as a compliment to traditional planning practices. The project also explores the role and the limitations of urban entrepreneurship and examines a clear set of values for urban entrepreneurship within temporary spaces. The final synthesis is a framework that seeks to ensure equal access and achieving solutions that are flexible and local. / Det 21:a århundradet presenterar en rad utmaningar för de urbana miljöerna i form av demografiska förändringar, nya urbana ekonomier samt internationella och mångkulturella städer. Dessa utmaningar sker ur ett globaliserat sammanhang som tillsammans med digitala teknologier har skapat snabbt skiftande urbana miljöer. Därmed finns det ett behov av en kontinuerlig innovationsprocess i kontinuerligt skiftande miljöer. Det finns ett behov av temporära, utforskande lösningar, i den byggda miljön för att kunna påvisa tendenser, åskådliggöra osedda konflikter samt utforska nya urbana former för att städer ska kunna växa med sina innevånare och användare. Genom att analysera rådande regelverk i Stockholm gällande offentliga utrymmen, temporära konstruktioner, användande samt sociala faktorer och ingående analyser av tre fallstudier, utforskar detta projekt temporära användarprojekt i den urbana miljön som ett komplement till traditionella planerings praxis. Projektet utforskar urbant entreprenörskaps roll samt begränsningar och undersöker en tydligen värdegrund för urbant entreprenörskap gällande temporära platser. Slutsyntesen är ett ramverk som ämnar till att säkerställa jämlik åtkomst samt skapa flexibla och lokalt relevanta lösningar.

Introduction (and purpose)- We as humans and as engineers need to build in a sustainable manner for the families of today while considering the coming generations.A new type of collective housing is hence needed in Jönköping that could ensure building in a more social sustainable way. The purpose of this study is to help in understanding which aspects people prefer in a collective house and further on illustrate the floorplans of a collective house based on the survey’s results. Method – Literature study was used to acquire all relevant knowledge about social sustainability and collective housing. A quantitative survey was then used to study the housing conditions of different families and the relationships they have with their neighbours. Results – Respondents that were interested in social sustainability as a concept and collective housing as a way of living answered the web-based questionnaire. Living in a good location, in a safe area and having good relationships with neighbours were the most important aspects in a household. The economical- and social factors ranked as the most important driving factors that would make families consider moving into a collective house. Approximately half of the respondents had no relationship with their neighbours and just greeted them when they ran into each other, while a large number of respondents believed that a stronger relationship could be formed with their neighbours if they had a place in the building to share a hobby with them. An illustration of a multi-family collective housing will be presented which was a combination of people’s opinion, literature, and cases. Analysis – Many respondents prioritized living close by to schools, work, or city. This is because a person’s surroundings can affect their feeling of safety in an area, thus helping them form social networks with those sharing those same surroundings. This inturn, helps prolong a households age which creates a stable and safe environment for the residents. The entrance point of the building is usually its main entrance, however due to the respondents answers the street around the building marks the beginning of the journey from the surrounding site and throughout the building. Discussion – The high response that the questionnaire gathered was a result of the respondent’s interest in social sustainability or collective housing. Respondents belonged to different age groups which ensured a high reliability. A higher reliability could have been ensured if it was for example shared with people who are already living in collective housing as they would have a clearer idea on what it is like to live in one,and their experiences could have been fruitful to the thesis. One’s psychological health is known to be enhanced through the interaction that the people can have in their buildings shared premises. Choosing a location for the illustration of the house would have changed the buildings architectural form, gave different window placement, other entrances, amongst others. The methods chosen for this study was however reliable as they created a clear path for the authors to guide in illustrating the building so that a person could visualise the respondents answers instead of just reading them. / Introduktion (och syfte) – Vi som människor och ingenjörer behöver bygga på ett hållbart sätt för dagens familjer, med hänsyn till kommande generationer. En ny typ av kollektivhus behövs därför i Jönköping, som säkerställer att man bygger på ett socialt hållbart sätt. Syftet med denna studie är att hjälpa till att förstå vilka aspekter gemeneman föredrar i ett kollektivhus, och illustrera detta genom planskisser baserade på insamlade enkätsvar. Metod – För att erhålla relevant kunskap om social hållbarhet och kollektivt boende användes litteraturstudier. En kvantitativ undersökning användes för att studera respondenternas bostadssituation och deras relationer med sina grannar. Resultat – Respondenterna som hade ett intresse i social hållbarhet som ett koncept, och kollektivboende som ett sätt att leva, besvarade den webbaserade enkäten. Att kunna bo i ett tryggt område, med ett bra läge och ha goda relationer till ens grannar var de viktigaste aspekterna i ett hushåll. Ekonomiska och sociala faktorer räknades som de mest viktiga faktorerna som driver familjer att kunna tänka sig flytta in till ett kollektivhus. Cirka hälften av respondenterna hade inga relationer alls med sina grannar och hälsade bara när de stötte på varandra. Stor andel av respondenterna trodde att en starkare relation kunde skapas med grannarna om det fanns en yta i byggnaden där de kunde dela en hobby tillsammans. En illustration av ett flerfamiljskollektivhus presenteras, vilket grundas på resultat av enkätsvar, litteratur och analys av enskilda fall. Analys – Många respondenter prioriterade att bo nära skolan, arbetet eller centralt. Detta kan bero på att ens omgivning påverkar känslan av trygghet, och man får en starkare relation till de vars omgivning man delar. Det kan i sin tur, förlänga livslängden för ett hushåll och på så sätt skapa en stabil och säker miljö för de boende. Ingången på en byggnad är vanligtvis dess huvudentré, men på grund av respondenternas svar valde vi gatan runt byggnaden för att markera början på resan från den omgivande platsen och genom hela byggnaden. Diskussion – Den höga svarsfrekvensen i frågeformuläret berodde på respondenternas intresse för social hållbarhet eller kollektiva bostäder. Respondenterna tillhörde olika åldersgrupper, vilket garanterade en hög reliabilitet. En ännu högre reliabilitet kunde ha säkerställts om den till exempel delades med personer som redan bor i kollektivabostäder, eftersom de skulle ha en tydligare uppfattning om hur det är att leva i ett, ochderas erfarenheter kunde ha varit fruktbara för avhandlingen. Det är känt att ens psykologiska hälsan förbättras genom den interaktion som människorna kan ha i de gemensamma lokalerna i sina byggnader. Att välja en plats för illustrationen av huset skulle ha förändrat byggnadens arkitektoniska form, olika fönsterplaceringar, olika ingångar intill byggnaden, bland annat. Metoderna som valts för denna studie var dock tillförlitliga eftersom de skapade en tydlig väg för författarna att följa när de illustrerade byggnaden så att en person kunde visualisera respondenternas svar i stället för att bara läsa om dem.

<p>The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art.</p>

The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art.

Begreppet slutna utrymmen definieras som ett utrymme utan tillräcklig ventilation, som ej är utformat för kontinuerlig vistelse. Regelverk och flertalet rekommendationer gällande kraven på atmosfäriska mätningar har framtagits för att begränsa riskerna med att gå in i slutna utrymmen men ändå fortsätter olyckor att inträffa, olyckor där just atmosfären är den avgörande faktorn. Den här studien har med hjälp av analysmodellen Human Factors Analysis and Classification System – Maritime Accidents (HFACS-MA) kvalitativt analyserat 14 haverirapporter där personer har omkommit eller blivit svårt skadade på grund av syrebrist eller exponering för toxiska gaser i slutna utrymmen ombord på fartyg och sedan sammanställt resultaten för att få en bild över de främst bidragande anledningarna till olyckorna. Undersökningen har även analyserat räddningsaktionernas kvalitet på olika fartygstyper baserat på resultat från HFACS-MA analyserna och utlåtanden från haveriutredare och har även undersökt vilka förbättringar som kan göras för att räddningsaktioner i slutna utrymmen ska fungera så effektivt som möjligt. Studien fann att de främsta anledningarna till olyckor i slutna utrymmen, där just atmosfären är den avgörande faktorn, är bristande översyn från arbetsledare följt av överträdelser från den enskilde personen och problem med organisationen ombord. Resultaten pekar även på att tankfartyg har bättre räddningsorganisationer är torrlastfartyg, vilket genom jämförelse med andra studier kan härledas till att tankrederier fokuserar mer på säkerhetsledning än torrlastbranschen. Gällande förbättring av räddningsaktioner så har studien kommit fram till att besättningar borde öva mer i slutna utrymmen för att få bättre rutin på räddningsaktionerna så att dessa utförs med kunskap och träning istället för känslor och instinkt. / The term ”Enclosed space” is defined as a space with limited or no ventilation and which is not designed for continuous occupancy. Rules and several recommendations concerning the requirements for atmospheric measurements have been drafted to limit the risks involving enclosed spaces but still, accidents keep occurring, accidents where the atmosphere is the cardinal factor. This study has, with the aid of the analysis module Human Factors Analysis and Classification System – Maritime Accidents (HFACS-MA), qualitatively analyzed 14 accident reports where persons have perished or been severely injured due to lack of oxygen or exposure to toxic gases in enclosed spaces aboard ships. The results have then been compiled to get a broad picture of the most contributing causes for the accidents. The study has also analyzed the rescue operation’s quality on different types of vessels based on the HFACS-MA results and statements from the investigators and the study have also looked at what improvements can be made to ensure that rescue operations in enclosed spaces will work as effectively as possible. The study found that the most contributing causes for accidents in enclosed spaces, where the atmosphere was the cardinal factor, is the lack of supervision from supervisors followed by violations by individuals and organizational issues. The results suggest that tanker vessels have a better rescue organization compared to dry cargo vessels, which by comparison with earlier studies can be explained by the higher focus on safety management by tanker companies compared to dry cargo companies. When it comes to improving rescue operations, this study has concluded that crews should practice more in enclosed spaces in order to get a better routine so that the rescue operations are made based on knowledge and training instead of emotions and instinct.