Det blir allt vanligare att bo i mindre bostäder med mindre ytor. Mindre bostäder bidrar till mindre kök. Syftet med studien har därmed varit att utforska hur små utrymmen kan optimeras, detta genom att undersöka problemområden kring arbetsytor i små kök. Studien är designdriven genom forskning genom design och har utgått från ett användarcentrerat förhållningssätt med teorier som användarcentrerad design, ergonomi och kompakt boende. Problemområden har identifierats genom metoder som observation och intervju. Problemområdena har sedan används för att ta fram en funktionsanalys samt kravspecifikation. Med hjälp av föregående metoder har dessa funktioner samt önskemål från användaren tillämpats på ett designförslag. Resultatet blev en mångsidig skärbräda som ska kunna användas vid behov av mer arbetsyta i köket. Designförslaget fungerar som ett exempel på en lösning av design för små utrymmen och kan bidra till förenklad användning av ett litet kök. Kunskapen från studien kan hjälpa köksdesigners samt personer med mindre kök som söker en lösning. / It is becoming increasingly more common to live in smaller homes with smaller areas. Smaller homes contribute to smaller kitchens. The aim of the study has therefore been to explore how small spaces can be optimized, this by exploring problem areas around workspaces in small kitchens. The study is design-driven through research through design and has been based on a user-centered approach with theories such as user-centered design, ergonomics and compact living. Problem areas have been identified through methods such as observation and interview. The problem areas have then been used to produce a functional analysis and requirements specification. Using the previous methods, these functions as well as requests from the user have been applied to a design proposal. The result was a versatile cutting board that can be used when more workspace is needed in the kitchen. The design proposal serves as an example of a design solution for small spaces and can contribute to simplified use of a small kitchen. The knowledge gained from the study can help kitchen designers as well as people with small kitchens looking for a solution.

Avoiding your neighbor is common among Swedes in urban stairwells, leading to a lack of daily interactions and thereby social isolation. Feeling unseen in your own home makes 7 out of 10 people desire better relationships with their neighbors. The concept of "Weak Ties," which refers to recurring superficial relations, is essential for strengthening social capital and a sense of belonging. Prioritizing shared spaces in apartment block designs can transform avoidance into greetings, nurturing social health rather than loneliness. An existing neighborhood in Umeå is used as a case study. Current common indoor spaces are cramped, dark, and unwelcoming. Developing new thresholds, indoor intermediate spaces that are scattered across all levels, encourage movement and interaction without feeling intrusive. Key spaces includes a shared hallway, a stairwell, and a wintergarden. The shared hallway fosters interactions amongst your closest neighbors, while the redesigned stairwell integrates seamlessly from private to common, making the shift more convenient by encapsulating the people within it, customized for the cold climate of Umeå. The wintergarden, positioned above the garbage house, offers a social extension of your livingroom, for gatherings and gardening. Through this system of interventions focused on reconfiguring common spaces and encouraging interpersonal encounters, the proposal seeks to disrupt the regular spatial demarcations and enhance social connections among residents; Uncovering Weak Ties. By reimagining the role of architectural design in promoting social cohesion, the project underscores the potential for creating more vibrant and supportive urban neighborhoods in forthcoming developments. / Att undvika sina grannar är vanligt bland svenskar i stadsmiljöer, vilket leder till brist på dagliga interaktioner och därmed social isolering. Att känna sig osedd i sitt eget hem gör att 7 av 10 personer önskar bättre relationer med sina grannar. Konceptet "svaga band", som syftar på återkommande ytliga relationer, är avgörande för att stärka socialt kapital och en känsla av tillhörighet. Att prioritera gemensamma utrymmen i utformningen av lägenheter kan omvandla undvikande till hälsningar och vårda vår sociala hälsa istället för ensamhet. Ett befintligt bostadsområde i Umeå används som en fallstudie. Nuvarande gemensamma inomhusutrymmen är trånga, mörka och oinbjudande. Genom att utveckla nya trösklar, mellanrum spridda över alla nivåer, uppmuntras rörelse och interaktion utan att kännas påträngande. Nyckelutrymmen inkluderar en gemensam hall, ett trapphus och ett vinterträdgård. Den gemensamma hallen främjar interaktioner med dina närmaste grannar, medan det omdesignade trapphuset integreras sömlöst från privat till gemensamt, vilket gör övergången mer bekväm genom att omsluta människorna inom det, anpassat för Umeås kalla klimat. Vinterträdgården, placerad ovanför sophuset, erbjuder en social förlängning av ditt vardagsrum, för sammankomster och trädgårdsarbete. Genom detta system av interventioner som fokuserar på att omkonfigurera gemensamma utrymmen och uppmuntra möten, syftar förslaget till att bryta de vanliga rumsliga gränsdragningarna och stärka sociala kopplingar mellan invånarna; att synliggöra svaga band. Genom att omforma den arkitektoniska designens roll i att främja social sammanhållning, understryker projektet potentialen för att skapa mer livfulla och stödjande grannskap i stadskvarter i framtida utvecklingar.