Introduction (and purpose)- We as humans and as engineers need to build in a sustainable manner for the families of today while considering the coming generations.A new type of collective housing is hence needed in Jönköping that could ensure building in a more social sustainable way. The purpose of this study is to help in understanding which aspects people prefer in a collective house and further on illustrate the floorplans of a collective house based on the survey’s results. Method – Literature study was used to acquire all relevant knowledge about social sustainability and collective housing. A quantitative survey was then used to study the housing conditions of different families and the relationships they have with their neighbours. Results – Respondents that were interested in social sustainability as a concept and collective housing as a way of living answered the web-based questionnaire. Living in a good location, in a safe area and having good relationships with neighbours were the most important aspects in a household. The economical- and social factors ranked as the most important driving factors that would make families consider moving into a collective house. Approximately half of the respondents had no relationship with their neighbours and just greeted them when they ran into each other, while a large number of respondents believed that a stronger relationship could be formed with their neighbours if they had a place in the building to share a hobby with them. An illustration of a multi-family collective housing will be presented which was a combination of people’s opinion, literature, and cases. Analysis – Many respondents prioritized living close by to schools, work, or city. This is because a person’s surroundings can affect their feeling of safety in an area, thus helping them form social networks with those sharing those same surroundings. This inturn, helps prolong a households age which creates a stable and safe environment for the residents. The entrance point of the building is usually its main entrance, however due to the respondents answers the street around the building marks the beginning of the journey from the surrounding site and throughout the building. Discussion – The high response that the questionnaire gathered was a result of the respondent’s interest in social sustainability or collective housing. Respondents belonged to different age groups which ensured a high reliability. A higher reliability could have been ensured if it was for example shared with people who are already living in collective housing as they would have a clearer idea on what it is like to live in one,and their experiences could have been fruitful to the thesis. One’s psychological health is known to be enhanced through the interaction that the people can have in their buildings shared premises. Choosing a location for the illustration of the house would have changed the buildings architectural form, gave different window placement, other entrances, amongst others. The methods chosen for this study was however reliable as they created a clear path for the authors to guide in illustrating the building so that a person could visualise the respondents answers instead of just reading them. / Introduktion (och syfte) – Vi som människor och ingenjörer behöver bygga på ett hållbart sätt för dagens familjer, med hänsyn till kommande generationer. En ny typ av kollektivhus behövs därför i Jönköping, som säkerställer att man bygger på ett socialt hållbart sätt. Syftet med denna studie är att hjälpa till att förstå vilka aspekter gemeneman föredrar i ett kollektivhus, och illustrera detta genom planskisser baserade på insamlade enkätsvar. Metod – För att erhålla relevant kunskap om social hållbarhet och kollektivt boende användes litteraturstudier. En kvantitativ undersökning användes för att studera respondenternas bostadssituation och deras relationer med sina grannar. Resultat – Respondenterna som hade ett intresse i social hållbarhet som ett koncept, och kollektivboende som ett sätt att leva, besvarade den webbaserade enkäten. Att kunna bo i ett tryggt område, med ett bra läge och ha goda relationer till ens grannar var de viktigaste aspekterna i ett hushåll. Ekonomiska och sociala faktorer räknades som de mest viktiga faktorerna som driver familjer att kunna tänka sig flytta in till ett kollektivhus. Cirka hälften av respondenterna hade inga relationer alls med sina grannar och hälsade bara när de stötte på varandra. Stor andel av respondenterna trodde att en starkare relation kunde skapas med grannarna om det fanns en yta i byggnaden där de kunde dela en hobby tillsammans. En illustration av ett flerfamiljskollektivhus presenteras, vilket grundas på resultat av enkätsvar, litteratur och analys av enskilda fall. Analys – Många respondenter prioriterade att bo nära skolan, arbetet eller centralt. Detta kan bero på att ens omgivning påverkar känslan av trygghet, och man får en starkare relation till de vars omgivning man delar. Det kan i sin tur, förlänga livslängden för ett hushåll och på så sätt skapa en stabil och säker miljö för de boende. Ingången på en byggnad är vanligtvis dess huvudentré, men på grund av respondenternas svar valde vi gatan runt byggnaden för att markera början på resan från den omgivande platsen och genom hela byggnaden. Diskussion – Den höga svarsfrekvensen i frågeformuläret berodde på respondenternas intresse för social hållbarhet eller kollektiva bostäder. Respondenterna tillhörde olika åldersgrupper, vilket garanterade en hög reliabilitet. En ännu högre reliabilitet kunde ha säkerställts om den till exempel delades med personer som redan bor i kollektivabostäder, eftersom de skulle ha en tydligare uppfattning om hur det är att leva i ett, ochderas erfarenheter kunde ha varit fruktbara för avhandlingen. Det är känt att ens psykologiska hälsan förbättras genom den interaktion som människorna kan ha i de gemensamma lokalerna i sina byggnader. Att välja en plats för illustrationen av huset skulle ha förändrat byggnadens arkitektoniska form, olika fönsterplaceringar, olika ingångar intill byggnaden, bland annat. Metoderna som valts för denna studie var dock tillförlitliga eftersom de skapade en tydlig väg för författarna att följa när de illustrerade byggnaden så att en person kunde visualisera respondenternas svar i stället för att bara läsa om dem.

Avoiding your neighbor is common among Swedes in urban stairwells, leading to a lack of daily interactions and thereby social isolation. Feeling unseen in your own home makes 7 out of 10 people desire better relationships with their neighbors. The concept of "Weak Ties," which refers to recurring superficial relations, is essential for strengthening social capital and a sense of belonging. Prioritizing shared spaces in apartment block designs can transform avoidance into greetings, nurturing social health rather than loneliness. An existing neighborhood in Umeå is used as a case study. Current common indoor spaces are cramped, dark, and unwelcoming. Developing new thresholds, indoor intermediate spaces that are scattered across all levels, encourage movement and interaction without feeling intrusive. Key spaces includes a shared hallway, a stairwell, and a wintergarden. The shared hallway fosters interactions amongst your closest neighbors, while the redesigned stairwell integrates seamlessly from private to common, making the shift more convenient by encapsulating the people within it, customized for the cold climate of Umeå. The wintergarden, positioned above the garbage house, offers a social extension of your livingroom, for gatherings and gardening. Through this system of interventions focused on reconfiguring common spaces and encouraging interpersonal encounters, the proposal seeks to disrupt the regular spatial demarcations and enhance social connections among residents; Uncovering Weak Ties. By reimagining the role of architectural design in promoting social cohesion, the project underscores the potential for creating more vibrant and supportive urban neighborhoods in forthcoming developments. / Att undvika sina grannar är vanligt bland svenskar i stadsmiljöer, vilket leder till brist på dagliga interaktioner och därmed social isolering. Att känna sig osedd i sitt eget hem gör att 7 av 10 personer önskar bättre relationer med sina grannar. Konceptet "svaga band", som syftar på återkommande ytliga relationer, är avgörande för att stärka socialt kapital och en känsla av tillhörighet. Att prioritera gemensamma utrymmen i utformningen av lägenheter kan omvandla undvikande till hälsningar och vårda vår sociala hälsa istället för ensamhet. Ett befintligt bostadsområde i Umeå används som en fallstudie. Nuvarande gemensamma inomhusutrymmen är trånga, mörka och oinbjudande. Genom att utveckla nya trösklar, mellanrum spridda över alla nivåer, uppmuntras rörelse och interaktion utan att kännas påträngande. Nyckelutrymmen inkluderar en gemensam hall, ett trapphus och ett vinterträdgård. Den gemensamma hallen främjar interaktioner med dina närmaste grannar, medan det omdesignade trapphuset integreras sömlöst från privat till gemensamt, vilket gör övergången mer bekväm genom att omsluta människorna inom det, anpassat för Umeås kalla klimat. Vinterträdgården, placerad ovanför sophuset, erbjuder en social förlängning av ditt vardagsrum, för sammankomster och trädgårdsarbete. Genom detta system av interventioner som fokuserar på att omkonfigurera gemensamma utrymmen och uppmuntra möten, syftar förslaget till att bryta de vanliga rumsliga gränsdragningarna och stärka sociala kopplingar mellan invånarna; att synliggöra svaga band. Genom att omforma den arkitektoniska designens roll i att främja social sammanhållning, understryker projektet potentialen för att skapa mer livfulla och stödjande grannskap i stadskvarter i framtida utvecklingar.