The theme of my diploma thesis is the elaboration of the Territorial Study of the South Development Area of the City of Brno. It is a very displaced area, in the Brno-South district around the villages of Dolní Heršpice and Přízřenice. It is therefore separated from the city center by the D1 motorway and circumscribed in the east and west by the high-speed communications - Vídeňská Street and D2 motorway. There are two historical villages inside the assigned area, which are today formally part of Brno - Dolní Heršpice and Přízřenice. There are also several industrial sites, both used and unused. All these are in the eastern part of the territory between Havránková / Zelná / Modřická street and river Svratka. The vast majority of the area consists of used agricultural land. The embossment is very flat, the overall elevation between the lowest and the highest point is 16 meters, while the distance of these points is almost 2.5 km. In the northern part, the Leskava stream forms a shallow valley. The aim of the proposal was to investigate the possible capacity of this territory for the new predominantly residential district of the city if the need to create new housing capacities in the southern part of the city would arise in the near future.

Introduction (and purpose)- We as humans and as engineers need to build in a sustainable manner for the families of today while considering the coming generations.A new type of collective housing is hence needed in Jönköping that could ensure building in a more social sustainable way. The purpose of this study is to help in understanding which aspects people prefer in a collective house and further on illustrate the floorplans of a collective house based on the survey’s results. Method – Literature study was used to acquire all relevant knowledge about social sustainability and collective housing. A quantitative survey was then used to study the housing conditions of different families and the relationships they have with their neighbours. Results – Respondents that were interested in social sustainability as a concept and collective housing as a way of living answered the web-based questionnaire. Living in a good location, in a safe area and having good relationships with neighbours were the most important aspects in a household. The economical- and social factors ranked as the most important driving factors that would make families consider moving into a collective house. Approximately half of the respondents had no relationship with their neighbours and just greeted them when they ran into each other, while a large number of respondents believed that a stronger relationship could be formed with their neighbours if they had a place in the building to share a hobby with them. An illustration of a multi-family collective housing will be presented which was a combination of people’s opinion, literature, and cases. Analysis – Many respondents prioritized living close by to schools, work, or city. This is because a person’s surroundings can affect their feeling of safety in an area, thus helping them form social networks with those sharing those same surroundings. This inturn, helps prolong a households age which creates a stable and safe environment for the residents. The entrance point of the building is usually its main entrance, however due to the respondents answers the street around the building marks the beginning of the journey from the surrounding site and throughout the building. Discussion – The high response that the questionnaire gathered was a result of the respondent’s interest in social sustainability or collective housing. Respondents belonged to different age groups which ensured a high reliability. A higher reliability could have been ensured if it was for example shared with people who are already living in collective housing as they would have a clearer idea on what it is like to live in one,and their experiences could have been fruitful to the thesis. One’s psychological health is known to be enhanced through the interaction that the people can have in their buildings shared premises. Choosing a location for the illustration of the house would have changed the buildings architectural form, gave different window placement, other entrances, amongst others. The methods chosen for this study was however reliable as they created a clear path for the authors to guide in illustrating the building so that a person could visualise the respondents answers instead of just reading them. / Introduktion (och syfte) – Vi som människor och ingenjörer behöver bygga på ett hållbart sätt för dagens familjer, med hänsyn till kommande generationer. En ny typ av kollektivhus behövs därför i Jönköping, som säkerställer att man bygger på ett socialt hållbart sätt. Syftet med denna studie är att hjälpa till att förstå vilka aspekter gemeneman föredrar i ett kollektivhus, och illustrera detta genom planskisser baserade på insamlade enkätsvar. Metod – För att erhålla relevant kunskap om social hållbarhet och kollektivt boende användes litteraturstudier. En kvantitativ undersökning användes för att studera respondenternas bostadssituation och deras relationer med sina grannar. Resultat – Respondenterna som hade ett intresse i social hållbarhet som ett koncept, och kollektivboende som ett sätt att leva, besvarade den webbaserade enkäten. Att kunna bo i ett tryggt område, med ett bra läge och ha goda relationer till ens grannar var de viktigaste aspekterna i ett hushåll. Ekonomiska och sociala faktorer räknades som de mest viktiga faktorerna som driver familjer att kunna tänka sig flytta in till ett kollektivhus. Cirka hälften av respondenterna hade inga relationer alls med sina grannar och hälsade bara när de stötte på varandra. Stor andel av respondenterna trodde att en starkare relation kunde skapas med grannarna om det fanns en yta i byggnaden där de kunde dela en hobby tillsammans. En illustration av ett flerfamiljskollektivhus presenteras, vilket grundas på resultat av enkätsvar, litteratur och analys av enskilda fall. Analys – Många respondenter prioriterade att bo nära skolan, arbetet eller centralt. Detta kan bero på att ens omgivning påverkar känslan av trygghet, och man får en starkare relation till de vars omgivning man delar. Det kan i sin tur, förlänga livslängden för ett hushåll och på så sätt skapa en stabil och säker miljö för de boende. Ingången på en byggnad är vanligtvis dess huvudentré, men på grund av respondenternas svar valde vi gatan runt byggnaden för att markera början på resan från den omgivande platsen och genom hela byggnaden. Diskussion – Den höga svarsfrekvensen i frågeformuläret berodde på respondenternas intresse för social hållbarhet eller kollektiva bostäder. Respondenterna tillhörde olika åldersgrupper, vilket garanterade en hög reliabilitet. En ännu högre reliabilitet kunde ha säkerställts om den till exempel delades med personer som redan bor i kollektivabostäder, eftersom de skulle ha en tydligare uppfattning om hur det är att leva i ett, ochderas erfarenheter kunde ha varit fruktbara för avhandlingen. Det är känt att ens psykologiska hälsan förbättras genom den interaktion som människorna kan ha i de gemensamma lokalerna i sina byggnader. Att välja en plats för illustrationen av huset skulle ha förändrat byggnadens arkitektoniska form, olika fönsterplaceringar, olika ingångar intill byggnaden, bland annat. Metoderna som valts för denna studie var dock tillförlitliga eftersom de skapade en tydlig väg för författarna att följa när de illustrerade byggnaden så att en person kunde visualisera respondenternas svar i stället för att bara läsa om dem.