Denna tekniska rapport är utförd för kraftbolaget Jämtkrafts räkning. Syftet är att uppdatera ett antal selektivplaner för kraftstationen vid Kattstrupeforsen samt angränsade elnät. Fokus ligger på felströmsberäkningar och kontroll av selektivitet mellan olika reläskydd. Relevant data har erhållits från Jämtkraft, vilken sammanställdes i och beräknades med hjälp av kalkylprogrammet Excel. Två olika driftfall har undersökts; driftfall 1 som är normal drift och driftfall 2 där T3 är ur drift. Fem principiellt åtskiljda fel kan uppstå vid varje driftfall. Felströmmar har beräknats för trefasig kortslutning, tvåfasig kortslutning och stum enfasig jordslutning för varje typ av fel och driftfall. Selektiviteten mellan olika reläskydd illustreras med hjälp av ström-tid diagram på en logaritmisk skala. Över lag råder det god selektivitet för området, men vissa selektivitetsproblem kan dock uppstå. Några obefogade funktioner kan ske på grund av kort utlösningstid för två reläskydd vid T1. Detta verkar vara ett känt problem då önskan om att höja deras utlösningstid från 0,1 s till 0,4 s för steg 1 redan finns i de existerande selektivitetsplanerna, men har noterats som ej möjlig att genomföra. Även denna rapport kommer fram till att en höjning av utlösningstiden till 0,4 s skulle lösa dessa problem och det rekommenderas att en ny kontroll görs om möjligheten att genomföra detta. Om T3 skulle tas ur drift en längre tid kan det vara motiverat att sänka funktionsvärdet till 3100 A för det momentana steget för IL11s kortslutningsskydd för att ge selektiv frånkoppling för alla fel. Vissa dokumentationsfel för impedansvärdena för de två distansskydden har uppdagats där impedansen som de påstås mäta inte riktigt stämmer överrens med vad inställningarna skulle mäta enligt ABBs specifikationer. Diskrepansen är dock mycket liten och är således försumbar när det kommer till felmätningar. En av diskrepanserna för IL9S4 kan åtgärdas genom att ändra inställningen för parametern S2 från 5,71 till 5,75.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sandviken Energi Elnät AB, i syfte att kontrollera och uppdatera selektivplanerna för en utav deras mottagningsstationer. Tidigare reläskyddsinställningar för stationerna på nätet är något som följt med sedan gammalt och insyn i huruvida dessa stämt överens med de verkliga förhållandena har saknats. Data för arbetet har samlats in främst från Sandviken Energis kartsystem Meldis vad gäller ledningslängder, transformatordata och underliggande nät. Data har även samlats in från tidigare selektivplansberäkningar på det aktuella nätet samt de aktuella reläskyddsinställningarna. I arbetet så förklaras de grundläggande principerna för reläskyddsteori, aktuella regler och standarder inom ämnet samt grundprinciperna för selektivitet. Arbetet förklarar även de beräkningar som behöver genomföras för att kunna ta fram styrparameterar att använda vid framtagning utav reläskyddsinställningar. Beräkningar för kortslutningsströmmar i nätet har skett enligt SS-EN 60909-0 och har genomförts i Excel. Utifrån de framräknade maximala och minimala kortslutningsströmmar, samt insamlad data över nätet har ett förslag för nya reläskyddsinställningar tagits fram. Dessa sammanställs i log-log diagram för att kunna ge en snabb överblick av selektiviteten i anläggningar samt en tabell med samtliga inställningar. Resultatet visar på att de tidigare reläskyddsinställningarna uppvisar brister, då kortslutningsinställningarna i vissa fall skiljt sig mer än 1000 ampere mot för lägsta förekommande kortslutningsströmmar. De framtagna inställningsförslagen kan dock inte tillämpas direkt, då resultaten pekar på att liknande fel förekommer i underliggande stationer, vilket behöver ses över innan nya inställningar kan implementeras. / This thesis project has been carried out on behalf of Sandviken Energi Elnät AB, in oder to verify and update the selectivity coordination for one of their receiving stations. Current settings for the relay protection system in the station is mostly old settings, inherited since old, and Sandviken Energi has been lacking insight into whether the settings are consistent with regard to the actual conditions in the network. Data has been collected mainly from Sandviken Energi’s GIS-system, Meldis in terms of line lengths, transformer data and details about the underlying network. Data has also been collected from previous coordination calculations as well as the current relay settings. In the project the basic principles of relay protections theory, current laws, regulations and standards on the subject as well as basic selectivity principles are explained. The project also details the calculations that must be performed in order to produce relevant control parameters to use when detailing the settings for the protective relays. Calculations of the short-circuit currents in the network has been made in accordance with SS-EN 60909-0 and has been implemented using Excel. Based on the calculated maximum and minimum short-circuit currents as well as the previously collected network data, a draft for new relay settings has been developed. These settings are compiled in log-log graphs over current and time to provide a quick overview of the selectivity coordination in the facilities as well as a table containing a list of all proposed settings. The results of the project indicate that the previous relay settings are inadequate, as the short-circuit settings in some cases differ more than 1000 amperes from the lowest occurring short-circuit currents. However, the proposed settings cannot be applied immediately as the results also indicated that similar errors exists in the underlying stations as well, which needs to be reviewed before implementing changes to ensure proper protective function.

Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på jakt efter mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort. I en del av ABB:s vision om ”Smart Mine Power” har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet. En selektivitet som på ett lättare sätt kan hållas aktuell i den föränderliga elanläggningsmiljö som en underjordsgruva är. Rapporten utreder elanläggningen i dagsläget i gruvan och dess förutsättningar för att kunna implementera dynamisk selektivitet. Ett enlinjeschema ritades sedan upp för hur en ”visionsgruva” skulle se ut vid implementering. Förslagen åtgärd för Kankbergsgruvans 10 kV spänningsnivå är att använda sig av ett riktat numeriskt överströmsrelä och en brytare på båda sidor av ställverken. Båda reläskydden är uppkopplade mot ett överliggande datasystem i vilket en händelsetabell upprättas för reläernas inställningar för alla gruvans tänkbara driftfall. Vid kort- eller jordslutning eller förändring i gruvans elanläggning kan driftfall snabbt skiftas och selektiviteten fortsätter att vara aktuell. / Underground mines are in constant development, expanding deeper into to the earth in search of minerals. This creates other challenges than electrical installations above ground where they are more permanent. Maintaining a good selectivity in the electrical grid when cables and plant components are constantly added or removed is one those challenges. As part of ABB's vision of "Smart Mine Power", New Boliden AB has shown their interest in modernizing the electrification components of Kankberg mine and to examine if it is possible, and what is needed, to introduce adaptive selectivity. A selectivity which is offering a greater ease and flexibility in the changing environment of the electrical grid in an underground mine. This report investigates Kankberg mines current electrical system and its conditions for introducing adaptive selectivity. A new single-line diagram is drawn for how a "vision mine" would look with an adaptive selectivity made possible. The proposed measure for the Kankberg mine 10 kV voltage level is the use of circuit breakers with connected numerical directional overcurrent relays on both sides of the electrical substation. Both of those relays are connected to an overhead computer system, in which an event table drawn up for the relay settings for all the mines operating cases. If a fault occurs or changes are made in the electrical system the operational case can quickly be changed so that selectivity continues to be up-to-date.

I uppsatsen undersöks hur EU:s statsstödsregler inverkar på utformningen av miljöskatter på nationell nivå, vidare analyseras också statsstödsreglernas ändamålsenlighet och legitimitet. Statsstödsreglerna innebär ett principiellt förbud mot statligt stöd till företag. Stöd-begreppet innefattar olika former av fiskala stöd som exempelvis skattesubventioner. Det enskilt viktigaste kriteriet vid fastställande av vad som utgör ett fiskalt stöd är selektivitetskriteriet. Enligt praxis görs bedömningen av om kriteriet är uppfyllt enligt en metod i tre steg: i det första steget fastställs den relevanta referensramen, därefter undersöks om det finns avvikelser från denna referensram och slutligen prövas om den aktuella stödåtgärden kan rättfärdigas genom systemets karaktär eller allmänna systematik. Det finns vissa tecken i senare praxis på att denna metod kan vara på väg att överges. I uppsatsen dras emellertid slutsatsen att den beskrivna metoden med vissa modifikationer utgör gällande rätt. Statsstödsreglernas inverkar på utformningen av miljöskatter i medlemsländerna genom att miljöändamål endast i undantagsfall beaktas vid den av EU-domstolen lanserade bedömningen. Miljöändamål beaktas nämligen främst vid metodens tredje och sista steg. I den mån miljöändamålen utgör grundläggande rättsliga principer eller viktiga EU-intressen kan de även få inverkan på bedömningens två första steg men det finns olika tolkningar av rättsläget i denna del. Att låta miljöskäl få inverka på alla steg i bedömningen skulle stå väl överens med den miljörättsliga principen om integration, i realiteten verkar emellertid ekonomiska ändamål i nuläget ha en starkare konstitutionell ställning. Vidare innebär statsstödsreglerna att den befintliga konkurrenssituationen upprätthålls vilket också kan försvåra genomförandet av gröna skattereformer. Reglernas ändamålsenlighet kan därför kritiseras utifrån miljörättsliga principer och ändamål. Dessutom kan det även ifrågasättas hur väl statsstödsreglerna uppfyller ekonomiska syften. Slutligen visar uppsatsen på samband mellan effektivitet, ändamålsenlighet och legitimitet. I enighet med teorin om konstitutionell pluralism innebär nämligen EU ett konstitutionellt utbyte mellan överstatlig och nationell rätt. På statsstödsområdet har det fått konsekvensen att EU:s intressen och ändamål beaktas vid bedömningen av selektivitet och i förlängningen även vid utformandet av nationella skattesystem.

No description available.

The degree project was completed during spring 2020 at Ramböll in Halmstad. In all types of electrical systems, it is important that in the event of electrical faults, the protection closest to the fault must break and disconnect the installation part where the fault occurred, that is called selectivity. Unnecessary disconnections on surrounding electric mains should be avoided. In order to prevent this from happening, a so-called selective plan is drawn up. The goal of the work is to establish a new selective plan for the property section called SLF at Stena Metall's recycling plant in Halmstad. Deficiencies in the existing selective plan have resulted in incorrect protection being triggered at high loads and at smaller power spikes. This has led to a large part of the plant becoming powerless and thus creating costly production stops. In order to prevent this from happening again, a new selective plan must be drawn up with regard to low and high voltage. Earth fault protection and overcurrent protection are the protection features on the plant's high voltage side that have been used. The low voltage side is only protected with overcurrent protection.With technical support from supervisors at Ramböll, a new selective plan for SLF was created using the Netkoll program. The report does not report any follow-up to the selective plan after changing setting values for relay protection and overcurrent protection.

Aid effectiveness is a reoccuring theme in the social sciences. Maybe rightfully so, as development is slow in many parts of the developing world. Core literature on the matter seems to suggest that aid effectiveness is contingent on recipients’ level of corruption. Assuming this to be true, I examine the EU’s disbursements of Official Development Assistance over the past decade by running regressions: is there a relationship between the level of aid received, and a country’s level of corruption? As the EU is one of the largest donors of foreign aid globally, and has the power to shape the global foreign aid agenda, this question puts to the test whether the EU is leading the way, or rather is an obstacle in front. My findings suggest that corruption is not a determinant for aid. The EU thus fails to provide the much needed incentive for reforming political structures and fighting corruption in the developing countries.

I takt med att den ökade globaliseringen av den internationella handeln har möjligheterna för multinationella företag att påverka sin beskattning ökat. Företags olika upplägg för att minska sina skattekostnad har bekämpats allt eftersom de har växt fram. Under 2010-talet uppdagades att multinationella företag har fått minskade skatte-kostnader genom tillämpning av APA:or med medlemsstater. Kommissionen har påbörjat ett nitiskt arbete för att stoppa och återvinna dessa skattelättnader. Kommissionens främsta verktyg har varit att retroaktivt tillämpa statsstödsreglerna och genom det har kommissionen kunnat återkräva skattelättnaderna som företagen har erhållit från medlemsstaterna. Kommissionens mest aktuella beslut är mot Apple gällande ett återkrav av skattelättnader om 13 miljarder euro. Beslutet mot Apple är ej offentligt tillgängligt. Kommissionens beslut mot Starbucks är däremot offentligt till-gängligt och är samtidigt ett av de första besluten med denna nya tillämpning av statsstödsreglerna på APA:or. Huvudregel i EU:s statsstödsregler innebär att statliga medel inte får användas till att stödja en grupp av företag. Syftet med en APA är att säkerställa en legal visshet av tillämpningen av gällande rätt. För att en APA skulle kunna bedömas utgöra ett stöd till en viss grupp företag krävs det att det går att visa att APA:n är fördel som enbart erbjuds vissa företag. Har kommissionens kontroversiella tillämpning av statsstödsreglerna kunnat styrka att APA:n mellan Starbucks och Nederländerna har varit en selektiv fördel? Där om tvistas det men ytterst är det upptill EU-domstolen att bedöma huruvida kommissionen har agerat fel när denna frågar hamnar på domstolens bord.

Målsättningen med detta examensarbete har varit att kontrollera och uppdatera selektivplan för en del av Boliden Rönnskärs 30 kV nät (”Blå-nät”). Syftet är att jämföra dessa beräkningar med tidigare genomförda selektivplaner, med hänsyn taget till ny data och förändringar i nätet. Dessutom har kabeldata uppdaterats gällande maximal kontinuerlig belastning. Data har samlats in dels från tidigare, mer omfattande selektivplanberäkningar, dels som ny data avseende matningstransformatorer och det överliggande nätet. Reläskyddsinställningar har sammanställts i form av log-log diagram för att ge en enkel överblick av selektiviteten i anläggningen. Impedansdata för komponenter samt reläskyddsinställningar redovisas i Excel-dokument. Felströmsberäkningar har genomförts i enlighet med SS-EN 60909-0 där fokus har legat på att ta fram underlag för maximala respektive minimala kortslutningsströmmar. Kortslutningsberäkningar är genomförda i MATLAB. Resultatet visar ett flertal fall där selektivitet bör ses över i nätet, särskilt där skydd ligger i varsin ände av kabeln. Selektivplanberäkningar redovisas med hänsyn till de två olika scenarier som det matande nätet beskrivs befinna sig i. Slutsatser och rekommendationer ges för framtida arbeten samt en sammanställning av parametrar som bör uppmärksammas vid ändring av reläinställningar. / The goal of this thesis project is to check and update the selectivity coordination for a part of the Boliden Rönnskär’s 30 kV network. The purpose of the project is to compare the new calculations with the earlier version of such coordination, with particular respect to new data and changes in the network itself. Furthermore, cable data concerning maximum continuous load has also been updated. Data has been gathered partly from earlier selectivity calculations with a broader coverage, and partly as new data regarding the conditions of the feeding network and subsequent power transformers. Relay protection settings have been compiled into log-log diagrams in order to give a simple overview of the coordination in the industrial plant. Data for impedances of the components and the relay protection settings are summarized in an Excel document. Fault current calculations have been made in accordance with IEC-60909-0, where the main focus was aimed towards maximum and minimum short circuit currents. Short-circuit calculations have been made in MATLAB. The results show several cases where the selectivity coordination should be reconsidered, especially where the relays are located at the respective end of the feeding cables. The selectivity coordination calculations are presented for the two different operating scenarios of the feeding network. Parameters that should be considered when relay settings are to be modified are presented together with conclusions and recommendations for future work.

Skellefteå Kraft strävar, i likhet med andra elnätsbolag, efter att felbortkoppling ska ske så nära felstället som möjligt för att så få kunder som möjligt ska påverkas av strömavbrott. Linjereläbrytare (recloser eller autorecloser) på 10-20 kV-näten är ett effektivt sätt att begränsa antalet påverkade kunder vid fel eftersom sådana brytare kan placeras på valfri plats i nätet. Med en linjereläbrytare erhålls samma funktion som med ett linjeskydd, de är i likhet med dessa konstruerad för att bryta vid överbelastning, kortslutning och jordfel. Eftersom linjereläbrytarna installeras ute i friledningsnät kan därmed större nätavsnitt delas upp i mindre bitar rent skyddsmässigt. När dessa installeras i befintliga nät behöver dock reläskyddsinställningar i angränsande nätdelar ses över för bibehållen selektivitet. Skellefteå Kraft har idag 9 stycken linjereläbrytare installerade i nätet och har planer att inom de närmsta två åren installera ytterligare 19 stycken.     Målet med rapporten var att ta fram en uppdaterad selektivplan med skyddsinställningar för allt 10 kV-nät som under normal- och reservdrift matas från TT3215 Norsjö, där det installerats en recloser. Syftet med arbetet var sedan att utreda skillnad mellan felbortkopplingstider och möjlighet att uppnå selektivitet vid användning av konstanttid- och inverstidsfördröjning av överströmsskydd.   Examensarbetet har genomförts i flera steg. Första steget var att genom litteraturstudie skapa en teoretisk grund för vidare arbete samt ta reda på hur nuvarande praxis för skyddsinställning på Skellefteå Kraft ser ut. Andra steget var att genomföra den nätanalys och de beräkningar som var nödvändiga för att kunna ta fram en rekommendation av skyddsinställningar. I det tredje steget bestämdes skyddsinställningar enligt två olika strategier. Inställningsstrategi A enligt Skellefteå Krafts nuvarande praxis med konstanta tider för alla skydd och inställningsstrategi B med förändringen att istället använda inverstidsfördröjning av överströmsskydden (se avsnitt 4.2–4.3). Slutligen gjordes en analys av skillnaden mellan de två strategierna (se avsnitt 5).   Analysen visar att det finns en skillnad mellan felbortkopplingstider vid jämförelse mellan konstant- och inverstidsfördröjning. För de grupper där linjeskyddet vid normal- eller reservdrift sitter i serie med linjereläbrytare F-Arnberg-RS kommer det vid skyddsinställningar med inverstidskarakteristik (jämfört med konstanttid) innebära en snabbare felbortkopplingstid vid högsta förekommande felström. Felbortkopplingstiden reduceras med 0,26–0,30 s beroende på val av inverstidskarakteristik. För resterande linjeskydd (och linjereläbrytare) erhålls samma eller en långsammare felbortkopplingstid vid maximal felström. Analysen visar inte någon skillnad i möjlighet att uppnå selektivitet mellan inställningsstrategi A och B, detta eftersom de rekommenderade skyddsinställningarna är valda för att god selektivitet alltid ska uppnås.