De konkurrensrättsliga reglerna finns till för att skydda både konsumenter och företag mot bland annat förbjudna avtal som påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. EUkommissionen granskar företagskoncentrationer och kan förbjuda sammanslagningar av företag, om de strider mot EU:s konkurrensregler. En marknad som växer i hela världen är internet, där finns produktmarknaden sociala medier, där bland annat företagen Facebook och WhatsApp agerar. Företaget Facebook fick i oktober 2014 ett godkännande av EUkommissionen att köpa upp kommunikationsappen WhatsApp. I denna uppsats har författarna granskat EU-kommissionens bedömning av uppköpet, och även undersökt vilken relevans produktmarknaden har vid bedömning av företagskoncentrationer. Författarna har även undersökt vilken betydelse storleken har för en företagskoncentration vid bedömning av huruvida den är att anse som konkurrensbegränsande. Facebooks uppköp ansågs inte strida mot EU:s konkurrensregler och EU-kommissionen bedömde att uppköpet skulle godkännas på den grunden att produktmarknaderna är olika dvs. att företagen tillhandahåller olika tjänster. När EU-kommissionen granskar företagskoncentrationer tas hänsyn till vilka produktmarknader företagen agerar på. Dock har produktmarknaden endast betydelse om företagen som sammanslås saknar konkurrenter. Det är inte storleken på företagskoncentrationerna som är av största relevans vid bedömning från EU-kommissionen, utan det är den relevanta marknaden som har betydelse och som undersöks i varje enskilt fall. Inom den relevanta marknaden finns en produktmarknad och en geografisk marknad

No description available.

The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens’ Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. “Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!” is the first ECI that has met the requirements. Participatory democracy is an effective instrument to raise the democracy in EU but it requires inclusiveness and a serious response from the Commission. More than one year has lapsed since the first ECI was registered and several negotiations has taken place in order to establish a strategy so that water and sanitation become a human right among the member states in the EU. At this point the Commission has no ambition to pass the water and sanitation initiative as a legislative procedure because the requirements contradict the internal market rules. Unfortunately the ECI has not yet achieved its goals even though the Commission has acknowledged that water and sanitation are a human right. The ECI is still under development and so far it does not yet meet the ambition to decrease the democratic deficit within the EU.

During the past few years cooperation between the EU member states has expanded considerably in areas such as justice and homeland affairs. International cooperation in criminal justice has become more important as borders between EU countries has been lifted and because of this, various criminal groups have also had more opportunities to commit crimes cross borders. The Italian mafia groups in particularly have been operating in almost every country in Europe and have exploited the possibilities offered by the EU. The increase of organized crime in Europe has created a demand for EU to step up their actions against the organized crime. The purpose of this essay is to investigate exactly how the significant EU is has been in battling organized crime in Italy. The study is a case study based on the work importance of the EU in the fight against organized crime in Italy. The main research questions of the paper are: How does the Italian government work to fight organized crime? How does the EU work to fight organized crime?Italian government use the EU to fight organized crime in Italy? What does the EU do to fight organized crime in Italy? To what extent is this cooperation effective? This investigative report concludes that the EU has over the years established many different action plans, directives and organizations. All of which the Italian government has chosen to implement. The result of this has been that Italy’s opportunities to battle organized crime has improved and they are today seen as a role model for the other member states on how to battle organized crime in cooperation with the EU.  the EU does not have much importance for Italy’s fight against organized crime. ToHowever, to be able to play a more important role the EU needs to establish clear guidelines and formal agreements on how to battle organized crime on an international level.

Uppsatsen har undersökt huruvida Europaparlamentet under sin historia gjort mer än explicit uttryckt i fördragen vid tillsättandet av Europeiska kommissionen. Sex sådana förfaranden har identifierats. En utförligare analys av dessa förfaranden har sedan visat att även om de inte explicit fått stöd, så kan stöd ändå härledas från fördragen i tre av sex fall. I de resterande tre fallen (som saknar fördragsstöd, inte ens härlett sådant) kan det dock inte bevisas med säkerhet att makt utövats. Slutsatsen blir därför att Europaparlamentet aldrig tillskansat sig makt på ett fördragsvidrigt sätt. Vidare har legitimiteten i Europaparlamentets maktutövning vid dessa förfaranden har också undersökts med hjälp av kriterier utarbetade av David Beetham. Denna legitimitetsanalys kom fram till att Europaparlamentets roll vid kommissionstillsättningarna gällande tre förfaranden var helt legitim, och vid tre förfaranden delvis legitimt.

I takt med att den ökade globaliseringen av den internationella handeln har möjligheterna för multinationella företag att påverka sin beskattning ökat. Företags olika upplägg för att minska sina skattekostnad har bekämpats allt eftersom de har växt fram. Under 2010-talet uppdagades att multinationella företag har fått minskade skatte-kostnader genom tillämpning av APA:or med medlemsstater. Kommissionen har påbörjat ett nitiskt arbete för att stoppa och återvinna dessa skattelättnader. Kommissionens främsta verktyg har varit att retroaktivt tillämpa statsstödsreglerna och genom det har kommissionen kunnat återkräva skattelättnaderna som företagen har erhållit från medlemsstaterna. Kommissionens mest aktuella beslut är mot Apple gällande ett återkrav av skattelättnader om 13 miljarder euro. Beslutet mot Apple är ej offentligt tillgängligt. Kommissionens beslut mot Starbucks är däremot offentligt till-gängligt och är samtidigt ett av de första besluten med denna nya tillämpning av statsstödsreglerna på APA:or. Huvudregel i EU:s statsstödsregler innebär att statliga medel inte får användas till att stödja en grupp av företag. Syftet med en APA är att säkerställa en legal visshet av tillämpningen av gällande rätt. För att en APA skulle kunna bedömas utgöra ett stöd till en viss grupp företag krävs det att det går att visa att APA:n är fördel som enbart erbjuds vissa företag. Har kommissionens kontroversiella tillämpning av statsstödsreglerna kunnat styrka att APA:n mellan Starbucks och Nederländerna har varit en selektiv fördel? Där om tvistas det men ytterst är det upptill EU-domstolen att bedöma huruvida kommissionen har agerat fel när denna frågar hamnar på domstolens bord.

The aim of this thesis is to gain a better understanding of why the European Commission believes that the European Union (EU) should support culture and if a change has occurred over time. This is achieved by combining a qualitative idea analysis and a quantitative content analysis and analyzing proposals from 1998, 2004, 2011 and 2018 that the Commission has presented regarding a framework programme for the cultural sector within the EU. Geir Vestheims theory that all cultural policy is instrumental was used as a theoretical framework since it consists of ideal types that can explain why states support culture: because of its qualitative, economic, social or democratic instrumental values. The results of the study show that qualitative, economic, social and democratic arguments could be found in all four proposals and particularly that the proposal from 2018 contained several diverse arguments. A change over time was discovered however, since the most prominent arguments in the proposals from 1998 and 2004 revolved around the fact that culture was to be supported because of its impact on social development. The proposals from 2011 and 2018 were instead comprised of a large amount of arguments pertaining to the economic benefits of supporting culture.

I Sverige har konsumenter blivit allt mer medvetna om miljön. Det är inte bara konsumenterna som har blivit medvetna, även företagen. Systembolaget är ett företag som ständigt jobbar med att utveckla ett ekologiskt sortiment då de vill att de skall passa alla. Syftet till detta arbete är att ta reda på varför konsumenter väljer att köpa eller avstå från att handla ekologiskt vin. Den metod som har använts är en kvalitativ metod med en enkätundersökning, detta för att se om studiens syfte instämmer på respondenternas tankar och åsikter. Resultatet visar på att Systembolaget under åren utökat sitt sortiment och de har påverkat konsumenterna att börja köpa mer ekologiskt vin.

<p>This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report <em>Livestock’s long shadow</em>,<em> </em>showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission’s position and response to this question since the release of the report.</p><p>Using Arne Naess’ argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart. The arguments will then be critically examined and explored through the lense of selected perspectives from the sustainable development literature, as well as the FAO report itself. The analysis will show that the Commission’s position on this question stands in sharp contrast to the many findings and recommendations in the FAO report, and relies on a set of assumptions that are often both unclear and of questionable validity. The line of argument used by the Commission is closely aligned to a wider theoretical discourse on sustainable development that, as argued by many of the theorists consulted in this paper, places a disproportionate focus on economic advantages, at the expense of social and ecological interests.</p>

<p>EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa.</p><p>Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland.</p><p>Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.</p>