De konkurrensrättsliga reglerna finns till för att skydda både konsumenter och företag mot bland annat förbjudna avtal som påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. EUkommissionen granskar företagskoncentrationer och kan förbjuda sammanslagningar av företag, om de strider mot EU:s konkurrensregler. En marknad som växer i hela världen är internet, där finns produktmarknaden sociala medier, där bland annat företagen Facebook och WhatsApp agerar. Företaget Facebook fick i oktober 2014 ett godkännande av EUkommissionen att köpa upp kommunikationsappen WhatsApp. I denna uppsats har författarna granskat EU-kommissionens bedömning av uppköpet, och även undersökt vilken relevans produktmarknaden har vid bedömning av företagskoncentrationer. Författarna har även undersökt vilken betydelse storleken har för en företagskoncentration vid bedömning av huruvida den är att anse som konkurrensbegränsande. Facebooks uppköp ansågs inte strida mot EU:s konkurrensregler och EU-kommissionen bedömde att uppköpet skulle godkännas på den grunden att produktmarknaderna är olika dvs. att företagen tillhandahåller olika tjänster. När EU-kommissionen granskar företagskoncentrationer tas hänsyn till vilka produktmarknader företagen agerar på. Dock har produktmarknaden endast betydelse om företagen som sammanslås saknar konkurrenter. Det är inte storleken på företagskoncentrationerna som är av största relevans vid bedömning från EU-kommissionen, utan det är den relevanta marknaden som har betydelse och som undersöks i varje enskilt fall. Inom den relevanta marknaden finns en produktmarknad och en geografisk marknad

I Sverige har konsumenter blivit allt mer medvetna om miljön. Det är inte bara konsumenterna som har blivit medvetna, även företagen. Systembolaget är ett företag som ständigt jobbar med att utveckla ett ekologiskt sortiment då de vill att de skall passa alla. Syftet till detta arbete är att ta reda på varför konsumenter väljer att köpa eller avstå från att handla ekologiskt vin. Den metod som har använts är en kvalitativ metod med en enkätundersökning, detta för att se om studiens syfte instämmer på respondenternas tankar och åsikter. Resultatet visar på att Systembolaget under åren utökat sitt sortiment och de har påverkat konsumenterna att börja köpa mer ekologiskt vin.

<p>This thesis examines the ongoing European political debate on the links between livestock production and climate change. In the end of 2006 the UN Food and Agriculture Organization (FAO) released their report <em>Livestock’s long shadow</em>,<em> </em>showing that livestock production represents some 18 % of the total global greenhouse gas emissions. The purpose of this paper is to explore the European Commission’s position and response to this question since the release of the report.</p><p>Using Arne Naess’ argumentation analysis, statements made by the Commission will be systematically organized and broken apart. The arguments will then be critically examined and explored through the lense of selected perspectives from the sustainable development literature, as well as the FAO report itself. The analysis will show that the Commission’s position on this question stands in sharp contrast to the many findings and recommendations in the FAO report, and relies on a set of assumptions that are often both unclear and of questionable validity. The line of argument used by the Commission is closely aligned to a wider theoretical discourse on sustainable development that, as argued by many of the theorists consulted in this paper, places a disproportionate focus on economic advantages, at the expense of social and ecological interests.</p>

<p>Problem: Should the european competition law be used as a integrationfriendly tool? </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to analyse wheather europena competition law should be govenrned by the aim of integrating the european market. Method: A traditional swedish law method har been used. </p><p>Result: My conclusion is that marketintegration in itself should not be the only aim when applying european competition law.</p>

Problem: Should the european competition law be used as a integrationfriendly tool? Purpose: The purpose of this thesis is to analyse wheather europena competition law should be govenrned by the aim of integrating the european market. Method: A traditional swedish law method har been used. Result: My conclusion is that marketintegration in itself should not be the only aim when applying european competition law.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer. Dessa teorier har därefter kopplats ihop med empirikapitlet och utmynnade således i en analys. Författarna har i denna studie kommit fram till att stora svenska företag har svårt att genom fusion eller förvärv stärka konkurrenspositionen för att kunna växa i Europa och övriga världen. Detta grundar sig i att svenska företag och EU-kommissionen definierar de relevanta produkt- samt geografiska marknaderna på olika sätt, vilket lett till att svenska företag samt EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter skiljer sig åt. Svenska företag menar att det fortfarande skulle finnas substitut, rivalitet, förhandlingsstyrka hos köparna samt möjlighet till inträde på marknaden för övriga konkurrenter, medan EU- kommissionen hävdar motsatsen. Vidare gör företag gällande att de agerar som marknadsföljare på de marknader där målet är att utöka verksamheten. EU-kommission å andra sidan ser till graden av dominans på de marknader där företagen tillsammans skulle bli alldeles för starka, vilket leder fram till positionen som marknadsledare. Företag upplever inte att de genom fusionen skapar en marknadsstruktur där de får en monopolistisk situation. EU-kommissionen hävdar dock att denna form av fusion skulle leda till en så pass dominerande ställning att marknadsmakt och prisdiskriminering skulle kunna tillämpas. Kontentan av detta resonemang är att EU i nuläget inte är en öppen marknad med länder utan gränser och fri rörlighet för varor och kapital i fusionssammanhang. Det enda alternativet som finns för stora svenska företag idag är att gå samman med företag i Europa eller övriga världen.

Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på. Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

<p>Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer. Dessa teorier har därefter kopplats ihop med empirikapitlet och utmynnade således i en analys. Författarna har i denna studie kommit fram till att stora svenska företag har svårt att genom fusion eller förvärv stärka konkurrenspositionen för att kunna växa i Europa och övriga världen. Detta grundar sig i att svenska företag och EU-kommissionen definierar de relevanta produkt- samt geografiska marknaderna på olika sätt, vilket lett till att svenska företag samt EU-kommissionens syn på konkurrenseffekter skiljer sig åt. Svenska företag menar att det fortfarande skulle finnas substitut, rivalitet, förhandlingsstyrka hos köparna samt möjlighet till inträde på marknaden för övriga konkurrenter, medan EU- kommissionen hävdar motsatsen. Vidare gör företag gällande att de agerar som marknadsföljare på de marknader där målet är att utöka verksamheten. EU-kommission å andra sidan ser till graden av dominans på de marknader där företagen tillsammans skulle bli alldeles för starka, vilket leder fram till positionen som marknadsledare. Företag upplever inte att de genom fusionen skapar en marknadsstruktur där de får en monopolistisk situation. EU-kommissionen hävdar dock att denna form av fusion skulle leda till en så pass dominerande ställning att marknadsmakt och prisdiskriminering skulle kunna tillämpas. Kontentan av detta resonemang är att EU i nuläget inte är en öppen marknad med länder utan gränser och fri rörlighet för varor och kapital i fusionssammanhang. Det enda alternativet som finns för stora svenska företag idag är att gå samman med företag i Europa eller övriga världen.</p>

Using Eli Gateva’s theory of the EU enlargement’s conditionality and the balance in the incitement structure between the terms of rewards and threats, the purpose of the study is to examine the EU commission’s reports of the ongoing negotiation process with Serbia and Montenegro. Furthermore, the study discusses Serbia’s and Montenegro’s relative positions concerning an EU-membership. Through a content analysis of the EU commission’s 2020 reports on Serbia and Montenegro, the study examines how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro, and what differences and similarities exist. The study finds that the EU has used different forms of rewards and threats according to Eli Gateva’s Model to conform the respective countries in the EU’s preferred direction. The study mostly discovered similarities but also some differences in how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro. The study also finds that Montenegro appears to be closer to a membership than Serbia.

Uppsatsen studerar svenska aktörers mottagande och perspektiv på den kommande EU taxonomin. Dessa perspektiv har framlagts för att åskådliggöra en outforskad bild av hur svenska aktörer förhåller sig till, och förväntas påverkas, utav taxonomin. Utifrån en empirisk litteraturstudie sammankopplat med intressenternas perspektiv har också ett reglerteoretiskt perspektiv presenterats. Detta för att skapa en teoretisk förhållningsram till de utsagor som samlats in av intressenterna och på sätt skänka förståelse till dess orsak. Uppsatsen följer den svenska skogsnäringen som belysande exempel för en bransch som i synnerhet påverkas av utformningen av taxonomin, och samtidigt inkorporerar de intressentgrenar som valts; finans- näringslivs och forskningsintressenter. Sammantaget så har en delad skeptisism kring, men inte utseslutet till, rapportering, branschspecifik utformning och EU Kommissionens tillika tekniska expertgruppens expertis, identifierats. Skeptisismen har emellertid inte varit enhetlig, men dominerande.