The European Union is struggling to maintain democracy and tries to increase the participation among the citizens in Europe. The European Citizens’ Initiative, ECI, is a platform established by the European Commission to allow citizens to propose new legislation. “Water and sanitation are a human right! Water is a public good, not a commodity!” is the first ECI that has met the requirements. Participatory democracy is an effective instrument to raise the democracy in EU but it requires inclusiveness and a serious response from the Commission. More than one year has lapsed since the first ECI was registered and several negotiations has taken place in order to establish a strategy so that water and sanitation become a human right among the member states in the EU. At this point the Commission has no ambition to pass the water and sanitation initiative as a legislative procedure because the requirements contradict the internal market rules. Unfortunately the ECI has not yet achieved its goals even though the Commission has acknowledged that water and sanitation are a human right. The ECI is still under development and so far it does not yet meet the ambition to decrease the democratic deficit within the EU.

The question regarding the democratic deficit has been a heavily debated issue for decades and is still present in contemporary literature. In the light of Brexit and the increase of Euroscepticism around the continent, the question regarding democracy is essential for the European union to obtain legitimacy. This essay aims to address the democratic deficit as a concept, the Lisbon treaty’s efforts to reduce the democratic deficit, and finally, examine if the democratic deficit has been reduced as a result to the implementation of the Treaty of Lisbon.  The study identifies the issue regarding the democratic deficit in five major subjects; demos, integration, participation, transparency and accountability. Many of the efforts helps reducing the deficit in some regards, but never to a full extent. The ordinary legislative procedure, the citizen’s initiative, the of granting more power to national parliaments, more transparency and assuring protection of human rights by law makes the EU more democratic, but not fully.  The issue regarding accountability, participation and especially transparency remains a problem, despite the Treaty of Lisbon’s efforts. This study shows that some parts of the EU simply can’t be made more democratic.

Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag. Avsikten med reformen är att göra EU mer demokratiskt, effektivt och öppen för insyn. Syftet med uppsatsen är att beskriva om ratificeringen av Lissabonfördraget medför en effektivisering i EU:s institutioner samt huruvida de ändrade beslutsprocesserna effektiviserar EU:s institutionella arbete. Blir EU en mer välfungerande organisation? Ratificeringen av Lissabonfördraget medför att Europeiska unionen innehar en uttrycklig status som juridisk person vilket ersätter den tidigare pelarstrukturen.

<p>Europeiska unionen har en lång historisk bakgrund. Syftet med ett integrationssträvande var till stor del att säkerställa att en upprepning av de stora krigen inte skulle ske. Ändringar av EU fördragen har tidigare skett genom Maastricht-, Amsterdam- och Nice-fördragen. Lissabonfördraget ratificerades den 1 december 2009 av samtliga 27 medlemsstater inom EU för ett enat överstatligt samarbete. Därmed antogs en serie ändringar i Europeiska unionens fördrag. Avsikten med reformen är att göra EU mer demokratiskt, effektivt och öppen för insyn. Syftet med uppsatsen är att beskriva om ratificeringen av Lissabonfördraget medför en effektivisering i EU:s institutioner samt huruvida de ändrade beslutsprocesserna effektiviserar EU:s institutionella arbete. Blir EU en mer välfungerande organisation? Ratificeringen av Lissabonfördraget medför att Europeiska unionen innehar en uttrycklig status som juridisk person vilket ersätter den tidigare pelarstrukturen.</p>

<p>Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.</p>

Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.

<p>Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet med</p><p>denna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?</p> / <p>On the 13th of December 2007, a new EU-treaty was signed in Portugal’s capital, Lisbon. This treaty, known as the Treaty of Lisbon, is a revised form of the old European Constitution that was turned down in referendums in France and The Netherlands in 2005. Our aim with this thesis is to examine the changes during the revision from the European Constitution to the Treaty of Lisbon. Furthermore in this thesis we have the intention to explain the underlying motives from two perspectives of identity. The questions that initially captured our interest were; Why did the EU pull back from the European Constitution? How comprehensive are the changes from the European Constitution to the Treaty of Lisbon? And finally, is there any such thing as European identity?</p>

This study aims to examine the EU’s normative power through the Common Commercial Policy (CCP) before and after the Treaty of Lisbon entered into force. The study is a comparative study and was carried out through a document study of official documents and treaties. To pursue the aim the following questions were asked: What are the differences and similarities within the EU's common trade policy before and after the introduction of the Treaty of Lisbon and does the Treaty of Lisbon increased the normative ambition of the EU?   In this study Ian Manners theory Normative Power Europe has been categorized into direct normative actions and indirect normative actions. The empirical material is based on literature, primary document, Official Journal of the European Union and EU: s webpage.   The conclusions of this study show that the Treaty of Lisbon has changed the constitutional basis for the common commercial policy in several ways. The CCP has more room after the Treaty of Lisbon to develop and take on direct normative actions. The major difference is that the CCP now endorse all the Union’s objectives, principles and values which give the CCP more opportunities to set normative requirements and gain normative power.

<p><strong> </strong></p><p>Dissertation in political science, C-level by Niklas Andersson, Spring Semester 2009. Tutor: Arne Larsson</p><p>“The Treaty of Lisbon – The Defence against Globalization?”</p><p>In the modern world globalization have undermined the nation-state and left it without the right measurements to adequately deal with the social and economic unrest that follows in its way. The states, built on contract theories, have an obligation to protect its citizens from the state of nature which seems to have failed as globalization has changed the rules.</p><p>The purpose of this dissertation is to examine the contract theories of Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jacques Rousseau and John Rawls to identify the elements of a state and create a modern and ideal contract theory. The treaty shall then be used on the Treaty of Lisbon as it can be seen as a contract between the European states to create an entity in the shape of the European Union with the power to defend Europe from the unrest created by globalization.</p><p>My question for this was as follows:</p><p>Is the new treaty for the European Union acceptable as a new social contract according to the social contract theories?</p><p>During my research the following criteria’s for a social contract was found:</p><p>1. A legislative branch 2. An executive branch 3. A judicial branch 4. The Right to taxation</p><p>5. A centralized educational system 6. The right to property 7. Equalizing redistribution system 8. The right to leave the contract.</p><p>The first four is essential in creating a state and are the primary criteria’s for its existence while the other four is determining the character of the state that is created and are therefore not essential in the creation of the state and are consequently secondary criteria’s in a states creation.</p><p>The answer to the question is no, as the Treaty of Lisbon first of all don’t give the Union the right of taxation on its citizens and secondly, the Union are not given the mandate to act for an educational or an equalizing redistributive system. Without these criteria’s the EU don’t have the possibility to quickly act on its own to deal with urgent problems that rises from the negative aspects of globalization.</p> / <p>Statsvetenskaplig uppsats, C-nivå av Niklas Andersson, Vårterminen 2009. Handledare: Arne Larsson</p><p>"Lissabonfördraget - Försvaret mot Globaliseringen?"</p><p>I den moderna världen har globaliseringen underminerat nationalstaten och lämnat dem utan verktyg för att kunna ta hand om den sociala och ekonomiska oron som följer i dess väg på ett adekvat sätt. Staterna, byggda på kontraktsteorierna har en ansvar för att skydda sina medborgare från naturtillståndet, men som nu har misslyckats i och med att globaliseringen ändrat spelreglerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka kontraktsteorierna av Thomas Hobbes, John Locke, Jean-Jacques Rousseau och John Rawls för att identifiera beståndsdelarna för en stat och utifrån det skapa en modern idealbild av kontraktsteorin. Kontraktet ska sedan jämföras med Lissabonfördraget då de i viss mån kan ses som ett kontrakt mellan Europas stater för att skapa en enhet utifrån den Europeiska Unionen med makten att skydda Europa mot oron skapad av globaliseringen.</p><p>Min fråga var följande:</p><p>Är det nya fördraget för den Europeiska Unioen acceptabel som ett nytt socialt ontrat enligt de gamla kontraktseorierna?</p><p>Under mon undersökning kom jag fram till följande kriterier för ett socialt kontrakt:</p><p>1. En lagstiftande instans 2. En verkställande instans 3. En lagstiftande instans 4. Rätten att beskatta</p><p>5. Ett centraliserat utbildningssystem 6. Rätten till ägande 7. Utjämnadne omfördelningssystem 8. Rätten att lämna kontraktet.</p><p>De första fyra är essentiella i skapandet av en stat och de primära kriterierna för dess existens medan de övriga fyra bestämmer karaktäen på staten som skapats och är ärmed inte avgörande och är därmed sekundära kriterier.</p><p>Svaret till frågan är nej, eftersom Lissabonfördraget först av allt inte ger Unionen möjligheterna till beskattning och för det andra , Unionen har inte fått madatet till att agera för ett utbildningssystem eller omfördelande ujämningssytem. Utan dessa kriterier har inte EU möjligheten att snabbt agera av egen kraft för att ta hand om brådskande problem som uppståt från globaliseringens negativa sidor.</p>

Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet? / On the 13th of December 2007, a new EU-treaty was signed in Portugal’s capital, Lisbon. This treaty, known as the Treaty of Lisbon, is a revised form of the old European Constitution that was turned down in referendums in France and The Netherlands in 2005. Our aim with this thesis is to examine the changes during the revision from the European Constitution to the Treaty of Lisbon. Furthermore in this thesis we have the intention to explain the underlying motives from two perspectives of identity. The questions that initially captured our interest were; Why did the EU pull back from the European Constitution? How comprehensive are the changes from the European Constitution to the Treaty of Lisbon? And finally, is there any such thing as European identity?