I uppsatsen undersöks hur EU:s statsstödsregler inverkar på utformningen av miljöskatter på nationell nivå, vidare analyseras också statsstödsreglernas ändamålsenlighet och legitimitet. Statsstödsreglerna innebär ett principiellt förbud mot statligt stöd till företag. Stöd-begreppet innefattar olika former av fiskala stöd som exempelvis skattesubventioner. Det enskilt viktigaste kriteriet vid fastställande av vad som utgör ett fiskalt stöd är selektivitetskriteriet. Enligt praxis görs bedömningen av om kriteriet är uppfyllt enligt en metod i tre steg: i det första steget fastställs den relevanta referensramen, därefter undersöks om det finns avvikelser från denna referensram och slutligen prövas om den aktuella stödåtgärden kan rättfärdigas genom systemets karaktär eller allmänna systematik. Det finns vissa tecken i senare praxis på att denna metod kan vara på väg att överges. I uppsatsen dras emellertid slutsatsen att den beskrivna metoden med vissa modifikationer utgör gällande rätt. Statsstödsreglernas inverkar på utformningen av miljöskatter i medlemsländerna genom att miljöändamål endast i undantagsfall beaktas vid den av EU-domstolen lanserade bedömningen. Miljöändamål beaktas nämligen främst vid metodens tredje och sista steg. I den mån miljöändamålen utgör grundläggande rättsliga principer eller viktiga EU-intressen kan de även få inverkan på bedömningens två första steg men det finns olika tolkningar av rättsläget i denna del. Att låta miljöskäl få inverka på alla steg i bedömningen skulle stå väl överens med den miljörättsliga principen om integration, i realiteten verkar emellertid ekonomiska ändamål i nuläget ha en starkare konstitutionell ställning. Vidare innebär statsstödsreglerna att den befintliga konkurrenssituationen upprätthålls vilket också kan försvåra genomförandet av gröna skattereformer. Reglernas ändamålsenlighet kan därför kritiseras utifrån miljörättsliga principer och ändamål. Dessutom kan det även ifrågasättas hur väl statsstödsreglerna uppfyller ekonomiska syften. Slutligen visar uppsatsen på samband mellan effektivitet, ändamålsenlighet och legitimitet. I enighet med teorin om konstitutionell pluralism innebär nämligen EU ett konstitutionellt utbyte mellan överstatlig och nationell rätt. På statsstödsområdet har det fått konsekvensen att EU:s intressen och ändamål beaktas vid bedömningen av selektivitet och i förlängningen även vid utformandet av nationella skattesystem.

The aim of this bachelor thesis is to investige how Swedish companies in the pulp- and paper industry are affected by the CO2 tax and how their perceived effects differs from the actual effects. The work includes interviews with employer representatives from six different companies. The respondents have been chosen based on their position in the company. Furthermore a pilot study was conducted with two interviews leading the study to the right direction. One of them was a tax expert at Skatteverket and the other one was an Energy Director at Skogsindustrierna. The questions asked were for example: “How do you work with sustainability issues”, “are your business affected by any special environmental taxes” and “what do you think about existing environmental regulations”. One of the conclusions turned out to be, that all of the companies are well informed about the sustainability issues. Most of the companies are also working with these issues on a high strategic level. Only one company thought that the Swedish taxation law affected their competitiveness. Another conclusion is that there is almost no complaints about different taxes and especially not the CO2 tax. One company complained however about the tax on NOx. Most of the investments have already been implemented or the technology is not sufficiently developed. / År 1995 trädde lagen om skatt på energi i kraft och kom då att samla alla fem tidigare lagar kring energi och koldioxid under ett och samma paraply. Sett ur en internationell synvinkel har Sverige en väldigt hög koldioxidskatt och vissa intresseorganisationer menar att den höga koldioxidskatten drabbar småföretag. Andra framstående miljövetare menar att Sverige är ett föregångsland och en förebild då vi lyckats kombinera en ekonomisk tillväxt samtidigt som vi haft minskade utsläpp. Enligt en studie är det fem huvudsakliga industrier som drabbats hårdast av koldioxidskatten, däribland skogsindustrin, vilket bidragit till att den utgjort det empiriska bidraget till denna rapport. I och med att åsikterna kring skatternas reella påverkan på klimatet i förhållande till skattens storlek går isär, så är det intressant att studera hur företagen i verkligheten agerar på de skatter som införs, dvs om deras agerande stämmer överens med deras åsikter och ståndpunkter. Det svenska näringslivet har varit en viktig aktör i arbetet med att minska miljöpåverkan från samhällets olika institutioner. Att arbeta med hållbarhet innebär att minska miljöpåverkan både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv och samtidigt kunna visa på lönsamhet. De organisationer som fokuserar p h llbarhet har ett högre börsvärde och bättre ekonomisk avkastning. Existerande regleringar och miljöskatter är dock ifrågasatta av många företag och de säger sig uppleva dessa som inkonsistenta, ineffektiva och oklara. Klimatrelaterade styrmedel påverkar industrin till investeringar och nya styrmedel uppfattas ofta som hot gällande industrins konkurrenskraft men inte alltid då de också öppnar upp för innovativa ideér. Denna rapport syftar till att studera svenska företag inom sågverks-, massa- och pappersindustrin, och hur de berörs av olika energiskatter. En förstudie genomfördes med en person på Skatteverket och en person inom skogsindustrins branschorganisation - Skogsindustrierna. I studien gjordes ett urval bestående av totalt sex företag. Vidare användes en abduktiv kvalitativ ansats i studien. Resultaten visar att företagen mestadels är överens om frågor kopplade till miljö. Den övervägande åsikten är att företagen är positivt inställda till de olika skatterna med undantag från ett företag som tycker de är för höga. Alla företag var väl informerade om de olika regleringarna och arbetet med dessa frågor bedrivs på strategisk nivå. Alla deltagande företag hade också ett aktivt hållbarhetsarbete där de flesta ligger i framkant och har väl utarbetade strategier för hur de ska vara så miljövänliga som möjligt. De miljöaspekter som företagen måste ta hänsyn till varierar men rent generellt är transporter genomgående en betydande miljöaspekt för samtliga företag. Andra betydande miljöaspekter är CO2, NOx och el. Företagen har insett att ett proaktivt miljöarbete i många fall är bra för ekonomin men att det också ökar de positiva uppfattningarna om företaget vilken i sin tur påverkar förutsättningarna för fler affärer. De flesta av företagen har således kommit väldigt långt i sitt hållbarhetsarbete och många av de investeringar som idag är möjliga att göra är redan gjorda eller så är tekniken inte tillräckligt utvecklad.