The purpose of this thesis is to present a number of examples of how the debate concerning same-sex marriages in Sweden was conducted in religious media between the year of 2005 and May 1st 2009. I intend to examine if and how these debate articles can be descibes as examples of religion taking part in the public sphere according to José Casanovas theory of deprivitization and public religion (1994) and Jürgen Habermas theory of religion in the public sphere (1964, 1989, 2006, 2008). I will apply the theories to the material by using four criteria for public religion, based on Casanovas and Habermas two theories, designed by Marta Axner. I also intend to compare the arguments used in the material to the arguments found in Marta Axners dissertation Public Religions in Swedish Media (2013). To identify these arguments a textanalysis containing seven argumentschemes, designed by Gunnar Björnsson (1994), is applied. The analysis presents that arguments of authority often recurs, mainly in reference to the Bible, God or Jesus Christ. Arguments of rule and consequence are also frequently used. In relation to the criteria for public religion it is not possible to present a definitive answer, instead it is of greater value to discuss whether there is a possibility that Casanova and Habermas would differ in determining whether the material can be described as public religion or not. The conclusion is therefore that more discussion and research are needed to deplete this field of study.

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral.   Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen.   Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen. TV som medium har makt att påverka på olika sätt, inte bara de personer som deltar i TV-programmet, utan även de som sitter hemma i soffan och tittar.

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena.   Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande. / The public sphere is a term which historically has been defined in various ways. This has caused the literature on the European public sphere (EPS) to take on many different viewpoints. As shown by previous studies, the literature on this subject has several flaws as well in its operationalization’s as in its conceptualization’s. This bachelor’s thesis sets out to, through a literature review, explore the different conceptualizations of the EPS as well as review whether the field of research has improved in the various areas.   Our findings conclude that many methodological and conceptual issues remain in EPS research and there also seems to be a general lack of discussion and critique against the research’s own approaches. We would also argue that the Habermasian perspective, as well as research with a focus on mass media and an empirical perspective, is too dominant.

In March 2018 the Swedish Social Democratic Party presented the election promise to ban faith-based schools. This election promise evoked strong reactions and gave rise to a debate about the role of religion in Swedish schools in many Swedish newspapers. The aim of this bachelor thesis is to explore what arguments that have been utilized in the debate about faith-based schools. Debate articles are here examined using argumentation analysis: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The results conclude that the most common arguments in favor of a ban on faith-based schools are: segregation, religious indoctrination, and serious shortcomings in said schools. From the other side of the debate, in defense of faith-based schools, the most common arguments are the following: integration, freedom of religion and high-quality education. An additional aim is to study these arguments using Hjelm’s (2014) explanations of the “New Visibility of Religion”. The analysis reveals that the debate is informed by a secular norm where religion is viewed as something unwelcome in the public eye. The debate is informed by a conflict of how religion ought to be valued, and if it should be viewed as a resource or a problem. Advocates in favor of a ban on faith-based schools claim that these schools constitute a social problem in contemporary society. Defenders of faith-based school, on the other hand, view them as a resource and argue that there today is a great need for faith-based schools. Rather than discussing faith, this debate deals mainly with the question of what role religion should play in today’s society. Religion is visible because it can be good or bad, something that Hjelm (2014) refers to as the ”secular return of religion”. Neoliberal reforms have changed the Swedish School system, which in turn affects the debate. This debate ultimately reveals a conflict of aims regarding the purpose of the Swedish school system and where equality is put against freedom of choice.

This study’s aim was to explore how the social media Twitter is used by Swedish political leaders and how they manage the relationship between having both private and public conversations in a new public sphere, the social sphere. In Sweden, studies in this area are yet to grow. We achieved our aim by responding to our three questions at the issue: What kind of content is published in each of the politicians Twitter stream? Are the politicians private or public persons on Twitter? Are the politicians using Twitters interactive functions? We conducted our analysis by performing a quantitative content analysis. Our material consisted of Twits published by two selected Swedish politicians between September 1st to September 23rd, 2010. We based our study and results around the discussion of private, public and social spheres along with political communication. / Målet med denna studie var att undersöka hur det sociala mediet Twitter används av svenska politiska ledare och hur de hanterar relationen mellan privata och offentliga samtal i en ny offentlig sfär, den sociala sfären. I Sverige finns ännu inte tillräckligt många studier av detta slag. Vi uppnådde vårt mål genom att svara på våra tre frågeställningar: Vilken typ av innehåll publiceras i de respektive politikernas Twitterflöden? Är politikerna privata eller offentliga personer på Twitter? Använder sig politikerna av Twitters sociala funktioner? Vi genomförde vår analys med hjälp av metoden kvantitativ innehållsanalys. Vårt material bestod av Twitterinlägg publicerade av två utvalda svenska politiker mellan 1 september och 23 september 2010. Vi baserade vår studie och våra resultat på diskussioner kring privata, offentliga och sociala sfärer samt politisk kommunikation.

Public service definieras som ”i allmänhetens tjänst” och innebär att de ska finnas där för alla. Däremot har det visat sig att delar av allmänheten har tappat ett intresse och ifrågasatt dess koncept. Millennieskiftet var en vändning för digitala tjänster vilket ökade chanserna för allmänheten att medverka i skapandet av programproduktioner. Uppsatsens syfte är att öka förståelse om, när, hur och i vilken utsträckning SVT inkluderar medverkare genom medietekniska medel. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en rekonstruktionsintervju. De kvalitativa intervjuerna gav en överblick över produktionen vilket i sin tur gav grund för en att få en inblick i produktionen med hjälp av rekonstruktionsintervjun. Studien resulterade till en överblick av flera programproduktioner, ett konkret fall av programmet Jobbigt och vilka aktuella möjligheter och utmaningar SVT har inför en medverkan med allmänheten. Slutsatsen påvisade att SVT i nuläget möjliggör främst deltagaraktiviteter via deltagarformen ackumulering och använder till en viss del av medverkarnas bidrag i programproduktionen. Detta sker mest i fasen före produktionen och minst i fasen under produktionen. Det visade sig också att SVT är i pågående utveckling av produktioner som utforskar medietekniska medel samt att SVT använder både externa och interna plattformar för inkludering av medverkare. SVT:s främsta utmaningen är att dem står med ena benet i traditionellt skapande och det andra benet i modern deltagarkultur. På så vis saknar hela organisationen en gemensam idé om hur de vill eller inte vill inkludera medverkare. Utifrån från deltagarkulturen är SVT:s utmaning att finnas där för alla och leverera tekniska förutsättningar och deltagarformer. Om SVT sänker kvalitén på det tekniska kravet och fokuserar på engagemanget finns det en affärsmöjlighet för SVT. / Public service is defined as "the public’s interest" and means that it should be there for everyone. However, it has become apparent that parts of the public have lost interest and question the concept of it. The millennium was a turning point for digital services which increased the chances for the public to participate in the creation of productions. The aim of the paper is to increase understanding of it, how, when, and to what extent SVT includes participants through media technology means. The study was conducted using three qualitative semi-structured interviews and one reconstructive interview. The qualitative interviews provided an overview of the production, which in turn provided a basis for gaining an insight into the production using the reconstruction interview. The study resulted in an overview of several productions, a concrete case of the Jobbigt and what current opportunities and challenges SVT faces in engaging with the public. The conclusion demonstrated that SVT currently enables participatory activities mainly through the participatory form of accumulation and uses to some extent the contributions of the participants in the production. This is done mostly in the pre- production phase and least in the last production phase. It was also found that SVT is in the process of developing productions that explore media technology means and that SVT uses both external and internal platforms for inclusion of participants. SVT's main challenge is that they have one leg in traditional creation and the other leg in modern participatory culture. Thus, the whole organization lacks a common idea of how they want or do not want to include participants. From the perspective of participatory culture, SVT's main challenge is to be there for everyone and deliver technical conditions and participatory forms. If SVT lowers the quality of the technical requirement and focuses on engagement, there is a business opportunity for SVT.

Kvinnlig organisering finns i många former och det har gjorts en del internationell och svensk forskning om det. Denna uppsats är skriven för att fylla i luckan angående den åländska kvinnoorganiseringen i form av Ålands Marthadistrikt. Marthaverksamheten startade på det finska fastlandet 1899 och kom till Åland 1912. 1932 firade de åländska marthorna 20-årsjubiléet av detta och det fanns deltagare från alla 32 föreningarna. Undersökningens syfte är att göra en organisationsstudie om Ålands Marthadistrikts verksamhet och dess värderingar 1932–1934 med utgångspunkt från teorin om privat och offentlig sfär. Detta görs med hjälp av tre frågeställningar som är: 1. Vilken verksamhet genomförde marthorna 1932–1934? 2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan föreningarna inom distriktet? 3. Vilka värderingar eller ideologier ligger bakom verksamheten? För att uppfylla syftet används både en kvantitativ metod och en kvalitativ metod med fokus på textanalys. Materialet som används är hämtat från Ålands Marthadistriktsarkiv och består av styrelseprotokoll, årsberättelser, förteckningar och räkenskaper. Ålands Marthadistrikt ordnade en verksamhet som mest bestod av möten, föredrag, kurser, studiecirklar och samkväm. Varje år förekom en lite större tillställning som marthorna deltog i eller anordnade. Dessa var bland annat 20-årsjubiléet, presidentbesöket och den årliga Marthadagen. De föredrag och kurser som distriktet och föreningarna genomförde handlade om olika sorters hemvård eller hemslöjd exempelvis huslig ekonomi, madrasstillverkning, trädgårdsskötsel och sömnad. Kvinnosynen i distriktet var att kvinnorna skötte hemmet och därför fokuserade majoriteten av verksamheten på det. Dock uppmuntrade distriktet kvinnor att delta i saker utanför hemmet som arbete och politik. En annan viktig del av verksamheten var att ordna tillfällen där kvinnor kunde träffas och umgås vilket uppskattades stort bland medlemmarna. Resultat i undersökningen är att marthaverksamheten till största del verkade i den privata sfären hemmet och att den gjorde att kvinnorna fick en egen sfär frånskild männen i samhället. Dock fanns det även verksamhet som bidrog till att kvinnor kom in i den offentliga sfären och beblandades med männen i samhället / Women organisation has many forms, and these have been studied international and in Sweden in some degree. This essay is written with the purpose of filling the blank about the women organisation in Åland called Ålands Martha district. The Martha activity started on the Finnish mainland in 1899 and came to Åland 1912. In 1932, the Åland Marthas celebrated the 20th anniversary of this and there were participants from all 32 associations. The purpose of this survey is to do an organizational study about Ålands Martha district’s activity and values 1932-1934 starting from the theory of private and public sphere. This is done with the help of three questions which are: 1. What activities did the Marthas carry out in 1932-1934? 2. What similarities and differences are there between the associations within the district? 3. What values and ideologies are behind the activity? To fulfil the purpose, both a quantitative method and qualitative method with a focus on text analysis are used. The material used is taken from Åland’s Martha district’s archive and consists of board minutes, annual reports, listings, and accounts. Ålands Martha district arranged activities that mainly consisted of meetings, lectures, courses, study circles and parties. Each year a big happening took place in which the Marthas participated in or arranged. These were, among other things, the 20th anniversary, the president’s visit, and the yearly Martha day. The lectures and courses that the district and associations arranged were about different kind of house caring or home crafting, for example, home economics, mattress manufacturing, gardening, and sewing. The view of women in the district was that the women managed the home and therefore most of the activities focused on it. However, the district encouraged women to participate in things outside of the home such as work and politics. Another important part of the activities was to arrange occasions where women could meet and hang out which were highly appreciated between the members. The result of the survey is that the Martha’s activity mostly operated in the private sphere of the home and that it gave the women their own sphere separated from the men in the society. However, there were activities that contributed to women taking a place in the public sphere and being mixed up with the men in the society.

This is a multimodal discourse analytical study about national identity in russian film posters specifically in regards to four themes, posters that demonstrates wars, conflicts, violence or weapons. The aim of the study is to illustrate how national identity is portrayed in russian film posters, in relation to these four above themes from the start of the Soviet union 1922, until the end of the union 1991, plus four years ahead. This is studied by looking at how these four above themes are emphasized during different time periods, how the common history is described during different time periods, which similarities and differences that can be deduced from this, and how the question “who are we as a nation?” can be deduced from the pictures. The study also discusses the problem regarding media and its potential to influence, with a focus on the film media and the film poster, since these mediums have a huge potential to create a certain imagined community. For this reason it becomes important to understand who controls the media, since the one with control also beholds the power to decide what the nation identity should consist of, and how it should be portrayed. The study shows that the national identity in russian film posters is portrayed with a strong interconnection to wars, conflicts, violence and weapons during the whole investigation period, but how these themes are portrayed differs between the early/mid Soviet period and the late/post-Soviet period. The early/mid period puts a focus mainly on a strong patriotism where the soldier and the hero are frequently used motifs, which could be interpreted as motifs that are meant to eliminate questions about death in relation to wars. This could be seen as a result of an autocratic state controlled media. The late/post period instead emphasizes a criticism interconnected with conflicts with a focus on motifs like blood and dead bodies, that could be interpreted as motifs that demonstrate the tragic consequences of a violence. This could instead be seen as a result of a media that has been affected by a public sphere that has opened up, where the citizens are allowed to voice their opinions. The similarities is henceforth that the whole investigation period emphasizes a russian hegemony that puts a focus on the “russian” of the nation. The study recommends further studies in the area, either by investigating more themes in regards to film posters and national identity, or by investigating how another country portrays the national identity or the common history, there amongst war memories, in a media material. / Det här är en multimodal diskursanalytisk studie om gestaltning av nationell identitet i ryska filmaffischer, specifikt kopplat till fyra teman, affischer som gestaltar krig, konflikter, våld eller vapen. Studien har som syfte att illustrera hur nationell identitet uttrycks i ryska filmaffischer, kopplat till dessa fyra ovan teman från Sovjetunionens start 1922, till efter dess fall 1991, och fyra år framåt. Detta studeras genom att titta på hur dessa fyra ovan teman har betonats under olika tidsperioder, hur den gemensamma historieskrivningen har gestaltats under olika tidsperioder, vilka likheter och skillnader som går att utläsa från detta, samt hur frågan om “vem är vi som nation?” kan utläsas ur bilderna. Studien diskuterar även problematiken kring media och dess påverkanspotential i speciellt avseende till filmmediet och filmaffischen, då dessa medium har potential att skapa en viss föreställd gemenskap. Problematiken blir därmed vem som har kontroll över filmmediet, då den som har kontroll är den som besitter makten att bestämma vad nationsidentiteten ska bestå av och hur den ska gestaltas. Studien visar att den nationella identiteten uppvisar en stark koppling till krig, konflikter, våld och vapen under hela undersökningsperioden, men hur dessa teman gestaltas skiljer sig dock åt från tidiga/mitt Sovjettiden till sena/post-Sovjet tiden. Den tidiga/mitt perioden lägger främst fokus på en stark patriotism där soldaten och hjälten är vanligt förekommande motiv, som kan tolkas som motiv som ska eliminera frågor om död i samband med krig. Detta kan vidare tolkas som ett resultat av att en autokratisk stat har kontrollerat media. Den sena/post perioden betonar istället en kritik i samband med konflikter genom ett fokus på motiv som blod och döda kroppar, som kan tolkas demonstrera de tragiska konsekvenserna av ett våld. Detta kan istället tolkas som ett resultat av att media har påverkats av att en offentlig sfär har öppnats upp, där medborgare får lov att uttrycka sina åsikter. Likheterna är dock att hela undersökningsperioden betonar en rysk hegemoni som lägger fokus på det “ryska” i nationen. Studien rekommenderar fortsatt forskning av området, antingen genom att undersöka fler teman kopplat till nationell identitet i filmaffischerna, eller genom undersökning av hur andra länder länder gestaltar den nationella identiteten eller den gemensamma historien, däribland krigsminnen, i ett medialt material.

This thesis discusses how to enhance the public discussion of moral and political questions. Enhancing public ‘deliberation’ is desirable since it provides citizens with influence, it enables coming to an understanding, and it ensures legitimacy. The concept of ethico-political judgment, with its two conditions, is elaborated on as an ideal that suggests how we should deliberate. In order to understand how we actually deliberate, an empirical inquiry into the public discourse on prenatal diagnosis and screening in the Netherlands and Sweden is conducted. On the basis of Kant’s ethics and his theory of the faculty of judgment, the two conditions for public deliberation are developed. These conditions are the giving of and asking for normative reasons as well as aiming at impartiality of judgment. Normative reasons are prescriptive, universal, and internal and these are related to Kant’s ethics. Impartiality is related to Kant’s ‘enlarged thought’, to think from the standpoint of others, as well as Kant’s practical philosophy. We need to think from the standpoints of others in order to consider whether or not the principle of our action applies to all. Four thematic foci in the public discourse on prenatal diagnosis are investigated – the unborn life, attitudes toward the disabled, implications of new choices, and the limits of medicine. The conclusion is that – if we wish to enhance public deliberation on the basis of the two conditions of ethico-political judgment – we should deal with both interpretive differences over universal principles (such as respect for autonomy and human dignity) and varying representations of ‘the other’ (such as the fetus, disabled persons, mothers-to-be, and future parents). / I denna avhandling diskuteras hur offentlig diskussion kring moraliska och politiska frågor kan intensifieras. Att intensifiera offentlig diskussion är önskvärt för att ge medborgare inflytande, för att främja förståelse och för att skapa legitimitet. Begreppet etisk-politisk bedömning utvecklas som ett ideal för hur vi bör diskutera. För att undersöka hur vi faktiskt diskuterar görs en empirisk undersökning av det offentliga samtalet om fosterdiagnostik i Nederländerna och Sverige. Med utgångspunkt i Kants etik och hans teori om omdömesförmågan utvecklas två villkor för offentlig diskussion. Dessa villkor är att ge och efterfråga normativa skäl och att sträva efter opartiskhet av omdömesförmågan. Normativa skäl är preskriptiva, universella och interna. Begreppet utvecklas utifrån Kants etik. Opartiskhet baseras på Kants ’utvidgade tänkande’: att tänka utifrån andras perspektiv. Denna idé relateras till Kants praktiska filosofi. Det ’utvidgade tänkandet’ innebär att vi tar ställning till om principen som vi väljer för en handling gäller alla. Fyra teman i det offentliga samtalet om fosterdiagnostik analyseras – det ofödda livet, attityder gentemot handikappade, implikationer av nya val och den medicinska praktikens gränser. Slutsatsen är att om vi önskar intensifiera offentlig diskussion med utgångspunkt i de två villkor som utvecklas, bör vi ta itu med tolkningsskillnader när det gäller universella principer (som respekt för autonomi och människovärde) samt olika representationer av ’den andra’ (som fostret, handikappade, gravida kvinnor och blivande föräldrar).