Public service definieras som ”i allmänhetens tjänst” och innebär att de ska finnas där för alla. Däremot har det visat sig att delar av allmänheten har tappat ett intresse och ifrågasatt dess koncept. Millennieskiftet var en vändning för digitala tjänster vilket ökade chanserna för allmänheten att medverka i skapandet av programproduktioner. Uppsatsens syfte är att öka förståelse om, när, hur och i vilken utsträckning SVT inkluderar medverkare genom medietekniska medel. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en rekonstruktionsintervju. De kvalitativa intervjuerna gav en överblick över produktionen vilket i sin tur gav grund för en att få en inblick i produktionen med hjälp av rekonstruktionsintervjun. Studien resulterade till en överblick av flera programproduktioner, ett konkret fall av programmet Jobbigt och vilka aktuella möjligheter och utmaningar SVT har inför en medverkan med allmänheten. Slutsatsen påvisade att SVT i nuläget möjliggör främst deltagaraktiviteter via deltagarformen ackumulering och använder till en viss del av medverkarnas bidrag i programproduktionen. Detta sker mest i fasen före produktionen och minst i fasen under produktionen. Det visade sig också att SVT är i pågående utveckling av produktioner som utforskar medietekniska medel samt att SVT använder både externa och interna plattformar för inkludering av medverkare. SVT:s främsta utmaningen är att dem står med ena benet i traditionellt skapande och det andra benet i modern deltagarkultur. På så vis saknar hela organisationen en gemensam idé om hur de vill eller inte vill inkludera medverkare. Utifrån från deltagarkulturen är SVT:s utmaning att finnas där för alla och leverera tekniska förutsättningar och deltagarformer. Om SVT sänker kvalitén på det tekniska kravet och fokuserar på engagemanget finns det en affärsmöjlighet för SVT. / Public service is defined as "the public’s interest" and means that it should be there for everyone. However, it has become apparent that parts of the public have lost interest and question the concept of it. The millennium was a turning point for digital services which increased the chances for the public to participate in the creation of productions. The aim of the paper is to increase understanding of it, how, when, and to what extent SVT includes participants through media technology means. The study was conducted using three qualitative semi-structured interviews and one reconstructive interview. The qualitative interviews provided an overview of the production, which in turn provided a basis for gaining an insight into the production using the reconstruction interview. The study resulted in an overview of several productions, a concrete case of the Jobbigt and what current opportunities and challenges SVT faces in engaging with the public. The conclusion demonstrated that SVT currently enables participatory activities mainly through the participatory form of accumulation and uses to some extent the contributions of the participants in the production. This is done mostly in the pre- production phase and least in the last production phase. It was also found that SVT is in the process of developing productions that explore media technology means and that SVT uses both external and internal platforms for inclusion of participants. SVT's main challenge is that they have one leg in traditional creation and the other leg in modern participatory culture. Thus, the whole organization lacks a common idea of how they want or do not want to include participants. From the perspective of participatory culture, SVT's main challenge is to be there for everyone and deliver technical conditions and participatory forms. If SVT lowers the quality of the technical requirement and focuses on engagement, there is a business opportunity for SVT.