Bakgrund: Kompetens är ett begrepp som har många olika definitioner och kompetensbrist är något som råder över hela Sverige inom många olika branscher. Det har under en lång tid varit högkonjunktur och hög efterfrågan av kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Organisationer har uttryckt svårigheter att rekrytera den kompetens de behöver och hur de ska vinna striden om den kompetens som finns tillgänglig.  Syfte: Att med ett induktivt och tolkande perspektiv beskriva hur organisationer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar för att hantera kompetensbristen, idag och inför framtiden. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kunna beskriva hur organisationer arbetar strategiskt och hur de ser på framtiden i förhållande till den kompetensbrist som råder, har en fallstudie genomförts bland sex organisationer i Jönköpingsregionen. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-ansvariga i respektive organisation. Slutsats: Studiens resultat beskriver hur organisationer i Jönköpingsregionen idag arbetar för att hantera den kompetensbrist som råder. Studiens resultat visar även att de befintliga HR-strategier som i stor utsträckning används för att förse organisationen med kompetens i dagsläget, inte tros ha en fortsatt relevans inför framtiden. Slutsats kan dras att nya generationer kräver nya strategier och att ett stort arbete kring detta krävs. / Background: Competence is a concept that has many different definitions and lack of competence is something that prevails all over Sweden in many different industries. For a long time, there has been a boom and great demand for competence in the Swedish labor market. Organizations have expressed difficulties in recruiting the skills they need and how to win the battle over the skills available. Purpose: With an inductive and interpretative perspective describe how organizations in the Jönköping region work strategically to manage the skills shortage, today and for the future. Method: The study has an inductive approach where the role of theory is not considered to form the basis of the study. To be able to describe how organizations work strategically and how they view the future in relation to the lack of competence that prevails, a case study has been carried out among six organizations in the Jönköping region. The study is based on qualitative semi-structured interviews with HR managers in each organization. Conclusion: The study's results describes how organizations in the Jönköping region are currently working to manage the skills shortage that prevails. The study's results also show that the existing HR-strategies that are used to a great extent to provide the organization with competence at present, are not believed to have a continued relevance for the future. It can be concluded that new generations require new strategies and that a great deal of work is required on this.

Syftet med denna undersökning är att få större förståelse för hur mellanchefer inom detaljhandeln motiverar sina medarbetare till kompetensutveckling och kompetensutvecklingens roll i bibehållande av de anställda. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod, där fem utvalda mellanchefer inom detaljhandel har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien börjar med en presentation av relevant litteratur och därefter tidigare forskning som består av tio utvalda vetenskapliga artiklar. Undersökningen kopplas till ett teoretisk perspektiv, Maslows behovstrappa. Intervjuerna har transkriberats och sedan tematiserats enligt en tematisk analys. Resultaten tyder på att kompetensutveckling har stor betydelse för bibehållande av personal. Vidare framkommer det att chefer motiverar personal på olika sätt genom delaktighet, arbetsmiljö, belöningar och ledarskap. Slutsatsen är att kompetensutveckling är inte endast viktigt för organisationen det är även viktigt för personalen, därför måste personalen ta sin egna ansvar och utvecklas inom arbetet.

Under de kommande åren utvecklas ett flertal industrier i Norrbottens län vilket leder till utmaningar med kompetensförsörjning. Satsningarna antas fordra en stor befolkningsökning i länet, en strategi för detta är att locka tillbaka de personer som tidigare lämnat länet, så kallade hemvändare. De familjemedlemmar som flyttar tillsammans med en hemvändare, så kallade medflyttare, kan ställas inför utmaningar att skapa sociala nätverk på den nya platsen. Eftersom medflyttarna har en indirekt koppling till platsen, genom hemvändaren, är deras upplevelser av att skapa sociala nätverk intressanta. Med bakgrund i detta har Luleå kommun gett i uppdrag att studera medflyttares upplevelser av att flytta till kommunen. Det teoretiska begreppet sociala nätverk används för att förstå medflyttarnas upplevelser. Syftet med uppsatsen är att kartlägga sociala nätverk hos vuxna medflyttare som flyttar till sin partners ursprungliga kommun. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar utformats: Vilka sociala nätverk skapar respektive bibehåller vuxna medflyttare vid flytten till Luleå? Vilken betydelse upplever vuxna medflyttare att de sociala nätverken har haft för derasvilja att bo kvar i kommunen? Vad anser vuxna medflyttare att arbetsgivare, kommun och andra offentliga institutionerverksamma inom kommunen kan göra för att underlätta för medflyttare att skapa sociala nätverk? Fem vuxna medflyttare intervjuades om deras upplevelser av att flytta till Luleå, de tillfrågades om sina sociala nätverk av grannar, den egna familjen, partnerns familj, vänner och kollegor. De fick också värdera de olika nätverken samt beskriva positiva respektive negativa upplevelser avatt ha kontakt med kommun, arbetsgivare och andra offentliga instanser som verkar i kommunen. Resultaten visar att partnerns nätverk är avgörande för medflyttarnas upplevelser av den första tiden i Luleå men att medflyttarna sedan lösgör sig allt mer från sin partner och skapar egna sociala nätverk. Resultaten visar också att de sociala nätverk som är mest utmanande för medflyttarna att skapa också är de sociala nätverk som är mest betydelsefulla för att de ska vilja stanna kvar i kommunen. Avslutningsvis visar resultaten på att kommunen, arbetsgivares och andra offentliga instansers insatser och aktiviteter påverkar medflyttarnas möjligheter att skapa sociala nätverk. / In the coming years, a number of industries will be developed in Norrbotten County, which pose challenges with the supply of competence. The investments are assumed to require a substantial increase in population in the county, a strategy for this is to attract back the people who havepreviously left the county, so-called returnees. The family members who move together with areturnee, so-called co-movers, may face challenges in creating social networks in the new place. Since the co-movers have an indirect connection to the place, through the returnee, their experiences of creating social networks are interesting. Based on this, Luleå municipality has commissioned a study of co-movers' experiences of moving to the municipality. The theoretical concept of social networks is used to understand the experiences of co-movers. The purpose of the thesis is to map social networks of adult co-movers who move to their partner's native municipality. To fulfill the purpose, the following issues have been formulated: What social networks do adult co-creators create and maintain when moving to Luleå? What significance do adult co-movers contribute to social networks for their desire to stayin the municipality? What do adult co-movers think that employers, municipalities and other public institutionsactive in the municipality can do to make it easier for co-movers to create social networks? Five adult co-movers were interviewed about their experiences of moving to Luleå, they were asked about their social networks of neighbours, their own family, partner's family, friends and colleagues. They also evaluated the various networks and described positive and negative experiences of having contact with the municipality, employers and other public institutions that operate in the municipality. The results show that the partner's network is crucial for the co-movers' experiences during their initial time in Luleå, but that the co-movers then become increasingly detached from their partner and create their own social networks. The results also show that the social networks that are most challenging for co-movers to create are also the social networks thatare most important for their desire to stay in the municipality. The results show that the municipality's, employers' and other public bodies' efforts and activities affect the migrants' opportunities to create social networks.

Vi lever i en allt mer globaliserad värld som medfört en ökad frihet för individer att röra sig mellan länder, regioner, städer, byar eller landsbygder. Det har bidragit till att individer kan tillskriva sig flera identiteter utifrån upplevelsen av olika kulturer och platser. Individens identifiering med en plats kan ha betydelse för hur hen ser på att flytta ifrån platsen till en ny plats. Syftet med studien är att få en förståelse för om och hur individer som inte är födda i Sverige identifierar sig med olika geografiska platser där de bott, hur det anknyter till deras identitet och vilken betydelse det kan ha för att byta boendeort i Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom åtta djupintervjuer med individer som inte är födda i Sverige men som är bosatta i landet. Resultatet visar att individerna inte identifierar sig med sina nuvarande bostadsorter framförallt eftersom de saknar ett arbete och identifierar sig som immigranter. De har en kulturell bakgrund med sig och majoriteten har fortfarande en stark förankring med sina födelseländer vilket har format deras identitet, samtidigt som de försöker förhålla sig till den nya kulturen. Samtliga intervjupersoner uppger att de är beredda att flytta ifrån sina nuvarande bostadsorter om de får ett arbete någon annanstans eftersom de inte ser en framtid där på grund av avsaknaden av arbete. Utifrån deras beskrivningar kan det tolkas som att de har svagare band och en svagare förankring till sina nuvarande bostadsorter, och att det inte finns några motstånd eller hinder för hur de förhåller sig till att flytta. Det är något som kan gynna kompetensförsörjningen i de norra delarna av Sverige där det finns ett stort behov av arbetskraft till följd av de stora företagsetableringar som sker. / We are living in an increasingly globalized world that has led to an increased freedom for individuals to move between countries, regions, cities, villages, or rural areas. It has contributed to individuals being able to attribute multiple identities based on the experience of different cultures and places. The individual’s identification with a place can have an impact on how he or she feels about moving from that place to a new place. The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of whether and how individuals who were not born in Sweden identify themselves with different geographical locations where they have lived, how it relates to their identity and what significance it may have to change place of residence in Sweden. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with individuals who live in Sweden but who were not born in Sweden. The result shows that the individuals do not identify themselves with their current places of residence, primarily because they are unemployed and because they feel and identify themselves as immigrants. They have a cultural background and the majority have strong ties with their native countries which has shaped their identity and they try to relate to the new culture. All interviewees state that they are prepared to move from their current places of residence if they get at job elsewhere because they do not see a future where they live today due to the lack of work. Based on their descriptions, it can be interpreted that they have less ties and attachment to their current places of residences, and that there is no resistance or obstructions in how they relate to move to a new place. This is something that the northern parts of Sweden can consider in their working process with attracting labor because of the large company establishments in the area.

För att få flygvapnets flygoperativa resurser i luften krävs underhåll och klargöring av flygmaskinerna – för detta behövs flygunderhållspersonal. I denna forskning har vi utforskat hur kompetensförsörjning av flygtekniker och färdmekaniker kan utvecklas samt vad som påverkar synen på professionen. De studerade förbanden upplevs ha en hög arbetsbelastning på grund av hög efterfrågan på tillgängliga resurser. Med en flygplanspark som börjar närma sig slutet på sin livscykel med högre felutfall och brist på tillgängliga reservdelar, ökar trycket än mer på flygunderhållsorganisationen.  Genom intervjuer med flygtekniker (färdmekaniker och maskinister) ur transport-, special- och statsflygskvadronerna vid Skaraborgs flygflottilj (F 7) samt genomförande av workshop med tillförd personal även från 2.Helikopterskvadron analyserades hinder och möjligheter att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla flygunderhållspersonal. Vår empiri visar att personalen i flygunderhållsorganisationen trivs med det omväxlande arbete som framförallt färdmekanikeryrket innebär, men att lönen inte motsvarar utbildningens längd och befattningens svårighetsgrad. I och med införandet av trebefälssystemet uppfattar de en statussänkning av sin profession samt att karriärvägarna upplevs som otydliga. Som vetenskaplig referens till empirin nyttjas professions- och organisationsteoretisk litteratur och forskning, vilka har använts vid analys och perspektiv på empirin. För att höja statusen på professionen föreslås att fortsätta arbetet med Flygvapnets- Karriär och Yrkesutvecklingssystem (FKY) och implementering av detta samt att arbeta aktivt med profilering av flygteknikeryrket för att få fler sökande. För att möjliggöra vidareutbildning bör alternativa utbildningsvägar bli mer kända i organisationen. I studien föreslås Försvarsmakten bland annat utreda handledar- och mentorskap, alternativa utbildningsvägar och valideringsmöjligheter för fortsatt karriärutveckling.   Ensning av de civila och militära regelverken för erhållande av flygteknikercertifikat tros ha en positiv inverkan ur ett rekryteringsperspektiv och på professionens status samt professionellt utbyte med andra aktörer inom flygunderhållsorganisationen. / To ensure the operational capabilities of the Swedish Air Force's aircraft, maintenance and preparation of the aircraft are required – these calls for aviation maintenance personnel. In this research, we have explored how the skills supply for aircraft technicians and flight engineers can be developed and what influences the perception of the profession. The units studied are perceived to have a high workload due to high demand on available resources. With a fleet of aircraft beginning to approach the end of their life cycle with higher failure rates and a lack of available spare parts, the pressure and workload on the aircraft maintenance organization increases even more. Through interviews with aircraft technicians (flight mechanics and engineers) from the tactical airlift-, special missions flight-, and executive squadrons at Skaraborg Air Force Wing (F 7), as well as conducting workshop with personnel from the 2nd Helicopter Squadron, we analysed the barriers and opportunities to attract, recruit, develop and retain aviation maintenance personnel. Our empirical data shows that personnel in the aviation maintenance organization enjoy the varied work primarily associated with the flight engineer profession, but they feel that their salary does not correspond to the length of their education and the difficulty level of their positions. The aviation maintenance technicians feel a decrease in the status of their profession and with the initiation of the Three-tier officer system [Trebefälssystemet, (3BS)] they perceive the career paths as unclear. As a scientific reference to the empirical work, professional and organizational theoretical literature and research are used, which have been studied in the analysis and perspective of the empirical work. To enhance the status of the profession, it is suggested to continue the work on the Air Force's Career and Professional Development System, [Flygvapnets Karriär- och Yrkesutvecklingssystem, (FKY)] and its implementation. Active efforts should be made to promote the aviation technician profession to attract more applicants. To enable further education, alternative training paths should become more known within the organization. In the study, it is proposed that the Swedish Armed Forces, among other things, investigate tutoring and mentoring, alternative education paths and validation opportunities for continued career development. The harmonization of civilian and military regulations for obtaining aviation technician certifications is believed to have a positive impact from a recruitment perspective, and on the status of the profession as well as professional exchange with other actors within the flight maintenance organizations.

Jernkontoret är svenska stålindustrins branschorganisation. 2013 startade de projektet Järnkoll vars syfte är att inspirera unga att söka jobb inom stålindustrin. Järnkoll jobbar främst mot gymnasieskolor och de har en modell där det ingår fyra träffar. Dessa träffar är tre föreläsningar och ett studiebesök. Syftet med denna studie är att utvärdera Järnkoll ur gymnasielärarnas perspektiv. Fokus har legat på hur lärarna uppfattar samt arbetar med Järnkoll och dess material. Ett ytterligare syfte är att utifrån lärarnas önskemål försöka ta fram ett förslag på en förbättrad modell till Järnkoll.De teoretiska utgångspunkterna tar huvudsakligen avstamp i det sociokulturella perspektivet. Vidare lyfts också olika definitioner av nätverk och partnerskap skrivna av Svensson (2014) och Nilsson (2004). För modellen har Fertmans (1994) idéer om service learning och hur de ska appliceras tagit i beaktande. I studien har elva lärare som jobbar på gymnasieskolor som har samarbete med Järnkoll intervjuats. Vidare har två personer som är sakkunniga inom kompetensförsörjningsfrågor från näringslivet intervjuats. Samtliga intervjuer har transkriberats och sedan bearbetats för att dels besvara forskningsfrågorna men även för att ta fram underlag för en förbättrad modell för Järnkoll. Resultaten visar att lärarna överlag är nöja med grundidén men det behövs mer arbete för att de ska bli helt nöjda. Det största problemet just nu verkar vara att det inte blivit så mycket samarbete de senaste åren. Resultaten visar också att materialet inte används. Som avslutning visas den förbättringsmodell som tagits fram utifrån lärarnas önskemål. / Jernkontoret is the Swedish steel industry's industry organization. In 2013 they started the Järnkoll project the purpose of which is to inspire young people to apply for jobs in the steel industry. Järnkoll works mainly with upper secondary schools and they have a model that includes four meetings. These meetings are three lectures and a study visit. The purpose of this study is to evaluate Järnkoll from the upper secondary schools’ teachers' perspective. The focus has been on how the teachers perceive and work with Järnkoll and its materials. An additional purpose is to try to produce a proposal for an improved model for Järnkoll based on the teachers' wishes.The theoretical starting points are mainly based on the socio-cultural perspective. Furthermore, various definitions of networks and partnerships written by Svensson (2014) and Nilsson (2004) are also highlighted. For the model, Fertman's (1994) ideas about service learning and how they should be applied have been considered.In the study, eleven teachers who work at upper secondary schools that collaborate with Järnkoll were interviewed. Furthermore, two people who are experts in skills supply issues from the business community have been interviewed. All interviews have been transcribed and then processed to answer the research questions but also to produce a basis for an improved model for Järnkoll.The results show that the teachers are generally satisfied with the basic idea, but more work is needed for them to be completely satisfied. The biggest problem right now seems to be that there has not been much collaboration in recent years. The results also show that the material is not used. In conclusion, the improvement model developed based on the teachers' wishes is shown.

<p><strong>Frågeställningar:</strong> Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.</p><p><strong>Metod:</strong> En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte.</p> / <p><strong>Problem:</strong> How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.  </p><p><strong>Method:</strong> A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.  </p><p><strong>Conclusion:</strong> At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.</p>

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen? Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte. Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen. Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna. Samtliga undersökningsobjekt ställer sig positiva till användandet av expatriering och använder det främst vid behovsdrivna uppdrag. Företagen använder sig av expatriering vid både korta och långa uppdrag. Expatriering är en anställningsform som är förknippad med mycket höga kostnader för företagen och för att kunna behålla konkurrenskraften på de internationella marknaderna finner företagen det absolut nödvändigt med politiska incitament i form av skattelättnader för att kompetensförsörjningen fortsättningsvis ska kunna fortsätta. Det politiska incitament som idag förekommer i form av expertskatten har visat sig inte nyttjas i särskilt stor utsträckning av olika anledningar och med anledning av detta ställer vi oss kritiska till om expertskatten verkligen fungerar i förhållande till dess syfte. / Problem: How do Swedish multinational companies use expatriation? How does the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose according to the companies? What consequences does the use or non-use of tax relief for foreign key personnel according to the companies? Purpose: The purpose is to examine how Swedish multinational companies use expatriation as maintenance of competence and in that perspective, analyze whether the tax relief for foreign key personnel function in relation to its purpose.   Method: A cross-sectional survey was conducted for collection of the empirical material. Primary data were collected through interviews from three companies. Some additional secondary data have also contributed to the study.   Conclusion: At times when companies are not being able to meet their core competencies necessary for a local market, expatriation is a method available to use. Expatriation leads to a knowledge transfer across national borders. All survey items are in favor of using expatriation and use it primarily when they have a need-driven mission. The companies use expatriation at both short and long-term missions. Expatriation is associated with very high costs and to maintain competitiveness on international markets, the companies find it absolutely necessary to be able to use political incentives in the form of tax relief for foreign key personnel. The political incentives that currently exist in the form of tax relief for foreign key personnel have been identified as not used to any great extent for various reasons. Because of the results in this thesis we are critical about whether the tax relief for foreign key personnel actually works in relation to its purpose.