För att få flygvapnets flygoperativa resurser i luften krävs underhåll och klargöring av flygmaskinerna – för detta behövs flygunderhållspersonal. I denna forskning har vi utforskat hur kompetensförsörjning av flygtekniker och färdmekaniker kan utvecklas samt vad som påverkar synen på professionen. De studerade förbanden upplevs ha en hög arbetsbelastning på grund av hög efterfrågan på tillgängliga resurser. Med en flygplanspark som börjar närma sig slutet på sin livscykel med högre felutfall och brist på tillgängliga reservdelar, ökar trycket än mer på flygunderhållsorganisationen.  Genom intervjuer med flygtekniker (färdmekaniker och maskinister) ur transport-, special- och statsflygskvadronerna vid Skaraborgs flygflottilj (F 7) samt genomförande av workshop med tillförd personal även från 2.Helikopterskvadron analyserades hinder och möjligheter att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla flygunderhållspersonal. Vår empiri visar att personalen i flygunderhållsorganisationen trivs med det omväxlande arbete som framförallt färdmekanikeryrket innebär, men att lönen inte motsvarar utbildningens längd och befattningens svårighetsgrad. I och med införandet av trebefälssystemet uppfattar de en statussänkning av sin profession samt att karriärvägarna upplevs som otydliga. Som vetenskaplig referens till empirin nyttjas professions- och organisationsteoretisk litteratur och forskning, vilka har använts vid analys och perspektiv på empirin. För att höja statusen på professionen föreslås att fortsätta arbetet med Flygvapnets- Karriär och Yrkesutvecklingssystem (FKY) och implementering av detta samt att arbeta aktivt med profilering av flygteknikeryrket för att få fler sökande. För att möjliggöra vidareutbildning bör alternativa utbildningsvägar bli mer kända i organisationen. I studien föreslås Försvarsmakten bland annat utreda handledar- och mentorskap, alternativa utbildningsvägar och valideringsmöjligheter för fortsatt karriärutveckling.   Ensning av de civila och militära regelverken för erhållande av flygteknikercertifikat tros ha en positiv inverkan ur ett rekryteringsperspektiv och på professionens status samt professionellt utbyte med andra aktörer inom flygunderhållsorganisationen. / To ensure the operational capabilities of the Swedish Air Force's aircraft, maintenance and preparation of the aircraft are required – these calls for aviation maintenance personnel. In this research, we have explored how the skills supply for aircraft technicians and flight engineers can be developed and what influences the perception of the profession. The units studied are perceived to have a high workload due to high demand on available resources. With a fleet of aircraft beginning to approach the end of their life cycle with higher failure rates and a lack of available spare parts, the pressure and workload on the aircraft maintenance organization increases even more. Through interviews with aircraft technicians (flight mechanics and engineers) from the tactical airlift-, special missions flight-, and executive squadrons at Skaraborg Air Force Wing (F 7), as well as conducting workshop with personnel from the 2nd Helicopter Squadron, we analysed the barriers and opportunities to attract, recruit, develop and retain aviation maintenance personnel. Our empirical data shows that personnel in the aviation maintenance organization enjoy the varied work primarily associated with the flight engineer profession, but they feel that their salary does not correspond to the length of their education and the difficulty level of their positions. The aviation maintenance technicians feel a decrease in the status of their profession and with the initiation of the Three-tier officer system [Trebefälssystemet, (3BS)] they perceive the career paths as unclear. As a scientific reference to the empirical work, professional and organizational theoretical literature and research are used, which have been studied in the analysis and perspective of the empirical work. To enhance the status of the profession, it is suggested to continue the work on the Air Force's Career and Professional Development System, [Flygvapnets Karriär- och Yrkesutvecklingssystem, (FKY)] and its implementation. Active efforts should be made to promote the aviation technician profession to attract more applicants. To enable further education, alternative training paths should become more known within the organization. In the study, it is proposed that the Swedish Armed Forces, among other things, investigate tutoring and mentoring, alternative education paths and validation opportunities for continued career development. The harmonization of civilian and military regulations for obtaining aviation technician certifications is believed to have a positive impact from a recruitment perspective, and on the status of the profession as well as professional exchange with other actors within the flight maintenance organizations.