Personliga tränare befinner sig otaliga timmar på gymmet där samhällets hälsointresse och normerna kring hälsa och träning är påtagliga. Dessa normer, ideal och förväntningar som finns i denna kontext villkorar lärandet och kan därmed forma och påverka de personliga tränarna. Syfte: Studiens syfte är att belysa hur personliga tränare talar om normer i gymkontext och hur dessa normer påverkar dem. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är en kombination av ett sociokulturellt perspektiv på lärande där teorierna om praktikgemenskaper och symboliskt kapital är en del av. De två synsätt på hälsa som presenteras är ett holistiskt hälsoperspektiv samt ideologin hälsism. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär där insamling av material skett genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt fem yrkesverksamma personliga tränare. Studien har utgått från ett abduktivt arbetssätt och resultatet analyserades och sammanställdes genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att normer kring hälsa är tudelade. De personliga tränarna talade om att gymdeltagarnas syn på hälsa är en strävan efter att uppnå extrema kroppsideal. Samtidigt talade de personliga tränarnas om att deras egen hälsosyn var mer övergripande och med tyngdpunkt på välbefinnande. Det framkom även att personliga tränare förväntas “leva som de lär” då gymdeltagarna har förväntningar på att de ska leva hälsosamt och ha en hög fysisk förmåga och kunskap kring träning och hälsa. Det framkom även att normer skapas av olika aktörer på gymmet, både personliga tränare, gymägare och gymdeltagare. Slutsats: De personliga tränarna talade om att normer kring hälsa, kroppsideal och träning på gymmet är skilda gymdeltagare och personliga tränare åt. Ytterligare en slutsats är att både personliga tränare, gymdeltagare och gymägare påverkar kulturen och därmed är alla tre aktörer skapare av normerna som villkorar det informella lärandet. / Personal trainers are spending countless of hours at the gym where the society's health interests and the norms around health and fitness are obvious. These norms, ideals and expectations that exists in this context reserve the learning conditions and can therefore shape and affect personal trainers. Aim: The study aims to illustrate how personal trainers talk about norms in gym context and how these norms affect them. Theoretical framework: Thetheoretical framework is a combination of a socio-cultural perspective on learning, where the theories of communities of practice and symbolic capital are an extension. The health theories presented is a holistic health perspective and healthism. Method: The studies method is of qualitative character where the collection of materials made by two semi-structured focusgroup interviews with five professional personal trainers. The study is based on an abductive approach and the results were analysed and compiled by a conventional qualitative contentanalysis. Results: The result showed that the norms around health is bisectional. The personal trainers talked about gym attendants approach to health as of a pursuit of extreme body ideal. At the same time the personal trainers talked about that their own view of health was comprehensive with an emphasis on wellness. It also emerged that personal trainers are expected to "live as they learn" when the gym attendants have expectations of them to live healthy and have a high physical ability and knowledge about exercise and health. It also emerged that the standards created by various participants in the gym, both personal trainers, club owners and gym attendants. Conclusion: The personal trainers talked about norms concerning health, body ideal and exercise at the gym as a difference between gym participantand personal trainers. Another conclusion is that both personal trainers, gym participants and club owners affects the culture and thus all three actors are creators of norm conditioning informal learning

早期關於男同志身體意象探索之學術研究大多侷限於西方文化框架。有鑒於此，本研究以東方男同志觀點敘述，希冀引領亞洲男同志健身文化等相關研究發展。研究目的在於探究兩個問題：為何健身在台灣男同志圈中成為主流趨勢以及健身與同志身份認同之間的關係為何。本研究引用現象學概念並採用民族誌研究方法，發展成三篇男同志生命故事。研究結果顯示男同志開始健身大多都是由於生活中出現了危機（例：與男友分手、還怕家人不認同自己的同志身份...等）；而身形逐漸壯碩也加強了他們對自己身材的正面意象並增進了本身對於同志身份的自我認同。此外，新形態的社交媒體（Facebook, Grindr, Jack'd...）加速了男同志對於健身的需求。由於男同志的社交模式改變，本研究亦試圖探索不同的同志族類（狼、熊...）對於健身的需求以及擁有肌肉身形的條件對於不同族類在交友重要程度為何。 / Earlier academic efforts on gay men’s body image were by and large made in a western context. Given that, this study is set out to address the academic gap by answering two questions: why bodybuilding has become a prevailing trend for gay men in Taiwan, and what is the relationship between bodybuilding and the nascent gay identity. With the phenomenology approach in mind, this study employed ethnographic methods to retrieve three gay men's life stories. The results indicate that gay men often started bodybuilding project after their life crises, and being muscular does instantly enhance positive images and self-confidence among the informants. However, the outcome of bodybuilding is mixed in the long run. Another important finding suggests that the demand for bodybuilding is accelerated by the new social media venues ranging from gay parties or other social occasions, to the prevalence of geosocial networking applications on smart phones, and to social networking sites like Facebook. As result of these new venues, this paper examines the new body type labels in the Taiwanese gay scene, indicating that bears and wolves with muscles are seen as more desirable than others in the Taiwanese gay community.

This study deals with the trend of male bodybuilding in Korea and investigates the motivations and aesthetic ideals of Korean male bodybuilders. The author of the study uses the few hitherto academic research works on the subject and tries to give an overview of the history of Korean bodybuilding. Besides, the author has conducted a digital survey in order to collect answers from Korean male bodybuilders about their motivations, aesthetic ideals, etc. The aesthetic ideals of the bodybuilders are then compared to the male aesthetic ideals of modern Korean society and also discussed in relation to the somatic beliefs of NeoConfucianism. The findings are thereafter analyzed in context of two theses of the cultural consequences of globalization, namely homogenization and hybridization. The study concludes that Korean bodybuilders are more concerned with the arduous process of sculpting their physiques rather than the look of them themselves. Although the research material on Korean bodybuilding is scarce and the responses to the conducted survey are small in terms of both numbers and scale, it may be suggested that Korean bodybuilding appears to be an instance of the hybridization thesis. Lastly, the study emphasizes the need for more extensive research on the subject in question. / Denna studie behandlar ämnet koreansk bodybuilding för män och undersöker dels vad som motiverar koreanska kroppsbyggare att utöva sin sport, dels vad deras estetiska ideal är. Studiens författare använder sig av den begränsade befintliga forskningen inom ämnet och försöker även ge en överblick över koreansk bodybuildings historia. Författaren har dessutom utfört en digital undersökning för att samla in svar från koreanska kroppsbyggare om deras drivkrafter, estetiska ideal, etc. Dessa ideal jämförs sedan med det moderna koreanska samhällets motsvarigheter och diskuteras även utifrån de somatiska föreställningarna inom neokonfucianismen. Studiens forskningsresultat analyseras sedan utifrån två teorier om globaliseringens kulturella konsekvenser, närmare bestämt homogenisering respektive hybridisering. Trots det knappa forskningsmaterialet kring koreansk bodybuilding är studiens slutsats att koreanska kroppsbyggare är mer måna om den mödosamma processen i att bygga sina kroppar, snarare än hur dessa ser ut i sig själva. Studien suggererar också att koreansk bodybuilding verkar vara ett exempel på hybridiseringsteorin. Slutligen betonar studien behovet av mer utförlig forskning kring ämnet i fråga.