Sammanfattning   Gymkultur i förändring Kvinnogym   Denna uppsats undersöker med hjälp av intervjuer samt observationer hur olika individer ser på gymkulturen och då främst hur kvinnor som tränar på kvinnogym ser på gymkultur. Genom att intervjua fem kvinnor som har tränat på unisexgym men som nuvarande tränar på kvinnogym har frågor om de olika typerna av gym och gymkultur diskuterats. Genom observationer av olika gym har även gymkulturen på unisexgymmen studerats för att närmare kunna se skillnader mellan de båda typerna av träningslokaler. En fenomenologisk ansats har använts och då främst genom Sara Ahmeds ”Queer phenomenology”. Slutsatser kunde dras att kvinnorna ansåg männen som störande och att kvinnorna kände sig uttittade på unisexgymmen. Slutsatser kunde även dras till att kvinnorna kände sig mer bekväma att träna med andra kvinnor och att det var en mer avslappnad stämning på kvinnogymmen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur kvinnor konsturerar genus, kropp och identitet i ett gymkulturellt sammanhang, 8 kvinnor mellan 18-30 år har intervjuats. Kvinnorna tränar 3-5 dagar i veckan. De teorier som används i studien behandlar hur kroppen används som en identitetsmarkör samt hur den kvinnliga kroppen kan ses ur ett genusperspektiv. Slutsatserna som kan dras utifrån denna studie är att det finns ett kroppsligt missnöje hos kvinnorna som deltog. En traditionell samhällssyn på kroppen finns fortfarande kvar undermedvetet hos kvinnorna. Samt att kvinnorna använder sig av träning för att skapa- och uttrycka identitet och genus. / The thesis aims at exploring how women construct gender, body and identity in a gym cultural context. To implement this purpose, a qualitative method was used and eight women have been interviewed. The women in the study were between 18-30 years old and exercise at the gym between 3-5 days a week. The theories used in this study deals with how the body is used as an identity markers and how the female body is perceived and understood from a gender perspective. The study reaches the conclusions that there are bodily dissatisfaction among the participating women and that traditional representations of femininity still subconsciously remains with the women. Another conclusion is that the women use their workout at the gym to express identity and gender.

Min vilja har varit att undersöka attityden till dopingmedel i det svenska samhället och då i synnerhet inom gymkulturen. Med ett nytt globalt och massmedialt klimat som medfört ett snabbare informationsutbyte och sociala förändringar kan människors attityder och moraliska ställningstaganden förändras i en allt större takt. Vilket kan leda till nya vanor och beteendemönster. Studieresultaten är grundade på den enkät jag skickade ut till femhundra slumpvis utvalda personer på tidskriften Bodys hemsida, samt den litteraturstudie som är fundamentet i min teoribakgrund. Resultaten av studien visar att det är lätt att få tag på dopingmedel i Sverige och att de är flitigt förekommande i gymkulturen av idag. Vidare finns det en hel del människor som är beredda att prova på dopingmedel oavsett bieffekterna. I ljuset av studieresultaten hävdar jag att det skulle ligga i samhällets intresse att upplysa dess skolungdomar om farorna med dopingmedel.

Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad och hur vuxna tränade på gym för att se om det fanns några skillnader som gick att relatera till kön. De frågeställningar som användes för att besvara syftet var: Vilken form av träning föredrog vuxna att ägna sig åt på gymmet? I vilken utsträckning styrketränade vuxna i gymmets öppna lokaler? Vilka muskelgrupper och redskap premierades i samband med vuxnas styrketräning? Hur mycket tid lade vuxna på träning? Föredrog vuxna att träna på egen hand eller tillsammans med andra? Samtliga frågeställningar analyserades utifrån om det skiljde sig mellan kvinnor och män. Metod: För att besvara studiens frågeställningar som grundade sig i ett allmängiltigt intresse genomfördes en kvantitativ undersökning via ett strukturerat frågeformulär. Det egenkomponerade formuläret baserades på tidigare forskning och innehöll övervägande slutna svarsalternativ. Urvalet resulterade i ett stickprov av totalt 140 deltagare; 86 kvinnor (61,4%) och 54 män (38,6%). Undersökningen genomfördes på en stor träningsanläggning med ett varierande utbud och undertecknad befann sig på platsen under insamlingen av data. Resultat: Det fanns könsrelaterade skillnader i hur vuxna tränade på gymmet. Männen tenderade att träna mer och de föredrog individuell styrketräning med fria vikter och maskiner. Kvinnorna deltog oftare i ledarledd gruppaktivitet och/eller använde sig av sin egen kroppsvikt eller övriga redskap så som bollar och gummiband i samband med sin styrketräning. Utöver det lade männen större fokus på att utveckla sin överkropp medan kvinnorna tenderade att prioritera sin underkropp. Slutsats: Kvinnor och män tränade olika på gym och med tidigare forskning som stöd kan detta, till viss del, antas bero på yttre faktorer så som normer och kroppsideal. Denna vetskap bidrar till möjligheter att skapa ett gynnande bemötande från träningsbranschens sida som kan neutralisera den, till synes, styrda uppfattningen om träning. Genom att anpassa miljön och bemöta individen på ett sätt som främjar ett könsneutralt beteende i samband med träning ökar chanserna till en hållbar och optimal utveckling på både det fysiska och mentala planet, oavsett om du är kvinna eller man.

Gymanläggningar öppnar för skapandet av en kultur där muskulösa och väldefinierade kroppsformer, eller ideala kroppsformer, står i centrum. I denna ”gymkultur” har även användningen av kosttillskott som exempelvis kreatin och whey protein bland manliga gymbesökare blivit något av en självklarhet. Kosttillskott förknippas starkt med prestationshöjande- och muskeluppbyggande effekter och marknadsförs ofta som just prestationshöjande och muskeluppbyggande. Detta är ett av flera strategiska knep som marknadsförare kan använda sig av för att locka individer till köp; genom att nämna att tillskotten kan leda till muskeluppbyggnad. Detta är något som marknadsförare vet är väldigt efterfrågat. Kosttillskottsindustrin är relativt omfattande där exempelvis svenska företag går i vinst med flera tiotals miljoner kronor årligen. Men i dagsläget finns det knappt några vetenskapliga studier som kan styrka de påståenden som används i marknadsföringen. Det talas flitigt om att kosttillskotten enbart ger ”psykologiska effekter”. Jag anser därför att det är av vikt att analysera förhållandet mellan gymkultur och marknadsföringen av kosttillskott, vilket i stort utgör syftet med uppsatsen. För att undersöka marknadsföringen har jag genomfört en innehållsanalys av annonser på två framstående fitnessmagasin: ”BODY” och ”Fitness Magazine”. Med en del inflytande från innehållanalysen designade och genomförde jag en enkät som innehöll delar som relaterade till marknadsföringen av kosttillskott och enkäten innehöll även delar som relaterade till hur gymbesökare förhåller sig till kosttillskottens påstådda effekter.Resultatet av innehållsanalysen visar att en betydande del av annonserna uppvisar stora och väldefinierade kroppsdelar, specialpriser och vetenskaplifieringar. Resultatet av enkätundersökningen visar bland annat att respondenterna till viss mån anser att marknadsföringen uppvisar stora och väldefinierade kroppsdelar och känner även att kosttillskotten hjälper att öka muskelmassan. Anledningen till att vältränade kroppsdelar används i marknadsföringen av kosttillskott antas vara bland annat för att få personer att känna sig missnöjda med sina egna kroppar och få dem att tro att det enda sättet att få en vältränad kropp är genom användandet av kosttillskott. / Program: Civilekonomprogrammet

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymkulturen tar sig uttryck i Sverige idag. Frågor som ställdes för att försöka besvara studien var bland annat; Finns det könsroller och identiteter på gym? Hur ser användandet av redskap, maskiner och övningar på gym ut? För att besvara dessa frågor har två studier genomförts. Inledningsvis gjordes en kvantitativ studie i form av en enkät där ett bekvämlighetsurval gjordes, där enkäten publicerades på Internet.  Därefter gjordes en kvalitativ studie i form av en deltagande observation som genomfördes på ett gym i en mellanstor stad i Sverige. Under studien har författarna valt att använda sig utav det social konstruktivistiska synsättet då de bland annat önskat undersöka könroller och identiteter på gym. Resultatet visade att det finns skillnader mellan män och kvinnor som vistas på gym, bland annat när det kommer till redskap och sätt att träna. Studien styrker tidigare forskning som visat på att gymmet fortfarande tycks vara ett manligt fäste. Kvinnor tycks dock allt mer träda in i gymmet men flyr ännu de fria vikterna som tycks vara könskodade som manliga redskap. I studien framgår det att kvinnor i större utsträckning än män föredrar att träna i grupp eller med hög musik i hörlurarna för att inte bli störda medans männen i större utsträckning föredrar att träna själva men interagerar med andra eller att träna med en kompis eller två. Studien visar även på att män och kvinnor tycks trivas bra och mycket bra på gymmet. Slutsatsen vi har kunnat dra är att män fortfarande är det dominerande könet på gymmet och framför allt bland de fria vikterna, kvinnorna tycks ännu vara rädda för att göra entré bland de fria vikterna. Skillnad mellan män och kvinnor på gym finns det, framförallt när det gäller val av redskap och maskiner. Gymkulturen skapas av de män och kvinnor som genom att vistas på gym skapar sin egen och andras identitet samt könsidentitet.

Inledning: Studien ämnar att undersöka gymmets kulturmiljö samt deltagande individers förhållande till den egna kroppen, dess förändring och identitetsförankring. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur informanterna reflekterar kring träning, kropp och gym samt hur det kan kopplas till observationer av gymmets kulturmiljö. Detta utifrån följande tre frågeställningar: Hur uttrycker informanterna att förhållandet till den egna kroppen ser ut, och hur den har förändrats sedan de började träna på gym? Hur kopplar informanterna träningen till sin identitet och hur gestaltas identitet i gymmiljö? Hur kan gymmets kulturmiljö beskrivas utifrån observationer? Metod: Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer och tre observationstillfällen. Intervjuerna fokuserade på de tre teman träning, kroppslighet och identitet och pågick i 30-45 minuter. Delatagande observationer skedde på ett gym i Södra Sverige vid tre olika tillfällen. För att underlätta insamling av material utgick observationerna ifrån ett observationsunderlag (se bilaga). Resultat: Informanterna anser att förhållandet till den egna kroppen förändrats och blivit mer utseendefixerat sedan de började träna på gym. Identiteten är starkt förankrad i gymträningen och spelar en avgörande roll i upprähållandet av identiteten. I gymkulturen är det vanligt att kroppar granskas och värderas. Slutsats: Deltagande i kulturen har förändrat synen på kroppen för informanterna och träningen är en stor del av identiteten.

No description available.

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i. Simone de Beauvoir menar att sociala konstruktioner skapar individer till antingen män eller kvinnor och att män har kommit att bli samhällets ideal. Studien har genomförts via 10 stycken ostrukturerade intervjuer där 6 av respondenterna var kvinnor och 4 var män. En analys av rådata utmynnade i fem olika teman vilket sammanställdes till ett resultat. Temana åskådliggör de anledningar till varför tjejdelar finns enligt respondenterna och består utav den maskulina gymkulturen, osäkerhet och erfarenhet, manliga blickar, manliga och kvinnliga roller samt religion och kultur. Resultatet visar på att både män och kvinnor påverkas av rådande strukturer och normer i samhället. Dessa strukturer och normer kan även vara anledningar till varför separata delar för tjejer finns på gym.