• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 77
  • 55
  • 25
  • 18
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 187
  • 39
  • 36
  • 36
  • 34
  • 31
  • 26
  • 26
  • 25
  • 22
  • 22
  • 21
  • 21
  • 18
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.

Kosttillskott : En kartläggning av användandet av kosttillskott på gym

Kjellberg, Sebastian, Axelsson, Ida January 2012 (has links)
Studien syftar till att undersöka användandet av kosttillskott och kunskaperna om desamma på gym. En enkätundersökning har genomförts med 73 svarande varav 39 (53,4 %) var män och 34 (46,6 %) var kvinnor. Av deltagarna i undersökningen tog 53,4 % (n=39) kosttillskott. Större andel av männen, 64,1 % (n=25), än av kvinnorna, 41,2 % (n=14) tog kosttillskott. 69,2 % (n=27) av de som tränade för att bygga muskler tog samtidigt kosttillskott. 63 % (n=17) av dessa tog också kosttillskott för att öka sin muskelmassa. 69,2 % (n=27) av kosttillskottsanvändarna tränar för att bygga muskler.Det var ingen skilland på medianvärdet mellan männen och kvinnorna på kunskapsfrågorna om kosttillskott (p=0,273). Det fanns inte heller någon skillnad mellan de som använde kosttillskott och de som inte använde kosttillskott i medianvärdet på kunskapsfrågorna (p=0,542) Slutsatser: Undersökningen visar att de som tränar för att bygga muskler tar kosttillskott i större utsträckning än de som tränar för motion eller sin idrott.Bland folk som tränar på gym är det ingen skillnad i kunskaperna om kosttillskott mellan de som äter kosttillskott och de som inte äter kosttillskott. Det är ingen skillnad mellan kunskaperna om kottillskott mellan män och kvinnor. Nyckelord: Kosttillskott, gym, kunskap

Alla måste duscha - en gympasalsredovisning

Hultin, Sofia January 2012 (has links)
SourceURL:file:///Users/sofiahultin/Desktop/AMDex/Summary%20of%20essay.doc I my essay I describe my master project Alla måste duscha – en gympasalsredovisning/ Everyone has to shower – a school gym presentation. Through my work I investigate possibilities for action and agency in a limiting space; the gymnasium. With the help of Mika Hannulas book Politics, Identity and Public Space: Critical Reflections in and through the Practices of Contemporary Art, I discuss how the stories I tell trough my project can be seen as suggestions for a possible reality. By adding my stories to the old ones (that create our society) I hope they, if only just the slightest, can influence on how we look at reality and on a possible reality.                                   In my essay I describe how the school gym and the gym class is characterized by a scientific way of looking at students, the human body and education and that this clashes with the complexity of us as humans. I describe how norms for sex and gender become very distinct during gym class, because of the students vulnerability, and how that can create an unsafe space for them. Even though it’s often not their intention, students who break these norms become political because they show us that the norms are not stabile. With their presence, they question the ways that they and their classmates have been taught to behave.                       In my master project, “the little girl” is very present. In the essay I explain how I through my master project, aim to create a more complex image of who this person can be. I describe her as “the little girl” because I think that we are used to see this person as mainly her gender and her littleness/harmlessness. Not dividing the characters actions into either good or bad is also an important part of my work. Instead I try to focus on the characters actions as ways of surviving, or ways of using loopholes in power structures, as a way of getting around a lack of symbolic capital. I have also looked at the word manipulation and tried to see if it could be seen as a positive and creative feature and as a way to these loopholes.                       I have also talked about the possibility of being political without using classic patriarchal attributes such as strength and certainty, through the text Vi vill inte, vi kan inte, vi törs inte/We don’t want, we can’t, we don’t dare. This way of looking as uncertainty, as something positive, was something that I discussed with Håkan Larsson, a professor at The Swedish School of Sport and Health Sciences. During my interview with him we discussed this as a counterweight to the sports contexts noncomplex view on people. To strive towards this uncertainty in my work might be the most political I can do.


Malley, LIAH 06 February 2014 (has links)
In today’s neoliberal climate, a burgeoning health consciousness pervades American society. Health and fitness discourses are increasingly framed through neoliberal ideologies, contributing to the rise of “healthism”. This theory prescribes that health should be taken up as an individual responsibility and moral obligation. Healthism, coupled with societal pressure to adhere to certain cultural bodily ideals, propels individuals to take ownership of their health and well-being. More specifically, Americans are encouraged to strive towards cultivating a “healthy” body, which is a fit body, because the physical body has come to symbolize health and morality. With the phenomenal growth of the health and fitness industry, gyms have become an increasingly popular venues where individuals go to address their health and fitness needs. However, class status plays a critical role in Americans’ capacity to pursue health-promoting knowledge and resources. Structural barriers related to economic inequalities alienate individuals of low-socioeconomic status from mainstream health practices, including gym participation. The current project draws upon ethnographic fieldwork in a commercial gym in the Boston, Massachusetts area. Through a qualitative investigation of Planet Fitness, I seek to contribute to the empirical base of knowledge surrounding gyms, specifically, and health and fitness discourses, at large. Planet Fitness, a hugely successful gym franchise across the United States, has developed a unique brand that recognizes the various economic and social barriers that prevent and discourage gym participation. Findings reveal that by dramatically lowering the price of memberships, developing an inclusive environment, called the “Judgment Free Zone”, and offering the convenience of nearly 700 locations nationwide, Planet Fitness makes health and wellness more affordable and accessible for Americans. / Thesis (Master, Sociology) -- Queen's University, 2014-02-03 09:31:17.172

Health Loop : Approachable, understandable, and engaging fitness for everyday people

Warren, Alistair January 2014 (has links)
This thesis project reconsiders the purpose and effectiveness of public, free-to-use outdoor gyms, resulting in the Health Loop nine-station outdoor gym. The project identifies three key areas of failings in existing gyms: intimidation, lack of understanding, and lack of enjoyment.The design solution creates a gym which focuses firstly on providing a comfortable, appealing, approachable space and equipment. This is achieved through simplicity, a non-sporting atmosphere, and targeting the workout to relatively inactive people. The second key focus is on quick-to-understand, engaging, enjoyable workout routines for each station. This aspect is delivered through an interactive digital display and sensors to provide gamified routines and feedback.

Kvinnor i gym : En kvalitativ studie om deras upplevelser av styrketräning och gymmet som arena

Rådlund, Sabine, Stenmark, Julia January 2016 (has links)
The aim of this study was to gain a deeper understanding of women’s motivation for strength training,how women's perceptions of gym surroundings have changed and the impact strength training had onwomen's wellbeing. The study was qualitative with eight semi-structured interviews of women betweenthe ages of 35-55 years. The results of the study showed that all the women had developed a differentand more positive view of gym surroundings today than they had when they started lifting weights.Most women also reported that they primarily trained with health in focus, a few described thatappearance was the main motive before but had now changed to health as the main motivation. Inrelation to the wellbeing the results showed that the strength training made the women feel better, feelmore alert and happier.

Träning och kvinnlighet : En etnologisk studie om hur sex unga kvinnor ser på träningen och femininitet

Roth, Sabine January 2014 (has links)
Syftet med min uppsats var att ta reda på hur sex unga kvinnor såg på träning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i åldrarna 18 till 20 år, samt litteraturstudier. Min frågeställning var hur dessa unga kvinnor såg på kroppen och träning, men även hur de såg på träning och femininitet. I min analys av min empiri har jag använt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och även viktigt i många fall att vara kvinnlig på gymmet, för att hävda sin kvinnliga könsidentitet. Träning och i synnerhet styrketräning, har länge setts som en manlig aktivitet, och att som kvinna träna och samtidigt vara sminkad gav inte upphov till frågetecken om kvinnans könsidentitet. Det var även skillnad på hur och vad män och kvinnor tränade, detta kom jag fram till berodde på att samhällets ideal om manligt respektive kvinnligt avspeglas på gymmet.

Hjärtsäkerhet på svenska hälso- och fitnessanläggningar

Svensson, Annica January 2012 (has links)
In the United States, see recommendations for cardiac safety of sports arenas but also to health and fitness facilities. However, this does not exist in Sweden today. Objective: The purpose of this study is to identify the health- and fitness facilities today are equipped with respect to cardiac safety and specifically relating to preparedness for cardiac arrest. Method: Quantitative data are collected and compiled with the help of a questionnaire. The questionnaire contained 19 questions in total. Random selection of plants and a total of 263 facilities contributed 88 plants in the study. The loss was 67 %. Results: Of the 88 facilities was the 94 % who were trained and certified in cardiac cardiopulmonary resuscitation and 66 % in advanced cardiac cardiopulmonary resuscitation. Just over half of all plants had AED. Half of the establishments, which had more than 10 minutes to the nearest hospitals had no AED and of these, 75 % were privately owned. Conclusion: Preparedness for cardiac arrest on our health and fitness facilities seems to be good, for example, most of the facilities that responded to the questionnaire had AED and practical training of the staff. Most are also trained and certified in cardiac cardiopulmonary resuscitation. But there is room for improvement, for example, only about half of all holdings with > 10 minutes to the hospital had no AED and three facilities lacked both AED and trained staff in CRP. Guidelines are needed on preparedness for acute cardiac events on health and fitness facilities in Sweden, just as there are in the United States today.

"The body is made to move" gym and fitness culture in Sweden /

Hedblom, Christina, January 2009 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Motivation till att träna på gym : vilka faktorer påverkar?

Karlberg, Lisa, Andersson, Elna January 2014 (has links)
Den ökade fokusen kring träning och utseende är något som uppmärksammats mer under senare tid och därmed uppstod tanken kring vad som motiverar till styrketräning. Nyfikenheten kring just styrketräning grundar sig i att den är individuell och motivationen som finns ligger hos individen och inte hos en grupp människor då det inte är en lagidrott. Den ökade fokusen på träningen väckte ett intresse för hur de som styrketränar motiveras och vad som motiverar dem. Undersökningen gjordes på Friskis&Svettis Gävle på grund av att de menar att de lever efter en verksamhetsidé och värderingar som flyttar fokusen från träningshetsen till att det ska vara roligt att träna, vilket vi finner väldigt intressant. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar motionärer till att träna på gym. Som metod användes en webbaserad enkät som skickades ut till medlemmarna. I resultatet framkom att de tre vanligaste motiven till att man går till gymmet är för att förbättra sin fysik, i skade- och sjukdomsförebyggande syfte och för att förbättra sitt utseende. Motionärerna som går till gymmet känner sig gladare, piggare och på bättre humör när de går därifrån än vad de gör när de kommer dit. Slutsatsen blev att de flesta motionärerna på gymmet motiveras av yttre faktorer oftare än av inre faktorer.

Gymnasieelever och kosttillskott : En kvantitativ studie om kosttillskottsvanor hos gymnasieelever som går idrottsprogrammet

Babic, Igor January 2017 (has links)
Syftet & frågeställning Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka användandet av kosttillskott bland gymnasieelever som går idrottsprogrammet sista året. Frågeställningarna är: - Vilka kosttillskott använder gymnasieelever som går idrottsprogrammet? - Vad fick gymnasieelever som går idrottsprogrammet att börja använda de här kosttillskotten? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilket genomfördes på fem gymnasieskolor i södra Sverige. I undersökningen deltog 164 gymnasieelever som går idrottsprogrammet. Datan analyserades med hjälp av Microsoft Excel. Resultat Resultatet visar att majoriteten av gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energidrycker och sportdrycker av olika slag. Vanligaste bidragande orsaken till att de börjat med kosttillskott är för att de börjat träna på gym. Vänner och lag/gym- kamrater är också en stor orsak till att de börjat använda sig av kosttillskott.  Slutsats Gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energi och sportdrycker. Habitus kan inte förklara användningen av kosttillskott – däremot kan man förstå gymmen som fält där eleverna introduceras i att använda kosttillskott.

Page generated in 0.057 seconds