Bakgrund: Barn och ungdomar är de största konsumenterna av energidrycker inom EU. Energidryckens huvudingrediens är koffein, vilket kan vara skadligt i höga doser. Vanliga biverkningar av koffein är hjärtklappning och huvudvärk. Konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat drastiskt på sistone, och ingen lag på åldersgräns finns i Sverige. Forskare på Världshälsoorganisationen (WHO) anser att den höga konsumtionen kan vara ett hot mot folkhälsan.  Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av energidryckskonsumtion bland högstadieelever i Västerbotten. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanlagt åtta skolsköterskor deltog i studien. Från analysen av resultaten framkom sju kategorier: ute efter effekter, påverkade av marknadsföringen, könsskillnader, utsatta elever dricker mer, leder till problem i skolan, okunskap hos elever och vuxna, samt konsumtionen minskar. Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor känner oro kring elevers energidryckskonsumtion och dess konsekvenser. Studien belyser skolsköterskors erfarenheter av energidryckskonsumtion bland elever vilket kan leda till ökad förståelse och möjligheter att förebygga ohälsa hos elever. Fler och större studier behövs för djupare förståelse.

Syftet & frågeställning Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka användandet av kosttillskott bland gymnasieelever som går idrottsprogrammet sista året. Frågeställningarna är: - Vilka kosttillskott använder gymnasieelever som går idrottsprogrammet? - Vad fick gymnasieelever som går idrottsprogrammet att börja använda de här kosttillskotten? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilket genomfördes på fem gymnasieskolor i södra Sverige. I undersökningen deltog 164 gymnasieelever som går idrottsprogrammet. Datan analyserades med hjälp av Microsoft Excel. Resultat Resultatet visar att majoriteten av gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energidrycker och sportdrycker av olika slag. Vanligaste bidragande orsaken till att de börjat med kosttillskott är för att de börjat träna på gym. Vänner och lag/gym- kamrater är också en stor orsak till att de börjat använda sig av kosttillskott.  Slutsats Gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energi och sportdrycker. Habitus kan inte förklara användningen av kosttillskott – däremot kan man förstå gymmen som fält där eleverna introduceras i att använda kosttillskott.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck. Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män. Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck? Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie. Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män. Femtiotvå procent av kvinnorna och 60 % av männen hade hört talas om erosionsskador på tänderna. Fyrtiofem procent av kvinnorna och 40 % av männen svarade att erosionsskador på tänderna är frätskador. Totalt svarade 32 % att de brukar konsumera sport/energidryck. Konklusion: Studien visade att deltagarna hade relativt låg kunskap om dental erosion.

Bakgrund: Konsumtion av sura livsmedel är en av de största riskfaktorerna för uppkomst av dentala erosioner. Tidigare studier har visat att dentala erosioner ökar hos idrottare samt att den åldersgrupp som konsumerar mest erosiv dryck är ungdomar. Syfte: Studera konsumtionen av energi- och sportdryck hos ishockeyspelare i juniorlag samt deras kunskap och attityd kring dentala erosioner. Metod: Juniorspelare i 2 ishockeyklubbar ombads medverka i en enkätstudie. Resultat: Av respondenterna brukade 70,7 % dricka energi- och sportdryck och 77,5 % konsumerade detta vid idrott. Ur elitlaget var det statistiskt signifikant fler som konsumerade detta vid idrottande. Av respondenterna uppgav 95,1 % att de konsumerade upp till två burkar/flaskor energi- och sportdryck dagligen. Slutsats: En stor del av juniorishockeyspelare konsumerar energi- och sportdryck vid idrottande. Majoriteten av deltagarna kände inte till om kopplingen mellan dentala erosioner och frekvent konsumtion. Avseende attityder var smärta och ändrad färg på tänderna de viktigaste faktorerna till förändrad dryckeskonsumtion. Statistisk signifikanta skillnader fanns mellan klubbarna avseende i vilken situation drycken intogs och attityd för att förändra konsumtionen. Vidare forskning inom området behövs för att kartlägga prevalens och riskfaktorer för dentala erosioner hos juniorishockeyspelare, såväl som andra idrottare, samt studier av större grupper för att öka reliabiliteten.

Sammanfattning Funktionella drycker är den dryckeskategori som ökat sin försäljning mest de senaste åren. Kategorin energidryck har sett en ökning i försäljningen med hela 44 procent från år 2014 till år 2017. Med den stora ökningen har också antalet varumärken ökat. Det betyder att konkurrensen ökat och företagen måste jobba hårdare för att ta marknadsandelar. Det gäller då att veta hur man ska nå ut till potentiella kunder. Företagen bör därför nå konsumenten tidigt under köpprocessen för att locka till sig potentiella konsumenters uppmärksamhet. Köpprocessen som gjordes av Engel et al. (1968), bestod av fem steg som konsumenten går igenom när ett köp görs. Det börjar med att ett behov eller ett problem som uppstår, efter det görs en informationssökning för att senare jämföra bland de alternativ av varumärken som finns. Konsumenten beslutar därefter om ett köp ska genomföras, och sedan inleds ett efterköpsbeteende. Denna reviderades sedan av Court et al. (2009) som la till steget lojalitets-loop, som sista steg och består därefter av sex steg. Vi har utgått från den utgick sedan från den reviderade köpprocessen för att undersöka om den gick att applicera på energidryckesbranschen. Syftet är att ta reda på hur konsumenter beter sig när de köper energidryck och vilka attribut som är viktiga för dem. Vi ska därför undersöka vad det är som påverkar köpprocessens olika steg vid köp av energidryck, samt vad som gör att en konsument väljer ett varumärke framför ett annat. Studien har en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv ansats. Den valda forskningsmetoden är kvantitativ med objektivism som ontologisk inriktning. Vidare för att besvara syftet med studien är den objektivistiska verklighetssynen lämplig att tillämpa. Vårt mål är att vara distanserade från de studerande och ska använda oss av ett objektivt ställningstagande. En webb-enkät med ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har genomförts på respondenter med ålder 18–35 som motiverades genom att det är åldersspannet som är den mest köpkraftiga åldersgruppen av energidryck. Enkäten genererade 240 svar som analyserats. Analysen och resultatet genomfördes genom att göra regressionsanalyser samt att titta konkret på de svar som getts av respondenterna, samt att vidare koppla de resultat vi fått till relevanta teorier vi valt att ta med i studien. Slutsatsen som framkommer syftar till att ge en bättre bild av vilka faktorer som påverkar den moderna köpprocessen vid köp av energidryck samt att förklara vad det är som gör att konsumenter väljer en energidryck framför en annan. Det framkommer att den moderna köpprocessen till viss del kan appliceras vid köp av energidryck samt att innehållet och smaken är det viktigaste attributen för konsumenten. Vidare köper många konsumenter energidryck på impuls i butiken, samt att konsumenterna som köper energidryck oftast är väldigt lojala och har ett vanebaserat köpbeteende.

ABSTRACT Date                                    2020-06-09 Level                                  Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution    School of  Business, Society and Engineering, EST, Mälardalen University. Authors        Hodzic, Anisa                     & Monsefi, Nicki (98/11/06)                        (98/12/18) Title                                    The energy drink market - where are the gaps in the market?  Tutor                                  Aswo Safari Keywords       Positioning, competition, consumer behavior, branding, energy drink and establishment.  Questions  -                 How do new brands establish themselves in the energy beverage industry, in a competitive market?    -                 How are consumers purchasing decisions affected in connection with consumption of energy drinks? Purpose        The purpose of the study is to contribute to understanding how new brands establish themselves in the energy drink market. At the same time, the study will contribute to understanding how consumers purchasing decisions are affected when purchasing energy drinks. The benefit of the two research questions together is to contribute information about companies positioning strategies and consumers purchasing decisions. Method        A qualitative approach has been used in the form of two company interviews and two focus groups with six consumers in each focus group.  Conclusion   Due to a market that is undergoing rapid change and high competition, it is important for a new company on the market to obtain special product benefits on its products, that are different from the competitors'. It is also important to try to find a gap in the market. The brands that stand out to consumers in the market have a high popularity and a high reputation. Therefore, for a newly started brand, it becomes more important to invest its resources into increasing brand awareness. The market is past the time when “traditional” energy drinks, with a high sugar content, were popular. Instead, functional drinks are more popular nowadays among consumers. A functional drink with a varied taste range is highly appreciated by consumers, along with a functional drink with a cheaper price than those on the market. / SAMMANFATTNING  Datum                                2020-06-09 Nivå                                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution    Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola. Författare    Hodzic, Anisa                     & Monsefi, Nicki  (98/11/06)                       (98/12/18) Titel                                   Energidryckmarknaden - var finns hålen i marknaden?  Handledare Aswo Safari  Nyckelord      Positionering, konkurrens, konsumentbeteende, varumärke, energidryck och etablering. Frågeställning -                 Hur etableras nya varumärken inom energidryckbranschen, på en konkurrenskraftig marknad?  -             Hur påverkas konsumenters köpbeslut i samband med konsumtion av energidryck? Syfte               Syftet med studien är att bidra med förståelse kring hur nya varumärken etableras på energidryckmarknaden. Samtidigt ska undersökningen bidra med förståelse kring hur konsumenters köpbeslut påverkas vid köp av energidryck. Nyttan med de två forskningsfrågorna ska tillsammans bidra med information kring företagens positioneringsstrategier och konsumenters köpbeslut. Metod             En kvalitativ ansats har nyttjats i form av två företagsintervjuer och två fokusgrupper med sex konsumenter i varje fokusgrupp.  Slutsats           På grund av en marknad som befinner sig i en snabb förändring och hög konkurrens, är det viktigt att erhålla speciella produktfördelar på sina produkter som skiljer sig från konkurrenternas produkter på marknaden. Det är även viktigt att försöka hitta en lucka i marknaden. De varumärken som sticker ut för konsumenterna på marknaden har hög popularitet och en hög kännedom. För ett nystartat varumärke blir det därför viktigare att satsa på att öka varumärkeskännedomen. Marknaden är förbi tiden då “traditionella” energidrycker med en hög sockerhalt var populära. Istället är funktionsdrycker mer populärt i dagsläget bland konsumenter. En funktionsdryck med ett varierat smakutbud är högt uppskattat av konsumenter, tillsammans med en funktionsdryck med ett billigare pris än de som finns på marknaden.

SammanfattningBakgrund: Energidryck och andra drycker innehållande koffein är vanligt förekommande hos tonåringar i Sverige och andra delar av världen. Mängden koffein varierar beroende på vilken produkt som konsumeras. Det finns gränsvärden där drycker måste förses med varningstext om innehållet överstiger en viss koffeinhalt. Den rekommenderade gränsen för ett säkert dagligt intag av koffein för unga är 3 mg/kg kroppsvikt.Syfte: Syftet var att undersöka konsumtion av koffein hos elever i årskurs 9 samt undersöka om intag av koffein kan kopplas samman med upplevelsen av sömn och stress. Studien syftar också till att ta reda på varför ungdomar konsumerar koffeinhaltiga drycker som energidryck.Metod: Studien genomfördes med en webbaserad enkät på elever i årskurs 9 under lektionstid. Data bearbetades i programmet IBM SPSS Statistics version 26 och analyserades med hjälp av Chi-två, T-test eller Spearman`s sambandstest. Resultat: En majoritet av respondenterna konsumerade drycker innehållande koffein. Respondenternas upplevda antal sömntimmar var lägre än rådande rekommendationer för sömn bland åldersgruppen och en majoritet av respondenterna upplevde sig stressade. Sömn och stress gick inte entydigt att koppla samman med koffeinkonsumtion i undersökningsgruppen. Det fanns ett samband mellan hur många enheter koffeinhaltig dryck som konsumerades och antal sömntimmar, ju fler konsumerade enheter desto färre upplevda sömntimmar. Den främsta anledningen till att respondenterna valde att konsumera energidryck uppgavs vara smaken. Smaken var även den främsta anledningen att låta bli.Slutsats: Ungdomar känner sig stressade och sover för lite. En hög konsumtion av koffein kan förvärra känslor som oro och stress samt påverka sömn negativt. Vuxna som verkar kring barn och unga bör ha en ökad medvetenhet kring koffein, hur konsumtionen ser ut bland tonåringar och möjliga negativa konsekvenser av ett utbrett nyttjande. / AbstractBackground: Energy drinks and other caffeinated beverages are a common occurrence with teenagers in Sweden and other parts of the world. The amount of caffeine varies depending of what kind of beverage is consumed, when the amount exceeds a threshold it needs to be a warning sign. The recommended daily intake of caffeine for teenagers is 3 mg/kg bodyweight.Objective: The study intended to examine consumption of caffeinated beverages as well as the main reason of caffeinated beverage of 9th grade students in Swedish elementary school. Furthermore, the purpose is to examine the correlation between high caffeine consumption, sleeping patterns and stress levels.Method: The study was implemented through a web-based survey that the students had to answer during their school day. The data were processed by using the program IBM SPSS Statistics version 26, later on to be analyzed using a Chi-square test, T-test and Spearman´s rank correlation coefficient.Results: Most of the respondents consumed beverages containing caffeine on a regular basis. Said respondents also had lower perceived sleep quality measured in number of hours, as well as higher amounts of perceived stress. However, the study did not find any direct correlation between consumption of caffeinated beverages and sleep quality or stress. What the study did find was a correlation between the number of hours the respondents slept and the number of caffeinated beverages that they consumed. The main reason for general energy drink consumption was found to be preference of taste. The same reason was also found to be the main contributing factor why some chose not to drink any caffeinated beverages at all.Conclusion: Teenagers have problems with both stress and sleep. In addition, high consumption of caffeine can aggravate these problems. Finally, adults need an increased awareness about caffeine and the negative effects the consumption of caffeine has on teenagers.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program. Diskussion: Mer forskning behövs  för att säkerhetsställa studiens fynd och  för  att  statistiskt säkert kunna generalisera studiens fynd  till  övriga gymnasieskolor runtom i Sverige.  Slutsats:  Det kan finnas signifikanta skillnader i konsumtionen av sötsaker,  läsk, energidryck och snacks mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Vår uppsats undersöker och behandlar digital marknadsföring, attityd och medvetenheten om de hälsorisker som är förenade med energi- och funktionsdrycksbranschen. Idag är konsumtionen av energi- och funktionsdryck omdiskuterad, i Sverige har flera företag aktivt valt att marknadsföra sina produkter som en funktionsdryck riktad till träning istället för den ”vanliga” energidrycken. Olika marknadsföringsstrategier används aktivt för att skapa relationer med sina konsumenter och kunder, allt vanligare blir det att företag använder sig specifikt av sociala medier. Syftet med vår undersökning är att undersöka om attityd, medvetenhet kring hälsoriskerna och graden av exponering av marknadsföringen leder till ett ökat köpbeteendet av energi- och funktionsdryck. Undersökningen utförs med hjälp av tidigare forskning, en enkätundersökning och observationer. De observationer som genomförts i undersökningen är av kvalitativ karaktär samt en enkätundersökning av kvantitativ karaktär. Studien utgår från teorin “The Theory of Planned Behaviour” framtagen av Ajzen 1991 som ligger till grund för vår egen analysmodell för att testa våra tre hypoteser. Utifrån vår studie kunde vi dra slutsatsen att H1: “En positiv attityd till energi- och funktionsdryck leder till ett ökat köpbeteende” förkastas medan H2: “Ju mindre medveten konsumenten är om hälsoriskerna förenade med konsumtion av energi- eller funktionsdryck, desto mer ökar köpbeteendet” och H3: “Ju mer digital marknadsföring konsumenten exponeras för, desto mer ökar köpbeteendet” accepteras. Trots att tidigare forskning påvisat att de tre oberoende variablerna har en påverkan på köpbeteendet så visade vår studie att en positiv attityd inte ökar köpbeteendet av energi- och funktionsdryck bland ungdomar och unga vuxna. / Our essay examines digital marketing, attitudes and awareness of the health risks associated with the energy drink- and functional beverage industry. Usage of energy drink and functional beverage is today a controversial topic, several Swedish companies have actively decided to promote their products as functional beverages intended to drink in training context instead of labeling it like a "regular" energy drink. The purpose of our study is to investigate whether attitudes, awareness of the health risks and the degree of exposure to marketing lead to an increased buying behavior of energy drinks and functional beverages. The survey is conducted with the help of previous research, a survey and observations. The observations form the basis for the survey and the study is based on the theory “The Theory of Planned Behavior” developed by Ajzen in 1991. From “The Theory of Planned Behavior” we have designed our own analysis model to test our three hypotheses. Based on our study, we could conclude that H1 is rejected while H2 and H3 are accepted. Although previous research has shown that the three independent variables have an impact on increased buying behavior, our study showed that a positive attitude does not increase the buying behavior of energy drinks and functional beverages among adolescents and young adults. This study is written in Swedish