Människan bidrar med en stor klimatpåverkan som ger upphov till bland annat klimatförändringar vilka har börjat påverka natur, djur och människor. Livsmedelsindustrin orsakar till följd av våra konsumtionsvanor stor klimatpåverkan. Många studier har visat att stor påverkan kommer från kött- och mejeriprodukter. Medan kött- och mejeriprodukter är en källa till protein och vitaminer så finns det andra livsmedel utan dessa positiva egenskaper som också utgör en. Syftet med denna studie var att försöka bestämma den klimatiska påverkan orsakad av konsumtion av godis, chips och läsk och sätta denna i relation till den klimatiska påverkan man får av andra livsmedel. Vidare undersöktes inställning gällande livsmedelsval i förhållande till miljöfrågor hos två studentgrupper (naturvetare och ekonomer). För att undersöka klimatpåverkan användes livscykelanalysprogrammet SimaPro. För att undersöka studenters inställning till miljöskäl i relation till livsmedelsval användes en enkät. Resultatet visade att Sveriges konsumtion av dessa livsmedel gav ett utsläpp på närmare 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna siffra kan jämföras med Sveriges konsumtion av nötkött som ger upphov till 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Resultatet visar också att de viktigaste faktorerna vid val av livsmedel för studiedeltagarna var att de var hälsosamma och prisvärda. Ungefär 50 % av deltagarna avstod vid enkättillfället från något livsmedel av miljöskäl och vanligast var att de avstod från någon köttprodukt och minst vanligt var godis. De tre vanligaste anledningarna till att de avstod från livsmedel var tillsatser, bekämpningsmedel och utsläpp av växthusgaser. Ungefär 90 % av deltagarna kunde i framtiden tänka sig att avstå från livsmedel för miljön. De viktigaste faktorerna som kunde motivera studenterna att göra mer miljömedvetna val var bekämpningsmedel, utsläpp av växthusgaser och bevarande av regnskog. / Humans contribute with a large environmental impact which has started to affect nature, animals and people. The food industry causes, due to our consumption habits, a large environmental impact. Many studies have shown that a large part of that impact from the food industry can be related to meat- and dairy products. While meat and dairy products are a source to proteins and vitamins there are other food supplies without these positive affects which causes environmental impact. The purpose of this study was to try to determine the climatic impact caused by consumption of candy, chips and soda and put it in relation to the climatic impact of other foods. Further, an investigation regarding students (economic and environmental scientists) attitude according to environmental question related to food choices were performed. To investigate the environmental impact the lifecycle analysis program SimaPro was used. To investigate student’s attitude a survey was established. The result showed that the Swedish consumption of crisps, sweets and soda caused emissions estimated to 2 million tons carbon dioxide equivalents. That is a number that can be compared to the Swedish consumption of beef that causes emissions estimated to 11 million tons carbon dioxide equivalents. The result also shows that the most important factors regarding food choices among the study group were that the food was healthy and priceworthy. About 50 % of the responders refrained from any food of environmental reasons and the most commonly refrained product were meat and the least commonly refrained product were candy. The three most common reasons to the refrain were additives, pesticides and emissions of greenhouse gases. About 90 % of the respondents could consider refraining food to advantage of the environment. The factors that were noted as important were pesticides, greenhouse gas emissions and preserves of the rainforests.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program. Diskussion: Mer forskning behövs  för att säkerhetsställa studiens fynd och  för  att  statistiskt säkert kunna generalisera studiens fynd  till  övriga gymnasieskolor runtom i Sverige.  Slutsats:  Det kan finnas signifikanta skillnader i konsumtionen av sötsaker,  läsk, energidryck och snacks mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Summary                                                               Overweight and obesity in Sweden and in the rest of the industrialized world continues to increase. This results in increased costs both to society and the healthcare system. Part of this development is the increasing consumption of sugar and that is what should be restricted to tackle this growing social problem. Part of the increased consumption of sugar in Sweden was the launch of pick and mix ingrocery stores.  This study aims to examine how store managers look at their public health responsibilities, and investigate how managers of grocery stores think about health and health aspects in general and about the sugar consumption in particular. Semi-structured "face to face" interviews was used to collect data and seven grocery store managers participated in the study. The interviews were analyzed using concentration of sentences that involves compiling the interviewees' statements into shorter formulations. Results of the study showed that all the store managers claimed to take the health responsibilities that can be expected of them. The health aspects taken into account by the store managers were that they provided good organic and locally produced groceries and that some of them had collaboration with a dietician or people with other professions related to food. It was considered easy to buy good and healthy food by all store managers. The question regarding the introduction of a sugar tax divided the store managers, 4 of them were positive to taxation, while 3 of them were more hesitant about its effects. The conclusion of this study is that store managers are taking some responsibility to the public health by providing healthy alternatives. However there is much more they can do to reduce sugar consumption among the population, thus contributing to an important public health work.

Bakgrund Idag diskuteras det mycket kring vilken roll sockerkonsumtionen kan spela gällande de ökande hälsoproblemen i samhället. På senare tid har det flytande sockret lyfts fram som en av de stora bovarna i dramat och forskning visar på att läsk bestående oberoende av vanligt socker eller artificiellt socker, kan påverka hälsan negativt.SyfteSyftet med undersökningen var att granska ungdomars läskkonsumtion samt att ta reda på deras motiv till varför de föredrar att dricka vanlig läsk respektive lightläsk. Det är även av intresse att undersöka eventuella könsskillnader. MetodUndersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning med intention att beskriva ungdomars läskkonsumtion. Valet av undersökningsmetod syftade till att ge bredd åt undersökningen. Undersökningen gjordes på tre stycken 0-9 skolor i Vellinge kommun. Undersökningen var en totalundersökning på årskurserna 7-9 vilket resulterade i att inget urval gjordes. Sammanlagt medverkade 221 elever i undersökningen.ResultatGenom undersökningen framgår det att de flesta, d.v.s. 163 stycken (73,8 %) av de medverkande eleverna dricker läsk 1-3 gånger per vecka. Resultaten visar även att pojkar har en statistiskt säkerställd benägenhet att dricka mer läsk än flickor. Vid valet av vanlig läsk respektive lightläsk är vanlig läsk populärast då 162 av de medverkande eleverna föredrar att dricka vanlig läsk medan endast 56 elever föredrar att dricka lightläsk.SlutsatsUngdomarna tycks vara belysta kring de aspekter som media berört gällande sockrets och sötningsmedlenas tänkbara effekter på hälsan, men saknar kunskap kring de faktiska bevis som finns. Därför är det viktigt att både föräldrar och skola figurerar som förebilder och visar var man står gällande hälsofrågor. Detta för att på sikt kunna få bukt med dagens ökande ohälsa bland barn och ungdomar. Dagens barn och ungdomar behöver både undervisning i och redskap till att utveckla en hållbar hälsosam livsstil. / The pros and cons debate on the issue to what effect sugar has on our health, is widely spread today. During recent years liquid sugar has been identified as a major cause to the increasing health problems. The purpose of this thesis is to examine young peoples habits regarding consumption of soft drinks and to find out their motives and preferences for ordinary soft drinks respectively light soft drinks. It is also of interest to search for any variation in habits between the sexes. The survey, which included all students (221) at three 0-9 schools, was conducted by means of questionnaires in an opinion poll with the over all intention to describe young peoples consumption of soft drinks. The research shows that most young people drink soft drinks 1-3 times a week and that boys significantly drink a larger amount of soft drinks than girls do.The result also show that it is more popular to drink ordinary soft drinks than to drink light soft drinks.