<p>Det som ligger till grund för detta arbetet är att Varbergs kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra ett klimatinvesteringsprogram som minskar utsläppen av växthusgaser. De genomför bland annat ett Hälsotramparprojekt där tio personer som tidigare körde bil till arbetet nu ska cykla minst 85 % av resorna. Syftet är att belysa vilka miljö-, ekonomi- och hälsovinster som kan göras. För att ta reda på hur stora vinsterna kan bli i ett större perspektiv har beräkningar gjorts på 100 personer. Det har gjorts en jämförelse med ett Hälsotramparprojekt i Lundby, Göteborg, för att undersöka vilket projektupplägg som har fungerat bäst. </p><p>Enkätundersökningar i gruppen har gjorts för att ta fram ett underlag för beräkningar och före- och efterstudie. Resterande information har tagits fram med hjälp av Internet, studentlitteratur och projektansvariga i Varberg. </p><p>Slutsatsen är att genom planering och minskning av korta bilresor går det att spara pengar och emissioner. En person som har fem kilometer till arbetet kan minska sitt koldioxidutsläpp med cirka 400 kilogram per år och spara 2400 kronor i bensinpengar, genom att vid 85 % av tillfällena välja att cykla till arbetet i stället för att köra bil. Även en förbättrad hälsa kan erhållas genom minskning av vikt och bättre kondition.</p>

De hushåll som hemkomposterar bidrar på flera sätt till minskad miljöbelastning. Den färdiga komposten kan användas som jordförbättringsmedel i den egna trädgården och hemkompostering underlättar sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekter som uppstår i samband med hemkompostering är att det under processen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas lika effektivt som vid vissa centrala anläggningar. Syftet med denna rapport var att öka kunskapen om hur stora utsläppen av växthusgaser och ammoniak är från hemkomposter. Undersökningen omfattade 19 hemkomposter i södra Uppsala och provtagningar på de utvalda komposterna har gjorts mellan juni och december 2010. Vid mätningarna samlades gasprover in som senare analyserades i gaskromatograf med avseende på koldioxid, metan och lustgas. I fält mättes också halten ammoniak direkt under locket på komposterna med en gasspårningspump. Det togs även prover av kompostmaterialet för att i labbet analysera vattenhalt, askinnehåll och pH-värde. Kompostprotokoll har regelbundet delats ut till ägarna av de undersökta komposterna där de ombetts fylla i hur de sköter sin kompost. Syftet med dessa protokoll var att få information om vilka mängder avfall som tillförts komposterna, hur ofta material tillförts, vilken typ av material de tillfört samt om komposterna blandats om på något sätt. Analyserna av datamaterialet visade att utsläppen av ammoniak från komposterna var låga till mycket låga. I de flesta fall kunde ingen ammoniak detekteras överhuvudtaget. För metan och lustgas har kvoter i förhållande till koldioxid studerats. Kvoten mellan metan och koldioxid var för de allra flesta komposterna lägre än 0,3 % vilket är avsevärt lägre jämfört med en liknande studie av hemkompostering som gjorts i Danmark. Kvoten mellan lustgas och koldioxid var i de flesta fall lägre än 0,2 % vilket är i samma storleksordning som i den danska studien. Den statistiska analys som gjorts visade att vattenhalten, kompostens temperatur och antal familjemedlemmar hade signifikant påverkan på CH4:CO2-kvoten. Analysen visade också att vattenhalten, kompostmaterialets volym samt antal familjemedlemmar signifikant skulle inverka på N2O:CO2-kvoten.

Det som ligger till grund för detta arbetet är att Varbergs kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra ett klimatinvesteringsprogram som minskar utsläppen av växthusgaser. De genomför bland annat ett Hälsotramparprojekt där tio personer som tidigare körde bil till arbetet nu ska cykla minst 85 % av resorna. Syftet är att belysa vilka miljö-, ekonomi- och hälsovinster som kan göras. För att ta reda på hur stora vinsterna kan bli i ett större perspektiv har beräkningar gjorts på 100 personer. Det har gjorts en jämförelse med ett Hälsotramparprojekt i Lundby, Göteborg, för att undersöka vilket projektupplägg som har fungerat bäst. Enkätundersökningar i gruppen har gjorts för att ta fram ett underlag för beräkningar och före- och efterstudie. Resterande information har tagits fram med hjälp av Internet, studentlitteratur och projektansvariga i Varberg. Slutsatsen är att genom planering och minskning av korta bilresor går det att spara pengar och emissioner. En person som har fem kilometer till arbetet kan minska sitt koldioxidutsläpp med cirka 400 kilogram per år och spara 2400 kronor i bensinpengar, genom att vid 85 % av tillfällena välja att cykla till arbetet i stället för att köra bil. Även en förbättrad hälsa kan erhållas genom minskning av vikt och bättre kondition.

<p>År 1997 skrevs Kyotoprotokollet under av 84 länder som senare avsåg att ratificera protokollet. Kyotoprotokollet Förbinder Annex I länderna att totalt sänka sina utsläpp med 5 procent av 1990års nivå under perioden 2008-2012. När den perioden är till ända tyder mycket på att Kyotoprotokollet ska ersättas av ett nytt protokoll som eventuellt inkorporerar ej Annex I länder och som även ger dessa länder utsläppsmål. Uppsatsens frågeställning är huruvida försök att minska växthusgasutsläppen bör ske med internationell utsläppshandel av växthusgaser som ett instrument. Teorin som uppsatsen är avgränsad till ger stöd till att en internationell utsläppshandel är optimal om de berörda länderna inte har varu- eller tjänstehandel (autarki) mellan sig. Vid fullständig frihandel är utsläppshandeln ineffektiv och kan dessutom ge upphov till ökade utsläpp gentemot en policy att inte göra något alls. Uppsatsens empiriska ansats visar att graden av frihandel i de berörda länderna är relativt hög och ligger betydligt närmre absolut frihandel än autarki. Detta faktum ger att utsläppshandel är ineffektivt när inte alla länder deltar och förbinder sig till ett fast utsläppsmål.</p>

År 1997 skrevs Kyotoprotokollet under av 84 länder som senare avsåg att ratificera protokollet. Kyotoprotokollet Förbinder Annex I länderna att totalt sänka sina utsläpp med 5 procent av 1990års nivå under perioden 2008-2012. När den perioden är till ända tyder mycket på att Kyotoprotokollet ska ersättas av ett nytt protokoll som eventuellt inkorporerar ej Annex I länder och som även ger dessa länder utsläppsmål. Uppsatsens frågeställning är huruvida försök att minska växthusgasutsläppen bör ske med internationell utsläppshandel av växthusgaser som ett instrument. Teorin som uppsatsen är avgränsad till ger stöd till att en internationell utsläppshandel är optimal om de berörda länderna inte har varu- eller tjänstehandel (autarki) mellan sig. Vid fullständig frihandel är utsläppshandeln ineffektiv och kan dessutom ge upphov till ökade utsläpp gentemot en policy att inte göra något alls. Uppsatsens empiriska ansats visar att graden av frihandel i de berörda länderna är relativt hög och ligger betydligt närmre absolut frihandel än autarki. Detta faktum ger att utsläppshandel är ineffektivt när inte alla länder deltar och förbinder sig till ett fast utsläppsmål.

Forests are often cited as an important factor in order to minimize greenhouse gas (GHG) emissions since the wood raw material has many beneficial uses related to reducing GHGs emissions. In Jämtland the potential of using forests as a measure of reducing GHGs emissions is considerable since more than half of the county's land area consists of productive forest land. Since the wood raw material is a limited resource, it is required that the raw material is used as efficiently as possible, for the right purpose, and where the reduction potential regarding GHG emissions will be as large as possible. To investigate this, a model has been constructed in which different utilization options for the forest can be simulated with respect to GHG emissions with the aim to investigate how the use of the forest in Jämtland affects the GHG balance in a short term perspective. The model, called SkogSim 2050, has been constructed in Microsoft Excel and has been used to simulate seven different scenarios that describe how the use of forest raw material in Jämtland is expected to affect the GHG balance by 2050. The scenarios have been chosen with regard to various competing uses of forest products and includes only the main applications that exist today, namely sawn timber, pulp and paper production and wood fuel. One scenario also simulates how the GHG balance is affected if the forest would not be felled. Some of the scenarios include an increased extraction of logging residues in the form of branches and tree tops (GROT) and stumps compared to today's withdrawal. The results of the simulated scenarios show that all scenarios are resulting in significant reduced or prevented GHG emissions when consideration is given to substitution and storage effects. The results also show that the major impact on the GHG balance in the different scenarios are strongly linked to the type of energy that is assumed to be substituted. When coal was considered as the substituted fuel the scenario that only included production of wood fuels combined with a significantly increased extraction of logging residues resulted in the greatest impact on the GHG balance with reduced or prevented GHG emissions of up to 520 million tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) for the whole simulated time period; 2014-2050. If instead, natural gas was considered as the substituted fuel the positive effects were reduced substantially in all scenarios and the scenario which simulated no logging went from being the option that provided the lowest reduced or prevented GHG emissions to represent the highest reduction and prevention of GHG emissions of approximately 330 million tons CO2e for the whole simulated time period. The results also show that increased extraction of forest residues for substitution of natural gas provides a direct negative effect on the reduction and prevention of GHG emissions in the short term. Based on the results it is possible to conclude that in the short term it is vital to also evaluate how the emissions of biogenic carbon dioxide (CO2) affect the GHG balance. Fossil CO2 emissions from the use of forest raw material in Jämtland represent only a small part of the overall impact on the GHG balance and it is instead the amount of wood fuel that is used, and the substitution effects linked to the use, that has the greatest impact on the GHG balance in a short term perspective. / Skogen pekas ofta ut som en avgörande faktor för att kunna minimera utsläppen av växthusgaser då skogsråvaran har många klimatnyttiga användningsområden. I Jämtland finns det goda förutsättningar för att nyttja skogen för klimatnyttiga ändamål då mer än hälften av länets landareal utgörs av produktiv skogsmark. Eftersom att skogsråvaran utgör en begränsad resurs krävs det att råvaran används så effektivt som möjligt, till rätt ändamål och där utbytet gällande besparade växthusgasutsläpp blir så stort som möjligt. För att undersöka detta har en modell konstruerats där olika användningssätt för skogen kan simuleras med avseende på växthusgasutsläpp med syftet att undersöka hur nyttjande av Jämtlands skogar påverkar växthusgasbalansen utifrån ett kortare tidsperspektiv. Modellen, benämnd SkogSim 2050, har konstruerats i Microsoft Excel och har använts till att simulerar sju olika scenarier som beskriver hur användandet av skogsråvaran i Jämtland förväntas påverka växthusgasbalansen fram till 2050. Scenarierna har valts med avseende på olika konkurrerande användningsområden för skogsråvaran och inkluderar endast de huvudsakliga användningsområden som existerar idag, nämligen sågvirke, pappers- och massaproduktion och trädbränsle. Ett scenario simulerar också hur växthusgasbalansen påverkas om skogen inte skulle avverkas. Några av scenarierna inkluderar även ett ökat uttag av avverkningsrester i form av grenar och toppar (GROT) och stubbar jämfört med dagens uttag. Resultatet från de simulerade scenarierna visar på att alla scenarier resulterar i stora reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser när hänsyn tas till substitutions- och lagringseffekter. Resultatet visar också på att hur stor påverkan på växthusgasbalansen är i de olika scenarierna är starkt knuten till vilket energislag som antas substitueras. Vid användning av kol som substituerat bränsle resulterade scenariot som endast inkluderar produktion av trädbränslen i kombination med ett drastiskt ökat uttag av avverkningsrester i störst påverkan på växthusgasbalansen gällande reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser på upp emot 520 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för hela den simulerade tidsperioden; 2014-2050. Om istället naturgas anges som substituerat bränsle minskar den positiva effekten avsevärt i alla scenarier och scenariot som simulerar ingen avverkning går från att vara det alternativ som ger lägst reducerade eller förhindrade växthusgasutsläpp till att resultera i högst reduktion och förhindrande av växthusgasutsläpp på ungefär 330 miljoner ton CO2e för hela den simulerade tidsperioden. Resultatet visar också på att ett ökat uttag av avverkningsrester för substitution av naturgas ger en direkt negativ effekt på reduktionen och förhindrandet av växthusgasutsläpp i det korta perspektivet. Baserat på resultaten går det att dra slutsatsen att i det korta tidsperspektivet är det vitalt att även utvärdera hur utsläppen av biogen koldioxid (CO2) påverkar växthusgasbalansen. De fossila CO2-utsläppen från nyttjandet av skogsråvaran i Jämtland utgör endast en liten del av den totala påverkan på växthusgasbalansen och det är istället den mängd trädbränsle som nyttjas samt substitutionseffekter kopplade till det nyttjandet som har störst påverkan på växthusgasbalansen. / <p>2016-06-29</p>

Skogsskövling och stora utsläpp av metangas, så ses nötköttsproduktionen av många idag. Tillsammans med kopplingar till hälsoproblem som cancer och hjärt-, kärlsjukdomar samt etiska djurrättsfrågor har nötköttet blivit ett omstritt ämne i media de senaste åren. Med den allt större medelklassen ökar efterfrågan på nötkött och idag släpper nötköttsindustrin i världen ut totalt 16% mer växthusgaser jämfört med 1977. I Sverige står nötköttsproduktionen för 3% av landets totala utsläpp av växthusgaser. Miljömedvetenheten och intresset för miljön är relativt stor i Sverige. En positiv inställning till att minska nötköttskonsumtionen finns idag hos allmänheten vilket är ett steg vi måste ta för att minska miljöpåverkan från nötköttet. Men det finns samtidigt andra åtgärder som kan minska påverkan från det nötkött vi producerar. Att välja en naturbetesproduktion minskar behovet av kraftfoder och bidrar till vårt öppna landskap med viktiga ekosystem och rekreationsområden. Att inkludera träd i beteshagarna kan sänka utsläppet av växthusgaser, mätt som koldioxidekvivalenter (CO2e), med ca 20 kg per kg kött. Skulle vi minska vår nötköttskonsumtion till 300 gram per person och vecka skulle vi kunna vara helt självförsörjande på nötkött och därmed inte bara kunna kontrollera utsläpp av växthusgaser men även djurhållning och kemikalieanvändning inom branschen. / Deforestation and massive methane gas pollution is the way many people think of beef production today. Together with connections to health issues such as cancer and heart disease and animal rights, beef has become a controversial subject in media over the last years. The demand for beef is growing together with the growing middleclass and today the beef industry globally releases 16% more greenhouse gas compared in 1977. In Sweden, beef production stands for 3% of the country’s total greenhouse gas emissions. Environmental awareness and the interest for environmental questions are relatively high in Sweden. A positive attitude of lowering beef consumption is seen in Sweden, which is a step we need to take to lower the environmental impact from. There are also other important factors to lower the environmental impact from beef produced in Sweden.  Beef production mainly based on grazing on natural pastures lowers the need of concentrated feed and contributes at the same time of the maintenance of the open landscape, with their specific ecosystems and recreational zones. To include trees in pastures can lower the greenhouse gas emission, measured as carbon dioxide equivalents (CO2eq), with 20 kg per kg beef. To be self-sufficient we would need to lower our beef consumption to 300 grams per person and week and thereby not only control greenhouse gas emissions but also animal husbandry and use of chemicals within the industry.

The aim of this study was to evaluate the effects on a simulated wastewater plant regarding GHG emissions and use of energy and resources when implementing source separated wastewater systems. The effects were studied for different restrictions of effluent quality and for different temperatures on the influent. The simulation model BSM2G calibrated for Käppala wastewater treatment plant was used. The task was executed by simulating nine different scenarios with an increase in influent load from new connections equivalent to 3, 10 and 30 % of the present connections. These new connections were served by conventional, urine separated or black water separated systems. All simulations were adjusted to keep the initial effluent load i.e. the effluent load before the number of connections increased. This meant increasing restrictions on effluent load of ammonium and total nitrogen, which were reached by adjusting control parameters such as aeration, internal recycle flow, carbon addition etc. Thus the same effluent load of ammonium and total nitrogen were reached for all scenarios compared to the reference. The simulated results showed that the total use of energy (most evident the aeration energy) decreased with 25-60 % with urine separation and with 50-90 % with black water separation compared to corresponding conventional scenario regardless of degree of new connections and contigous adjustment of control parameters. The same tendency applied for use of resources since total operational cost index decreased with 30-70 % with urin separation and 70-90 % with black water separation compared to corresponding conventional scenario regardless of degree of new connections and contigous adjustment of control parameters. Total production of sewage sludge decreased with 5-20 % with urine separation and with 50-60 % with black water separation. Total methane production decreased with 0-20 % with urine separation and with 60-70 % with black water separation. The total GHG emissions from the simulated WWTP was dominated by uncertain N2O emissions from the activated sludge process for all scenarios. Also emissons of N2O due to sludge management were uncertain. Since the production of N2O varied heavily depending on the adjusted control parameters no certain conclusions could be drawn regarding the impact of source separation on these emissions. Other greenhouse gas emissions, such as carbon dioxide emissions due to use of energy, production and degadation of external carbon source were decreased in the source separated scenarios compared to conventional scenarios. The simulated results also showed that a lower temperature of the wastewater led to a decrease in nitrogen removal and an increase in use of energy for all scenarios at 30 % increased influent load compared to a wastewater of average yearly temperature. The results confirmed some of the previously stated advantages of source separated wastewater and thus contributed to increased probability of these advantages. However, further studies are needed to obtain more certain results regarding N2O emissions from wastewater treatment plants when source separated wastewater is implemented.

Alla behöver vi mat för att överleva och detta sätter sina spår inte minst på klimatet och vi har alla ett gemensamt ansvar för att bland annat minska växthusgasutsläppen genom det vi äter. Ett miljösmart matval kan innebära att minska mängden kött och i stället ersätta det med andra proteinkällor som tillexempel baljväxter och Quorn. Baljväxter tillhör familjen ärtväxter och Quorn är gjort på jordmögelsvampen Fusarium venenatum som odlas i stora tankar och sedan blandas med äggvita. Syftet med studien är att undersöka hur konsumtionen av Quorn och baljväxter påverkar miljön och människors hälsa. Detta för att ta reda på vilket alternativen som är bäst ur ett hälso- och miljöperspektiv, då det gäller att ersätta animaliska livsmedel inom den offentliga sektorn i Motala kommun. Studien bygger på en narrativ litteraturgenomgång med ett systematiskt tillvägagångssätt vid granskningen av litteraturen. Resultaten av studien visar att en kost innehållande Quorn eller baljväxter kan sänka kolesterolhalten i blodet med 13 respektive 8,3 procent, samt förhindra efterföljande sjukdomar. Det visar även att kött innehåller mer protein än både Quorn och baljväxter men att de i stället är rika på bland annat fibrer som ger en längre mättnadskänsla. Då produktionen av de olika livsmedlen undersöktes visade resultaten att baljväxter kräver fyra gånger mindre mark och släpper ut mindre växthusgaser än Quorn som har ett relativt högt klimatavtryck. En av slutsatserna lyder att det tycks vara svårt att fastställa om Quorn eller baljväxter är det bäst köttsubstitutet, för när det kommer till hälsan är de båda livsmedlen väldigt lika men ur kilmat- och miljösynpunkt är slutsatsen att baljväxter är bättre. För att kunna säkerställa dessa slutsatser krävs en mer omfattande studie samt mer forskning på området.

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser. En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna.