I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivning. Miljöbyggnad är det billigaste och mest användarvänliga systemet men omfattar endast byggnaden i sig. Systemet är anpassat till svenska förhållanden och är inget internationellt system, därför är det av mindre intresse för internationella investerare. / Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire building and surroundings. Miljöbyggnad is the cheapest and most user-friendly system but only covers the building itself. The system is adapted to Swedish conditions and is not an international system, therefore it is of less interest to international investors. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

As per the Paris agreement in 2015, 190 nations have joined the cause to cut the Greenhouse gas (GHG) emissions. To limit global warming, the aim is to reduce the global emissions to half by 2030 compared to 2012 and reach net zero by 2050. The transportation industry can play a big role to achieve this target. The freight transportation sector need to reduce the emissions by 20% (5.7 Gt) by 2030 compared to 2020 (7.2Gt) in order to reach the Net Zero Emissions goal by 2050[1]. At Mycronic group, freight transportation operations generate the third largest GHG and CO2 emissions after customer use of products and Material use. Most of the in-bound and out-bound deliveries are carried out by air freight. Air freight creates the highest emissions out of all the freight transport systems. To reduce the use of air freight and meet the requirements of global agreement, Mycronic group aims to deliver products in more sustainable and effective ways. Hence, this study aims to find less carbon-intensive shipping solutions for outbound deliveries of Mycronic products. A comparative study of current freight logistics system and a more sustainable system has been carried for one of the Mycronic AB divisions’ products and specific to outbound deliveries from Sweden to USA. Study of future trends of freight transport system in terms of sustainability with respect to upcoming technology, policies and initiatives have been carried out. For the calculation of emissions, a third-party proprietary software was used to analyse and compare the sustainable solutions. Product forecasting and the making of a tCO2e calculation sheet for salespeople were also carried out as support for the company to implement the suggested solution.Shipping of products through waterways is much more sustainable compared to other transport modes and that it should therefore be adopted more often to deliver products. A multi-modal transport system, including shipping by sea freight and further combined by road or rail freight found to be the most efficient solution to reduce the emissions. To adopt this solution, the main challenges appeared are the client acceptance for longer lead times and organizational behaviour change within Mycronic group. The technical requirements of the product analysed in this study did not prove to be an issue for transporting the product by waterways. / I enlighet med Parisavtalet 2015 har 190 länder anslutit sig till målet att minska utsläppen av växthusgaser (GHG). För att begränsa den globala uppvärmningen är målet att halvera de globala utsläppen till 2030 jämfört med 2012 och att nå nettonoll till 2050. Transportbranschen kan spela en stor roll för att uppnå detta mål. Godstransportsektorn behöver minska utsläppen med 20 % (5,7 Gt) till 2030 jämfört med 2020 (7,2 Gt) för att nå målet om nettonollutsläpp till 2050[1].På Mycronic group genererar godstransportverksamheten de tredje största utsläppen av växthusgaser och koldioxid efter kundernas användning av produkter och materialanvändning. De flesta inkommande och utgående leveranser sker med flygfrakt. Flygfrakt skapar de högsta utsläppen av alla frakttransportsystem. För att minska användningen av flygfrakt och uppfylla kraven i det globala avtalet strävar Mycronic Group efter att leverera produkter på ett mer hållbart och effektivt sätt. Syftet med den här studien är därför att hitta mindre koldioxidintensiva fraktlösningar för utgående leveranser av Mycronics produkter. En jämförande studie av nuvarande fraktlogistiksystem och ett mer hållbart system har genomförts för en av Mycronic AB:s divisioners produkter och specifikt för utgående leveranser från Sverige till USA. En studie av framtida trender för godstransportsystem i fråga om hållbarhet med hänsyn till kommande teknik, politik och initiativ har genomförts. För beräkning av utsläpp har en tredjeparts programvara använts för att analysera och jämföra de hållbara lösningarna. Produktprognoser och utarbetande av ett kalkylblad för tCO2e-beräkningar för säljare genomfördes också som stöd för företaget att genomföra den föreslagna lösningen.Transport av produkter via vattenvägar är mycket mer hållbart jämfört med andra transportsätt och bör därför användas oftare för att leverera produkter. Ett multimodalt transportsystem, med sjötransport och kombinerad transport på väg eller järnväg, visade sig vara den mest effektiva lösningen för att minska utsläppen. De största utmaningarna för att införa denna lösning är kundernas acceptans för längre ledtider och en förändring av det organisatoriska beteendet inom Mycronic-koncernen. De tekniska kraven på den produkt som analyserades i denna studie visade sig inte vara något problem för transport av produkten på vattenvägar.

24 % of the Northern Hemisphere’s landmass is underlain by permafrost. 1 700 billion tonnes of organic carbon (C) is stored in the permafrost, and the ongoing climate change lead to permafrost thawing and carbon release. This study examines the extent of thawing permafrost and the estimated carbon emissions as a consequence of permafrost thawing. The results show an estimated decrease of near-surface permafrost up to 81% before 2100 due to an increase of the average global temperature. Thawing permafrost releases CO2 and CH4 to the atmosphere, which amplifies the greenhouse effect and creates a positive feedback to global warming. The magnitude of the positive feedback is uncertain but an average of 178 Pg C is expected to release to the atmosphere by 2100 if the anthropogenic emissions continues. A potential increase in biomass due to favorable growing conditions is not expected to offset the carbon emissions.

Wetlands are globally important biogeochemical hotspots, and their roles as either significant sources of greenhouse gas or carbon sinks are strongly controlled by environmental drivers such as carbon, nitrogen, and phosphorus availability, which can stimulate emission of three greenhouse gases: nitrous oxide (N2O), carbon dioxide (CO2) and methane (CH4). Mounting evidence suggests that aquatic invertebrate activity can enhance wetland greenhouse gas flux, through bioturbation and bioirrigation of surrounding sediments. However, waterbirds reduce the density of aquatic invertebrates, which could potentially reduce greenhouse gas flux. Alternatively, the nutrient contents of waterbird guano may stimulate microbial activity responsible for these gas fluxes. The research project FLAMMINGGOS (Functional Links in Avian, Microbial, Macrophyte, and INvertebrate Greenhouse Gas Output Stimulation) aims to test the relative strength of top-down and bottom-up effects of predatory waterbirds on wetland greenhouse gas fluxes. This study is a part of the FLAMMINGGOS project and studied the bottom-up stimuli effects of methane flux, through addition of waterbird guano to sediment cores sampled from three sites in Doñana, Spain. Guano did not enhance methane flux; on the contrary, the overall flux rates decreased after guano addition for one site. There was also a positive correlation between methane flux and the presence of benthic invertebrates. This suggests that the top-down gas-stimuli effects of waterbirds may be stronger than the bottom-up; benthivorous waterbirds, such as flamingos, may lessen the emissions of CH4 through predation on benthic invertebrates. Further research is however required to fully understand these interactions and gas flux stimuli effects. / FLAMMINGGOS

Fossil fuel depletion, economic development, urban expansion and climate change present tough challenges to municipal- and regional-scale energy systems. Regional energy system planning, including waste treatment, renewable energy supply, energy efficiency, and climate change, are considered essential to meet these challenges and move toward a sustainable society. This thesis includes studies on energy system from municipal waste, potential for a fossil fuel-independent regional energy system with increased renewable energy products using waste as one of energy sources, and the performance of biomass-fired combined heat and power (CHP) plants. A top-down method is adopted to organize the studies, from national waste-to-energy (WtE) scenarios to individual energy plants. The first study considers the overall potential contribution of WtE to energy supply and greenhouse gas (GHG) emissions mitigation in Sweden until 2050 under several different scenarios. Depending on WtE scenario considered, the study shows that WtE can supply energy between 38 and 186 TWh and mitigate between CO2 of 1 and 12 Mt per year by 2050 based on the baseline of year 2010. At a regional level, static and dynamic optimization models with a focus on WtE are developed for two regions in Sweden and Finland. The former is used to investigate the possibilities of optimal positioning of new energy plants, retrofitting existing energy plants and planting energy crops. The latter case study is on regional heat and power production using biogas generated from agricultural and livestock wastes. Centralized biogas production units perform better than distributed production regarding energy and carbon balance though the net energy output is negligible. However, a significant GHG emission can be reduced compared to the present status. Retrofitting existing conventional CHP plants is another option for improving regional energy system. The study shows that integrating heat-demanded processes such as drying, bioethanol and pellet production with existing CHP plants can improve overall energy efficiency and power output, increase annual operation time and reduce production cost as well as mitigate GHG emissions.  It is recommended that building new WtE/energy plants at optimum sites, upgrading the existing energy plants, expanding the agricultural/forestry waste/residues output (biomass) and planting more energy crops shall be taken into considerations for the future regional energy systems. / Utarmning av fossila bränslekällor, ekonomisk utveckling, städernas utbredning och klimatförändring är svåra utmaningar för kommunala- och regionala energisystem. Planering av det regionala energisystemet, inklusive avfallshantering, förnyelsebara energikällor, energieffektivisering och hänsyn till klimatförändringar, anses avgörande för att möta dessa utmaningar och gå mot ett hållbart samhälle. Denna avhandling innehåller studier av energisystem centrerad kring hushållsavfall, potentialet för fossilbränslefria regionala energisystem som utnyttjar ökad andel förnyelsebara energiprodukter med avfall som en energikälla och prestandautvärdering av ett biomassa-eldat kraftvärmeverk. Studierna har organiserats efter storlek på system, från nationella avfall-till-energi scenarier till enskilda kraftverk.   Den första studien behandlar övergripande möjligheten att genom avfall-till-energi bidra till energiförsörjningen och begränsa utsläppet av växthusgaser i Sverige till 2050 under flera olika scenarier. Beroendet på avfall-till-energiscenario visar studien att genom att utnyttja avfall kan mellan 38 och 186 TWh energi levereras och dessutom kan koldioxidutsläppen reduceras med 1-12 miljoner ton till år 2050 med 2010 som basår.   På den regionala nivån, statiska och dynamiska optimeringsmodeller, med fokus på avfall-till-energi, är utvecklats för två regioner, en i Sverige och en i Finland. Det första modellen används för hitta den optimala placeringen av nya energianläggningar, anpassning av befintliga anläggningar och placering av odlingar av energigrödor. Den senare ingår i en fallstudie av den regionala kraft- och värmeproduktionen genom utnyttjande av biogas producerad från jordbruksavfall och djurgödsel. Centraliserade biogasanläggningar presterar bättre än decentraliserad anläggningar när det gäller energi – och kolbalanser även om i båda fallen så är skillnaden mellan konsumerad mängd bränsle, värme och el och producerad värme och el försumbar. Däremot kan en betydande mängd av växthusgasutsläppet i båda fallen undvikas jämfört med nuläget.   Anpassning av befintliga konventionella kraftvärmeverk är ett annat alternativ för att förbättra det regionala energisystemet. Studien visar att genom att integrera värmekrävande processer såsom torkning, bioetanol- och pelletsproduktion med befintliga kraftvärmeverk kan den totala energieffektiviten och uteffekten förbättras, öka den årliga drifftiden och minska produktionskostnaderna och utsläppen av växthusgaser.   Rekommendationen är att för de framtida regionala energisystemen överväga att bygga nya avfall-till-energianläggningar med optimal placering, uppgradera befintliga energianläggningar utöka insamlandet av avfall/restprodukter från jord- och skogbruk och plantera mer energigrödor.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att kartlägga förkunskaperna i områdena fotosyntes, biologisk mångfald, växthusgaser, energi och hållbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som läser ämnet Biologi 1 på det naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i västra Götaland. Syftet är också att utvärdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lärare. Avsikten är även att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att på bästa sätt kunna hjälpa de elever som har svårigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svårigheter i dessa kunskapsområden i Biologi.Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lärare på gymnasieskolan. Eleverna har även fått två analysfrågor som berörde deras uppfattningar om användandet av denna test inom ämnet Biologi.Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom områdena fotosyntes och betydelse av växthusgaser. Både elever och intervjuade lärare är positivt inställda till diagnostisk test i Biologi. Eleverna anser att diagnostisk test med fördel kan införas så länge dessa används för kartläggning av elevernas förkunskaper, samt som ett verktyg för att ge dem individuellt stöd till vidare kunskapsutveckling. Trots att lärarna verkar ha skilda uppfattningar om inflytandet av den eventuella diagnostiska testen på undervisningens upplägg och arbetsformer, tycker samtliga att nivågrupperingar inte är någon givande arbetsform, en mer blandad kunskapsnivå i grupper är ett mer effektivt sätt att hjälpa de elever som har bristande förkunskaper. Dessutom räknas språk och läsförståelse som viktiga faktorer för lärandets framgång.

This thesis presents the potential of biogas production using food waste collected from the region of Kartamantul in Yogyakarta, Indonesia. Biogas can be used for cooking and generating electricity. The study compares two different end uses or markets for utilizing the biogas in the region. The daily food waste collected in the region of Kartamantul is 120 tonnes. This corresponds to a daily biogas production of 13 087 m3. Electricity generated from biogas can replace fossil-based coal electricity while cooking biogas can substitute the common fossil fuel liquefied Petroleum Gas (LPG). The price for selling one kWh of electricity to the state owned enterprise PLN is 16.5 USD cents. The price for selling one m3 of biogas for cooking is 38.5 USD cents, which is equivalent to the available price of LPG. The study finds that the avoided emission due to the substitution of fossil-based coal electricity and cooking LPG-gas is around 64 GgCO2-eq per year. Considering the economical results for a life span of 20 years in the first utilization option Biogas for Electricity gives a net present value (NPV) of 2 MUSD while for the utilization option Biogas for Cooking gives a net present value (NPV) of 5.82 MUSD. The breakeven for Biogas for Electricity is 13.8 USD cents per kWhe while for Biogas for Cooking is 25.5 USD cents per m3-biogas. The study concludes that it is feasible to invest in AD plant in the region of Kartamantul where both markets are profitable and environmentally friendly. / Denna avhandling visar potentialen för biogasproduktion med hjälp av matavfall som samlats från regionen Kartamantul i Yogyakarta, Indonesien. Biogas kan användas för matlagning och elproduktion. Studien jämför två olika slutanvändningar eller marknader för att utnyttja biogasen i regionen. Det dagliga matavfallet som samlas i regionen Kartamantul är 120 ton. Detta motsvarar en daglig biogasproduktion på 13 087 m3. Elektricitet som genereras från biogas kan ersätta fossilbaserad koldioxid, medan tillagning av biogas kan ersätta det gemensamma fossila bränslet flytande petroleumgas (LPG). Priset för att sälja en kWh el till det statligt ägda företaget PLN är 16,5 USD cent. Priset för att sälja en m3 biogas för matlagning är 38,5 USD cent, vilket motsvarar det tillgängliga priset på LPG. Studien konstaterar att den undvikna utsläppet på grund av substitutionen av fossilbaserad kolkraft och matlagning av gasol är cirka 64 GgCO2-ekv per år. Med tanke på de ekonomiska resultaten för en livslängd på 20 år i det första utnyttjandegradet ger Biogas for Electricity ett nettopåverkande värde (NPV) på 2 MUSD medan för utnyttjandegraden Biogas for Cooking ger ett nettoförskott (NPV) på 5,82 MUSD. Breakeven för biogas för el är 13,8 USD cent per kWhe medan för Biogas for Cooking är 25,5 USD cent per m3-biogas. Studien drar slutsatsen att det är möjligt att investera i AD-anläggningar i regionen Kartamantul där båda marknaderna är lönsamma och miljövänliga.

Den pågående klimatkrisen kan otvivelaktigt förklaras av antropogena aktiviteter på jorden. Växthusgaserna som orsakar den globala uppvärmningen uppstår huvudsakligen genom förbränning av fossila ämnen och mätningar visar på exceptionella koncentrationer av växthusgaser i atmosfären – för koldioxid de högsta på 800 000 år. Planetens medeltemperatur har rubbats och lämnar idag inte någon del av planeten oberörd. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna bekämpas genom globala överenskommelser, så som Parisavtalet, om drastiskt minskade nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges krav på utsläppsminskningar genom EU ligger på 50 procent fram till 2030. Näringslivet har en väsentlig och ansvarsfull roll för en hållbar utveckling, den gröna omställningen och genomförandet av de globala klimatmålen. GHG-protokollet är en icke-vinstdrivande organisation som etablerades i slutet av 1990-talet utifrån det ökande behovet av ett globalt standardiserat ramverk för redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp. Enligt GHG-protokollet sorteras utsläppen som direkta eller indirekta i tre scope: scope 1 (direkta), 2 (indirekta) och 3 (indirekta, som uppstår i värdekedjan utanför företagets grindar). Genom en fallstudie på Ramudden, ett företag inom bygg- och anläggningssektorn, utför den här studien klimatberäkningar inom scope 3 på ett trafikprojekt gällande en tunnelavstängning. Studiens utförande baseras på primär datainsamling från Ramudden, sekundär datainsamling från internationellt erkända databaser och med metodstöd genom GHG-protokollet. Målsättningen med studien är att utreda var de största växthusgasutsläppen uppstår i tunnelavstängningen, inom områdena material, transport och avfall, och var utsläppen kan minskas. Resultatet visar att de största utsläppen härrör från området transport, specifikt förbränning av diesel. Störst utsläppsreducering anses kunna uppnås inom området transport genom undvikande av nyinköpt material och byte från fossila bränslen till förnybara. Slutsatserna som dras är att inköp av nya produkter följer med höga växthusgasutsläpp genom transporten av dem. Vidare ger fossil diesel (miljöklass 1) sex gånger större växthusgasutsläpp än fossilfri diesel i form av HVO. / The current climate crisis can undoubtedly be explained by anthropogenic activities on Earth. The greenhouse gases enter the atmosphere through the burning of fossil fuels and cause global warming. Measurements show exceptional concentrations of greenhouse gases – for carbon dioxide the highest in 800 000 years. The planet´s average temperature has been thrown out of balance and does not leave any part of the planet unaffected.  Global warming and climate change are combated through global agreements, such as The Paris Agreement, with demands on drastically reduced net emissions of greenhouse gases. Sweden´s requirement within the EU is a 50 percent emission reduction until 2030. The business sector has an essential and responsible role for sustainable development, the green transition, and the implementation of global climate goals. The GHG protocol is a non-profit organization established in the late 1990s that arose out of the growing need for a globally standardized framework for accounting and reporting greenhouse gas emissions. The GHG protocol classifies emissions as direct or indirect emissions, into three scopes: scope 1 (direct), 2 (indirect) and 3 (indirect emissions that occur in the value chain and are not included in scope 2). Through a case study on Ramudden, a company in the building and construction sector, this study performs scope 3 climate calculations on a traffic project regarding a tunnel closure. The execution of the study is based on primary data collection from Ramudden, secondary data from international databases and a methodological guidance from the GHG protocol. The aim of this study is to examine where the largest greenhouse gas emissions occur within the project, in the areas of material, transport and waste, and identify where the emissions most effectively can be reduced. The result shows that the greatest emissions come from the transport area, specifically diesel emissions. The greatest emission reductions are achievable by avoiding purchases of new equipment and therefore avoiding its transportation emissions, and by switching from fossil fuels to renewable. The conclusions are that the purchase of new equipment generates large emissions from the equipment transportation. Furthermore, fossil diesel (environmental class 1) produces six times greater greenhouse gas emissions than fossil-free diesel (HVO).

De flesta forskare är överens att den mänskliga påverkan på klimatet i form av växthusgaser är ett faktum. För att minska den mänskliga påverkan har ett system med utsläppsrätter för att reglera utsläppen införts. Tanken är att utsläppen ska minskas successivt av alla inblandade och att detta ska redovisas inom varje land i särskilda rapporter. Inom redovisningen av företags finansiella status såsom årsredovisningar finns det i dagsläget ingen reglering som styr om och hur dessa utsläppsrätter ska redovisas. IASB utreder redovisningspraxis för att kartlägga vilka metoder som används. Genom denna kartläggning undersöker de om det är genomförbart att ge ut finansiella rapporteringskrav för ett potentiellt stort antal system och förbättra jämförbarheten. Liknande studie har gjorts i Europa av PwC och IETA år 2007. Denna studie behandlar hur företag i Sverige valt att redovisa sina utsläppsrätter. En genomgång av de 267 företag som omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter i Sverige och innehållsanalys av deras årsredovisningar för år 2014 har gjorts. Därefter har strax över 20 procent av företagen granskats ytterligare för att utreda varför företagen valt att redovisa sina utsläppsrätter på visst sätt. Den insamlade data har sedan analyserats mot tidigare forskning och finansiella redovisningsteorier som behandlar oreglerade finansiell rapportering. Det som har framkommit i studien är att av de företag i Sverige som redovisar utsläppsrätter, redovisar de flesta sina utsläppsrätter framförallt som immateriella tillgångar eller omsättningstillgångar. Tidigare forskning ihop med teorierna kan förklara dessa val av redovisningspraxis som ett nationellt mönster som förmodat skapats i brist på internationell vägledning och med grund i IFRIC 3 för de av företagen som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar. De utav företagen som har valt att redovisa sina utsläppsrätter som omsättningstillgångar kan förklaras av avsikten med utsläppsrätterna. I studien uppmärksammas även de företag som valt att inte redovisa sina utsläppsrätter som valt att ha upplysningar som beskriver deras utsläpp på annat vis. Företags val av redovisningsmetod av utsläppsrätter förklaras av institutionell teori för företag som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar och som en överlappning mellan intressentteorin och legitimitetsteorin för de företag som inte redovisar sina utsläppsrätter men har upplysningar om utsläpp. Studiens resultat påvisar både skillnader och likheter med tidigare undersökning av hur stora företag i EU redovisar sina utsläppsrätter och kan därför påvisa att IASB torde kunna utge finansiella rapporteringskrav av utsläppsrätter som redan stämmer överens med redovisningspraxis idag. Detta behöver dock undersökas vidare för att kunna generaliseras till alla länder som omfattas av EU ETS. / Most scientist agree that human influence on the climate in terms of greenhouse gas emissions is a fact. To reduce the human impact, a system of emission rights to regulate emission have been introduced. The idea is that emissions should be reduced gradually by all involved entities and that this should be recognized in every country in special reports. In recognition of the company’s financial status, such as annual reports, there is currently no state regulations governing whether and how there emission rights should be reported. IASB is investigating accounting practices to identify the methods used. Through this survey they try to identify the feasibility of issuing financial reporting requirements for a potentially large number of systems and improve comparability. Similar studies have been made in Europe by PwC and IETA in 2007. This study discusses how companies in Sweden chosen to report their emission rights. A review of the 267 companies covered by the emission trading scheme in Sweden and content analysis of their financial statements for 2014 have been made. Subsequently about 20 percent of the companies have been further examined to determine why companies have chosen to report their emission rights in a certain way. The collected data were analyzed against past research and financial accounting theory such as unregulated financial reporting theory. What has been found in this study is that among companies in Sweden that do report their emission rights, the majority reported their allowances primarily as intangible assets or current assets. Previous research together with the theories can explain the choice of accounting practices as a national pattern that supposedly been created by a lack of international guidance and due to IFRIC 3 for those companies that reported their emission rights as intangible assets. Those companies that have chosen to report their emission rights as current assets can be explained by the intent of the allowances. The study also addresses the companies that have chosen not to declare their allowances and have chosen to have disclosures that describes their emission in other ways. Companies’ choice of accounting method of allowances is explained by institutional theory for the companies that reported their emission rights as intangible assets and an overlap between stakeholder theory and legitimacy theory for companies that do not report their emission rights but have emission disclosures. The study’s results demonstrate both similarities and differences with the precious survey of how large entities in the EU report their emission right and could thereby demonstrate that the IASB should be able to issue financial reporting requirements of allowances that already is consistent with the accounting practices today. This needs to be investigated further in order to be generalized to all countries covered by the EU ETS.

This thesis consists of four essays within the field of environmental economics. Computable General Equilibrium models have been used to assess the economic consequences of greenhouse gas policies. The focus is mainly on the Swedish economy, but the EU economies and the global economies are also analyzed in one essay each. The costs and effects of a unilateral Swedish decision to reduce carbon dioxide emissions are analyzed in essay I. The results of a unilateral reduction are compared to the results of an implementation of an EU multilateral agreement. The results indicate that if Sweden unilaterally decides to increase its CO2 tax, total EU CO2 emissions will increase, i.e. there will be a “carbon leakage effect”. Furthermore, an EU multilateral implementation of a CO2 tax will induce lower welfare (excluding environmental benefits) in Sweden, as compared to the situation where the same tax is unilaterally introduced.In the second essay we analyze the Swedish environmental goals conforming to the Kyoto Protocol, when simultaneously meeting national goals to alleviate acidification and eutrofication effects by reducing SO2 and NOx pollutants. We have found that when secondary benefits of measures aiming at reducing CO2 are taken into account, it may still be in the government’s interest to nationally decrease CO2, instead of engaging in seemingly low-cost trading. The principles for allocation emission permits are many, and in the third essay I focus on principles based on economic welfare theory. My main conclusion from these simulation exercises is that the distribution rule based on the different assumptions on social welfare function and some other more ad hoc distribution rules offers quite large changes in welfare, distributions of emission rights and contrary to earlier literature, I find that the initial distribution not only gives second-order effects but affects equilibrium prices and therefore, income.In the fourth essay I focus on how households’ demand for transport services can be improved in CGE-models. A differentiation between trip purposes and trip length, a complementary relationship between work journeys and labor supply, and a subdivision of households by density of population and income, influences the numerical results in a direction increasing the negative welfare effect of a carbon target, as compared to the non-extended model. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004