Ämnet för denna uppsats är Sveriges skyldighet att minska växthusgasutsläpp enligt internationell rätt, EU-rätt och generella principer inom internationell miljörätt. Uppsatsen skrivs med en rättsanalytisk metod. Klimatförändringen har en stark internationell prägel och kräver därför internationellt samarbete. Under FN:s ramkonvention om klimatförändring har bl.a. Kyotoprotokollet och Parisavtalet antagits. Kyotoprotokollet ålade industriländer bindande utsläppsminskningar, vilket föranledde meningsskiljaktigheter om hur utsläppsminskningen bör fördelas mellan stater. Parisavtalet undvek problematiken genom att stater väljer ambitionen för sina utsläppsminskningsåtgärder och ålägger parterna att inkomma med nationellt fastställda bidrag (NFB), en sorts klimathandlingsplan. De NFB ska leda till en global temperaturökningen långt under 2°C med ansträngningar för att begränsa den till 1,5°C. EU inkommer med ett unionsgemensamt NFB, och ålägger i sin tur medlemsstaterna utsläppsminskningsskyldigheter. Det fria handlingsutrymmet som skapas under Parisavtalet ger upphov till frågor om vilken skyldighet stater har att minska växthusgasutsläppen och i vilken takt. Luckorna i Parisavtalet kan tolkas med hjälp av generella principer inom den internationella miljörätten. Mot bakgrund av att Parisavtalet lägger vikten på nationella utsläppsminskningsåtgärder är det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen av särskilt intresse. Klimatlagen sätter ramen för regeringens klimatpolitiska arbete. För att konkretisera analysen utreds om Sverige kan införa en mekanism för utsläppsbudgetering i det klimatpolitiska ramverket och särskilt klimatlagen. Det är den kumulerande mängden växthusgaser i atmosfären som är avgörande för temperaturökningen. Klimatvetenskapen kan med en viss säkerhet indikera vilken temperaturökning en viss koncentration av växthusgaser i atmosfären innebär. Med hjälp av Parisavtalets temperaturmål kan därför en global utsläppsbudget i enlighet med avtalet tas fram. Generella principer inom den internationella miljörätten ger vägledning för utformningen av en Svensk utsläppsbudget. Ett genomförandeunderskott föreligger med hänsyn till de svenska klimatmålen. Enligt det Klimatpolitiska rådets bedömning nås inte klimatmålen med befintliga styrmedel. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till klimatförändringens stora allvar, finns det anledning att se över det klimatpolitiska ramverket. Det finns inget hinder mot att införa en bindande utsläppsbudget i Sverige men en sådan bindande reglering ligger långt ifrån Svensk rättstradition. / The topic of this essay is Sweden's obligations under international law, EU law and general principles of international environmental law to reduce greenhouse gas emissions. The essay is written using a legal analytical method. Both the Kyoto Protocol and the Paris Agreement have been adopted under the UN Framework Convention on Climate Change. The Kyoto Protocol imposed binding emission reductions on industrialised States, leading to disagreements on the emission reduction obligations of States. The Paris Agreement avoided this problem by allowing States to set their own ambition for emission reductions, requiring parties to submit climate action plans in the form of Nationally Determined Contributions (NDC). Taken together, the NDCs shall lead to a global temperature rise being kept well below 2°C with efforts to pursue 1.5°C. The EU communicates a joint NDC, and in turn imposes emission reduction obligations on Member States. The room for discretion thus created under the Paris Agreement raises questions regarding States fair share of the remaining global emissions budget. When using their discretion, States can be guided by general principles of international environmental law. In view of the emphasis placed on national contributions, the Swedish Climate Policy Framework and especially the Climate Act are of particular interest. The Climate Act is a framework law regulating the Swedish Government's climate policy work. As the cumulative amount of greenhouse gases in the atmosphere is decisive for global temperature rise, this essay seeks to explore whether an emission budget can be introduced in the Swedish Climate Act. Global emissions budgets can show with different levels of certainty the remaining emissions before temperature thresholds are met. A global emissions budget can be decided in alignment with the Paris Agreements temperature goal. General principles of international environmental law provide guidance for Sweden’s fair share of the budget, and how a budgeting mechanism can be put in place. There is currently an implementation deficit with regard to the Swedish climate goals. The Climate Policy Council's assessment of Swedish climate policy is that the Climate Goals will not be met with existing policy instruments. In light of this, and considering the seriousness of climate change, there is reason to review the Swedish Climate Policy Framework. There seems to be no legal obstacle to introducing a binding emissions budget in Sweden. However, introducing regulation that binds the government to achieve a certain result lies far from the Swedish legal tradition.

This essay describes an investigation done with reason of the imminent threat of the global climate changes and targets the swedish education of the arts in 2022. The purpose of the investigation is to clarify how some of the swedish art schools looks upon and manages environmental and sustainability related issues in their organizations. It validates the results from the perspective of the 2030 Agenda for sustainable development and identifies essential differences in the enviromental and sustainability work of the art schools. Initially, this essay briefly depicts the environmentally related goals of Agenda 2030 and the influence of the Swedish environmental law on the environmental and sustainability work of the art schools.Furthermore follows presentations of the national collaboration Klimatramverket and the art schools present environmental and sustainability work. The essay also contains an interpretation of the environmentally relevant parts of 2030:s Agendas goals for sustainable development and its meaning for art education. The result is then used as reference material towards the art schools environmental and sustainable work. The essay ends in a series of proposed political actions to boost equivalence, resolution and efficiency in the environmental and sustainability reformation of the Swedish art education and also presents topics for related future scientific studies.

Bakgrund: Flygindustrin står för en stor del av världens totala koldioxidutsläpp som påverkar vårt klimat negativt. Forskning visar att antalet flygresor kommer att öka och bidra till 22% ökat koldioxidutsläpp till år 2050. När 194 länder signerade Parisavtalet åtog de sig att minska utsläppen av växthusgaser samt arbeta med att stötta de utsatta av klimatförändringarna. Parisavtalet trädde i kraft hösten 2016 och är en global överenskommelse som handlar om att minska och förhindra klimatförändringarna. Den viktigaste punkten är att hålla den globala uppvärmningen under två grader och Parisavtalet ligger till grund för klimatstrategier som ska bidra till långsiktig hållbarhet. Flygindustrin och hållbarhet kan ses som en oxymoron, men i och med Parisavtalet blir hållbarhet ett viktigt och centralt begrepp inom flygindustrin. För att minska mängden koldioxidutsläpp och förhindra klimatförändringarna krävsbeteende förändring och ansträngning från involverade parter. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur SAS arbetar med hållbarhet, dess arbete mot ett mer hållbart flygande samt belysa SAS hållbarhetsarbete ur en konsuments perspektiv. Genomförande: Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie där begrepp och teorier förklaras för att sedan användas i en analys av det empiriska materialet. Undersökningen bygger på en fallstudie där en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod tillämpas. I empirin sammanställs utvalda hållbarhetsrapporter från SAS samt en kompletterande intervju i syfte att få fördjupad kunskap om hållbart flygande. En enkätundersökning genomförs för att få kunskap om konsumenters syn på SAS hållbarhetsarbete. Slutsats: Den hållbara utvecklingen för flygindustrin går långsamt framåt där begränsade resurser gör utbudet av biobränsle litet och dyrt. För att påskynda utvecklingen krävs förändring i teknologi, konsumenters beteende men också i samhällsstrukturen som idag möjliggör för flygbolag att ta ett mindre miljömässigt ansvar än vad som krävs för att nå uppsatta klimatmål. SAS hållbarhetsrapportering beskriver vad flygbolaget gör för att arbeta hållbart. Att agera individuellt är inte tillräckligt, det krävs globalt samarbete där flygindustrin kan behöva komma regleras. / Background: The aviation industry cause a large part of the world’s total carbon dioxide emissions and affect our climate negative. Research shows that the amount of flights will increase and contribute to 22% more carbon dioxide emissions by the year of 2050. When 194 countries signed the Paris Agreement they undertook to reduce the greenhouse gas emissions and support those who got affected by the climate changes. The Paris Agreement came into force in the fall of 2016 and it’s a global agreement aiming to reduce and prevent climate changes. The most important goal is to keep the global warming below two degrees Celsius, and the Paris Agreement is the foundation for climate strategies that will contribute to longterm sustainability. The aviation industry and sustainability can be seen as a oxymoron, but with the Paris Agreement, sustainability becomes an important and a central concept in the industry. To reduce the carbon dioxide emissions and prevent the climate changes, all involved parties must change habits and put in a lot of effort. Purpose: The purpose of this study is to understand how SAS works with sustainability, their work towards more sustainable flying. The study also highlights SAS sustainability work from a consumer perspective. Implementation: The theoretical framework draws on a literature study where concepts and theories are explained to be used in an analysis of the empirical material. The study is based ona case study where a combination of qualitative and quantitative study is applied. In the empirical study the selected sustainability reports from SAS are compiled and an additional interview was made to get more knowledge about sustainable flying. A survey was also made to gain an understanding of the customer's view of SAS's sustainability work. Conclusion: The sustainable development in the aviation industry is progressing slowly with limited resources making the supply of biofuels small and expensive. In order to accelerate the development it requires changes in technology, consumers flight behavior but also of the structure that today enables airlines to take less environmental responsibility than is required to reach the climate goals. SAS sustainability reports describe what the airline does to workwith sustainability. However, acting individually is not enough, it requires cooperation globally where the aviation industry may need to be regulated.

As per the Paris agreement in 2015, 190 nations have joined the cause to cut the Greenhouse gas (GHG) emissions. To limit global warming, the aim is to reduce the global emissions to half by 2030 compared to 2012 and reach net zero by 2050. The transportation industry can play a big role to achieve this target. The freight transportation sector need to reduce the emissions by 20% (5.7 Gt) by 2030 compared to 2020 (7.2Gt) in order to reach the Net Zero Emissions goal by 2050[1]. At Mycronic group, freight transportation operations generate the third largest GHG and CO2 emissions after customer use of products and Material use. Most of the in-bound and out-bound deliveries are carried out by air freight. Air freight creates the highest emissions out of all the freight transport systems. To reduce the use of air freight and meet the requirements of global agreement, Mycronic group aims to deliver products in more sustainable and effective ways. Hence, this study aims to find less carbon-intensive shipping solutions for outbound deliveries of Mycronic products. A comparative study of current freight logistics system and a more sustainable system has been carried for one of the Mycronic AB divisions’ products and specific to outbound deliveries from Sweden to USA. Study of future trends of freight transport system in terms of sustainability with respect to upcoming technology, policies and initiatives have been carried out. For the calculation of emissions, a third-party proprietary software was used to analyse and compare the sustainable solutions. Product forecasting and the making of a tCO2e calculation sheet for salespeople were also carried out as support for the company to implement the suggested solution.Shipping of products through waterways is much more sustainable compared to other transport modes and that it should therefore be adopted more often to deliver products. A multi-modal transport system, including shipping by sea freight and further combined by road or rail freight found to be the most efficient solution to reduce the emissions. To adopt this solution, the main challenges appeared are the client acceptance for longer lead times and organizational behaviour change within Mycronic group. The technical requirements of the product analysed in this study did not prove to be an issue for transporting the product by waterways. / I enlighet med Parisavtalet 2015 har 190 länder anslutit sig till målet att minska utsläppen av växthusgaser (GHG). För att begränsa den globala uppvärmningen är målet att halvera de globala utsläppen till 2030 jämfört med 2012 och att nå nettonoll till 2050. Transportbranschen kan spela en stor roll för att uppnå detta mål. Godstransportsektorn behöver minska utsläppen med 20 % (5,7 Gt) till 2030 jämfört med 2020 (7,2 Gt) för att nå målet om nettonollutsläpp till 2050[1].På Mycronic group genererar godstransportverksamheten de tredje största utsläppen av växthusgaser och koldioxid efter kundernas användning av produkter och materialanvändning. De flesta inkommande och utgående leveranser sker med flygfrakt. Flygfrakt skapar de högsta utsläppen av alla frakttransportsystem. För att minska användningen av flygfrakt och uppfylla kraven i det globala avtalet strävar Mycronic Group efter att leverera produkter på ett mer hållbart och effektivt sätt. Syftet med den här studien är därför att hitta mindre koldioxidintensiva fraktlösningar för utgående leveranser av Mycronics produkter. En jämförande studie av nuvarande fraktlogistiksystem och ett mer hållbart system har genomförts för en av Mycronic AB:s divisioners produkter och specifikt för utgående leveranser från Sverige till USA. En studie av framtida trender för godstransportsystem i fråga om hållbarhet med hänsyn till kommande teknik, politik och initiativ har genomförts. För beräkning av utsläpp har en tredjeparts programvara använts för att analysera och jämföra de hållbara lösningarna. Produktprognoser och utarbetande av ett kalkylblad för tCO2e-beräkningar för säljare genomfördes också som stöd för företaget att genomföra den föreslagna lösningen.Transport av produkter via vattenvägar är mycket mer hållbart jämfört med andra transportsätt och bör därför användas oftare för att leverera produkter. Ett multimodalt transportsystem, med sjötransport och kombinerad transport på väg eller järnväg, visade sig vara den mest effektiva lösningen för att minska utsläppen. De största utmaningarna för att införa denna lösning är kundernas acceptans för längre ledtider och en förändring av det organisatoriska beteendet inom Mycronic-koncernen. De tekniska kraven på den produkt som analyserades i denna studie visade sig inte vara något problem för transport av produkten på vattenvägar.

The Paris Agreement was introduced in 2015 with the purpose to actualize a more sustainablefuture and diminish the effects of climate change, caused by mankind. Since its establishment,the Paris Agreement has induced actions over the globe with consequences to last for centuries. In developing countries, the confrontation of climate change in reference to the development ofthe economies is especially challenging. This study aims to scrutinize the requirements andopportunities of ensuring sustainable energy in a developing country by increasing the degree ofrenewable energy as an alternative to fossil fuels in the energy mix. The study provides an updated perspective on the ongoing transition of renewable energyresources in developing countries by synthesizing the findings of multiple studies, including asystematic literature review and a case study. The main findings of this dissertation are that political and economic attributes are vital concerning the attainability of renewable energy resources in developing countries where technological aspects, such as infrastructure or degree of innovation, acts as foundation for the development. Additionally, it is the belief that there is significant gain in understanding social attributes further. Lastly, the thesis discusses the effectiveness of the Paris Agreement and its contribution to mitigating the effects of climate change. / Parisavtalet introducerades under 2015 med syfte för förändring mot en hållbar framtid samtminska mänsklighetens påverkan på klimatet. Sen dess har Parisavtalet lett till ytterligare initiativ med långsiktiga effekter världen över. I utvecklingsländer är arbetet mot klimatpåverkan i samband med ländernas ekonomiska utveckling synnerligen utmanande. Denna studie syftar tillatt studera kraven och möjligheterna som följer säkerställandet av tillgången till hållbar energi i utvecklingsländer genom att utöka graden av förnybara energikällor som alternativ till fossilabränslen i landets energimix.Studien ger ett uppdaterat perspektiv av den pågående övergången till förnybara energikällor iutvecklingsländer genom att sammankoppla upptäckter från ett flertal studier, nämligen en systematisk litteraturstudie och en fallstudie. Uppsatsens huvudsakliga upptäckter är att politiska och ekonomiska egenskaper är vitala förtillväxten av förnyelsebar energi i utvecklingsländer där tekniska aspekter såsom infrastruktur och innovation står som grund i förändringen. Likaså, tros det finns signifikanta fördelar av att studera de tillhörande sociala egenskaperna ytterligare. Dessutom diskuterar uppsatsen huruvida Parisavtalet är effektivt i att minska klimatpåverkan.

På grund av de ökade utsläppen av växthusgaser, och att forskare angett klimatförändringar som en av de mest kritiska miljöfrågor människan stött på, har frågan kring utsläpp av växthusgaser blivit ett högaktuellt ämne. År 2016 trädde Parisavtalet i kraft med syfte till att stärka de globala åtgärderna mot klimatförändringar, och hittills har 189 länder skrivit på avtalet. Med anledning av klimatförändringarna och Parisavtalet har denna studie på hur företagsledningen arbetar strategiskt med frågor för att minska utsläpp av växthusgaser på ett fallföretag genomförts. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en fallstudie genomförts på ett moderbolag i en koncern som arbetar med tillverkning och försäljning. Data samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med totalt sex personer i fallföretagets ledningsgrupp och andra nyckelpersoner på och kring företaget. Litteraturstudier har också genomförts för att samla in tidigare forskning relaterat till ämnet. Enkäterna och intervjuerna har gett en insyn kring hur fallföretaget arbetar med miljö och hållbarhetsfrågor på företaget och i koncernen. Något som har identifierats som ett hinder för företaget är dess fokus på hög tillväxt, vilket har lett till att miljö- och hållbarhetsfrågor har varit lågt prioriterade. Det har även till viss del setts som problematiskt av respondenterna att det inte finns en dedikerad person som arbetar aktivt med dessa frågor på företaget. I studien har teori ställts mot resultatet för att kunna se vilka hinder, utmaningar och möjligheter ett företag har när det kommer till att arbeta strategiskt för att minska utsläppen av växthusgaser. Det ges en bild av hur Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder kan påverka företag. En visuell modell presenteras som visar sambandet mellan ny miljöreglering, innovation samt information och medvetenhet. Modellen beskriver en pågående process där företag, genom att arbeta med innovation, kan sprida information kring ny teknik och öka medvetenheten om de möjligheter som finns. En spridning av information och ökad medvetenheten kan motivera och underlätta införandet nya miljöregleringar, vilket i sin tur kan främja arbetet med innovation. Det har även tagits fram konkreta förslag på hur företag ska kunna arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser genom ett miljöledningssystem, miljöbedömningar, produktutveckling, innovation och Supply chain management. / Due to the increased emissions of greenhouse gases, and the fact that researchers have identified climate change as one of the most critical environmental issues man has encountered, the subject of greenhouse gas emissions has become highly topical. In 2016, the Paris Agreement came into force with the aim of strengthening global measures against climate change, and so far 189 countries have signed the agreement. Due to climate change and the Paris Agreement, this study on how corporate management works strategically with issues to reduce greenhouse gas emissions on a case company has been conducted. To answer the study's questions, a case study has been conducted at a parent company in a group that works with manufacturing and sales. Data was collected through surveys and telephone interviews with a total of six people in the case company's management group and other key people in and around the company. Literature studies have also been conducted to collect previous research related to the subject. The surveys and interviews have provided an insight into how the case company works with environmental and sustainability issues at the company and in the group. Something that has been identified as an obstacle to the company is its focus on high growth, which has resulted in environmental and sustainability issues getting a low priority. It has also, to some extent, been seen as problematic by the respondents that there is not a dedicated person working actively with these issues at the company. In the study, theory was set against the results to be able to see what obstacles, challenges and opportunities a company has when it comes to working strategically to reduce greenhouse gas emissions. An image has been given of how the Paris Agreement and other climate policy measures can affect companies. A visual model has been presented that shows the connection between new environmental regulation, innovation and information and awareness. The model describes an ongoing process in which companies, by working with innovation, can disseminate information about new technologies and raise awareness of the opportunities that exist. The dissemination of information and increased awareness can motivate and facilitate the introduction of new environmental regulations, which in turn can promote the work on innovation. Concrete proposals have also been made on how companies can work to reduce greenhouse gas emissions through an environmental management system, environmental assessments, product development, innovation and Supply chain management.

At the end of 2016, the Swedish petroleum and biofuel company Preem applied for an environmental permit to convert high-sulfur bunker oil to low-sulfur petrol and diesel at Preemraff Lysekil. Something that required an expansion of the refinery. The process ended abruptly in September 2020 when Preem chose to withdraw their application. In connection with the process, two actor coalitions were formed, with one being for an expansion and the other against. Both coalitions had the explicit goal of reducing greenhouse gas emissions and preventing climate change. The difference, however, was their view on whether this could be achieved thanks to an expansion of Preemraff Lysekil, or if it could only happen without it. Through their actions the coalitions have tried to influence the policy process in a direction that is desirable for them. This study aims to systematically map the coalitions and their actions and contribute to a deeper understanding of their actions and impact on the process of the planned expansion project of Preemraff Lysekil. The study is designed as a qualitative case study and is based on The Advocacy Coalition Framework (ACF), which can be used to explain and understand beliefs and policy change when multiple actors are involved in a policy process. According to the ACF, actors who share similar policy core beliefs come together in coalitions to increase the chances of policy change. The study also uses urban regime theory to understand the informal and unspoken agenda between Preemraff Lysekil and Lysekil municipality. The results from previous research show several common denominators with the Preemraff Lysekil case. The analysis shows that the actors who were against an expansion had similar deep core beliefs and consistent policy core beliefs, they also had a consensus on how the policy change should be implemented. They have tried to influence the process by appealing court decisions and tried to get the Swedish government to take over the assessment of the application, which also happened. The analysis shows that the actors who were in favor of an expansion had more dispersed deep core beliefs but were consistent in their policy core beliefs and secondary beliefs. They have made attempts to stop the government from taking over the case from the court. As these attempts have been unsuccessful, they instead tried to get the government to allow an expansion. By using different forms of resources, both coalitions have tried to get the public and decision-makers to support their own proposal for policy change, with varying results. What ultimately led Preem to withdraw the application is not clarified. Maybe the pressure from those who were against an expansion became too powerful, maybe the COVID-19 pandemic left such a big mark on international production chains and the global market that an expansion was no longer profitable. There is also a possibility that Preem's decision is based on both parts, but we will probably never know.

The United Nations climate change conferences are the utmost platform for climate change negotiations and are convened under an international treaty known as the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC). The causes of greenhouse gas emissions are deeply embedded in the economic and social activity on a global scale and yet, developing countries are expected to evolve into developed countries without straining the environment further. Knowledge of the interest of the participants at the COP is limited since no other research projects have measured it quantitively and at a large scale. This thesis aims to examine the professional interest in adaptation of delegates to the UNFCCC relative to other issue areas (mitigation and financing) and if there has been a shift in focus pre- and post-Paris Agreement. This thesis uses quantitative survey data gathered by The International Negotiations Survey (INS) together with two external indexes and data regarding CO2 emissions per capita for each country. While the chosen indexes to some extent overlap, they both contribute to the analysis by allowing to (1) measure the economic and social development of a country (HDI), (2) measure a country´s vulnerability to climate change (ND-GAIN). The results in this thesis show that there is a difference in interest among respondents that represent different HDI-categories. Results show that when comparing interest in adaptation to the external indexes, the more vulnerable a country is to the effects of climate change according to their ND-GAIN score the more interested their delegates are in adaptation. The results also indicate that respondents that represent countries that are most capable of addressing the effects of climate change show the least interest in doing so.

Jordens klimat varierar normalt över tid, men aldrig tidigare har klimatförändringarna varit så snabba och påtagliga. Stigande temperaturer, förhöjda havsnivåer och hotade ekosystem är till stor del en följd av människans miljöpåverkan som genom sitt utnyttjande av resurser och utsläpp bidrar till den utökade växthuseffekten. Alla berörs och samtliga måste ta sitt ansvar för att förhindra att detta fortskrider. Genom att förstå miljökonsekvenserna av sitt agerande kan bättre förutsättningar skapas för kommande generationer. Studier visar att byggbranschen står för nästan en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser, men att det fortfarande finns kunskapsluckor kring var miljöpåverkan är som störst. Genom klimatavtal, branschöverskridande forum och verktyg i form av livscykelanalyser och miljövarudeklarationer kan kunskapen lyftas. Ett flertal lättillgängliga verktyg med generiska data har utvecklats för livscykelanalyser av byggnader, men för anläggningssektorn finns ännu inte helt anpassade verktyg. I nuläget väljs grundläggningsmetod mestadels utifrån den ekonomiska aspekten, vilket bidrar till att miljöaspekten inte får önskvärt utrymme. Denna studie är en fallstudie som söker svar på vilken grundläggningsmetod som lämpar sig bäst ur ett hållbart och ekonomiskt perspektiv i en specifik jordprofil av lera som är vanligt förekommande kring Uppsala. För att lyfta kunskapen kring miljöpåverkan, jämfördes fyra vanliga grundläggnings-metoder: inblandningspelare med Multicem och lättfyllnadsmetoderna; lättklinker, skumglas och cellplast. Utifrån sättningsberäkningar i jordprofilen kunde dimensioneringar utföras av materialåtgång för respektive metod. Dimensioneringen användes sedan för att utföra kostnadsuppskattningar och beräkningar av klimatpåverkan, i form av koldioxidekvivalenter, under produktframställning och transporter till den specifika platsen. Utöver detta undersöktes bedömningen av det kemiska innehållet genom två miljödatabaser, BASTA och SundaHus. Resultatet visade att skumglas har den lägsta totala klimatpåverkan, där ungefär hälften av koldioxid¬utsläppen kommer från produktionen och resterande del från transporter. Det tyder på att det geografiska läget för grundläggningen spelar en väsentlig roll för resultatet av klimatpåverkan. Skumglas erhåller bästa betyg i BASTA och SundaHus men har den högsta totalkostnaden av de jämförda alternativen i studien. Inblandningspelare med Multicem som bindemedel har den lägsta totalkostnaden och den näst lägsta klimatpåverkan. Genom intervjustudien konstaterades att val av grundläggningsmetod främst avgörs av kostnaden vilket innebär att Multicem förmodligen skulle väljas i första hand. Utifrån kemiskt innehåll är bedömningen däremot ofullständig, eftersom Multicem ännu inte finns deklarerad i SundaHus. Sammanfattningsvis beror valet av grundläggningsmetod på ett flertal faktorer där företag måste värdera vilken faktor som har högst prioritet. / The climate normally varies over time but never before has the climate change been so rapid and tangible. Rising temperatures, elevated sea levels and endangered ecosystems are consequences of human impact on the environment. The use of resources and emissions contributes to the increased impact on the greenhouse effect. Everyone is affected by the climate change and must take his or her responsibility to create better conditions for future generations by understanding the environmental consequences of his or her actions. Studies reveal that the construction industry accounts for almost one third of the total greenhouse gas emissions but there are still gaps in knowledge about the environ¬mental impact. The knowledge can increase through agreements on climate actions, industry-wide forums and tools such as life-cycle assessments and environmental product declarations. Several available tools with generic data have been developed for life-cycle assessments of buildings, but for the infrastructure sector the tools are still not fully developed. Today, the foundation method is mostly chosen based on the economical aspect, and the environmental aspect is not given priority. The aim of this case study is to investigate which foundation method is best suited from an environ-mentally sustainable and economical perspective in a specific soil profile of clay which is common around Uppsala. To raise awareness of environmental impact, four common foundation methods were compared: deep soil mixing with Multicem and light filling methods; expanded clay lightweight aggregate, foam glass and expanded polystyrene foam. Based on settlement calculations in the soil profile, dimensions could be made for consumption of material for each method. The consumption of material was used to make estimations of costs and calculations of climate effect, in terms of carbon dioxide equivalents, during production of the material and transport to the specific location. In addition, the assessment of the chemical content was examined through two environmental databases, BASTA and SundaHus. The result revealed that foam glass has the lowest total climate effect, where about half of the carbon dioxide emissions come from production and the remainder from transport. This indicates that the geographical location of the foundation is important for the result of the climate impact. Foam glass receives the best ratings in BASTA and SundaHus but has the highest total cost of the compared alternatives in the study. Deep soil mixing with Multicem as binder has the lowest total cost and the second lowest climate impact. Through the interview study, it was found that the choice of foundation method is mainly determined by the cost, which means that Multicem would probably be prefered. Based on chemical content the assessment is incomplete since Multicem has not been declared in SundaHus. In summary, the choice of foundation method depends on a number of factors in which companies must evaluate which factor has the highest priority.

The human influence of global climate is an issue currently assessed in various mitigation strategies. Stockholm County has committed to becoming carbon neutral by 2040 and negative by 2045 according to the Paris agreement. The strategy includes cutting of various sectors emissions as well as compensating for remaining emissions with carbon sequestration methods. Accounting for ecosystems ability to sequester carbon at local level in green urban areas is an important in carbon offset efforts. It has emerged from previous research that the sequestration rate may differ depending on vegetation age and thus time passing, which is not assessed on a regional level, which is important for carbon offset efforts to accurately account for the sequestration potential in long-term mitigation strategies. This study therefore aims to fill the knowledge gap of how the temporal aspect affects the current sequestration potential and future predictions, as well as assessing how it can aid in reaching carbon neutrality by 2040. The study are thus aiming to answer the research questions (1) how the carbon sequestration potential of the existing green areas change over time in Stockholm County, (2) if additional measures need to be taken to preserve or increase carbon sequestration to maintain carbon neutrality until 2040 and (3) how the knowledge of sequestration dynamics aid in reaching a carbon neutral city by 2040. A weighing of which Corine Land Cover categories was performed and concluded in the including; discontinuous structures, green urban areas, forests and wetlands, due to their contribution to sequestration potential, estimated change through time, and relevance for Stockholm County. The spatial analysis was made based on calculations with information obtained from processing of obtained data on land cover and species distribution as well as scientific literature on sequestration rates of each vegetation across all life stages, where Net Ecosystem Production was the main measurement used. The estimated results were computed in a Geographic Information System to simulate and visualize the sequestration rates of current and future predictions of 2040 sequestration potential as well as locating areas of interest. The findings show that by including temporal aspects to the assessment of carbon sequestration potential in Stockholm County, the current and future sequestration potential increased from previous research estimations. The total current sequestration potential was 2,8 MtCO2-eq annually and the predictions were estimated to 3,3 MtCO2-eq per year in 2040. As the current emissions in Stockholm County are currently 6 MtCO2-eq per year, the natural sequestration potential provided by the green areas is compensating for 46% of the current emissions. As the estimated future emissions are 0,95 MtCO2-eq annually, the natural sequestration potential more than compensates for the emissions in the county, if the predicted emission reductions are realized. Although further measurements are not seemingly required to achieve carbon neutrality in 2040, the findings further locate areas and species where management practices or protection is beneficial to further add to the sequestration potential of Stockholm County. / Den mänskliga påverkan på det globala klimatet är ett problem som för närvarande bedöms i olika klimatåtgärder. Stockholms län har förbundit sig till ett mål att bli koldioxidneutralt till 2040 och koldioxidnegativt till 2045 enligt Parisavtalets överenskommelser. Strategin innefattar att minska utsläppen från olika sektorer samt att kompensera de återstående utsläppen med olika metoder för koldioxidlagring. Ekosystemens förmåga att binda kol på lokal nivå i gröna stadsområden är en viktig del av ansträngningarna för att kompensera för utsläppen. Det har varit uppenbart från tidigare forskning att potentialen av koldioxidlagring kan skilja sig åt beroende på vegetationens ålder samt passerande tid, även om aktuell forskning inte omfattar frågan på regional nivå, vilket är viktigt för insatser som omfattar koldioxidkompensation så att lagringspotentialen kan redovisas korrekt i de långsiktiga klimatåtgärderna. Denna studie syftar därför till att fylla kunskapsluckan gällande hur den tidsmässiga aspekten påverkar den befintliga lagringspotentialen och framtida prognoser samt hur det kan bidra till att nå koldioxidneutralitet fram till 2040. Studien avser därmed till att svara på forskningsfrågorna (1) hur kolbindningspotentialen för de befintliga grönområdena förändras över tid i Stockholms län, (2) ifall ytterligare åtgärder behöver vidtas för att bevara eller öka koldioxidbindningen för att uppnå eller bibehålla koldioxidneutralitet fram till 2040 och (3) hur kunskapen om koldioxidlagringsdynamiken underlättar för att nå en koldioxidneutral region år 2040. En avvägning av vilka Corina marktäckeskategorier utfördes och resulterade i inkludering av; diskontinuerliga strukturer, gröna stadsområden, skogar och våtmarker, där koldynamiken och omfattningen av lagringspotentialen var relevant för Stockholmsregionen. Den rumsliga analysen gjordes baserad på beräkningar med information erhållen genom bearbetning av införskaffad data om marktäcke och artfördelning samt vetenskaplig litteratur om kolbindningshastighet för varje vegetation över alla livsstadier, där Net Ecosystem Production var det huvudsakliga måttet. De uppskattade resultaten beräknades i ett Geografiskt Informationssystem för att simulera och visualisera lagringshastigheten för nuvarande och framtida förutsägelser om sekvestreringspotentialen år 2040 samt att lokalisera intressanta. Resultaten visar att genom att inkludera tidsmässiga aspekter i bedömningen av kolbindningspotentialen i Stockholms län ökade den nuvarande och framtida bindningspotentialen från tidigare forsknings uppskattningar. Den totala nuvarande lagringspotentialen var 2,8 MtCO2-ekv årligen och de framtida prognoserna uppskattades till 3,3 MtCO2-ekv årligen år 2040. Eftersom de nuvarande utsläppen i Stockholms län för närvarande är 6 MtCO2-ekv årligen, kunde man se att den naturliga lagringspotentialen som grönområdena avsåg, kompenserar för 46 % av de nuvarande utsläppen. Eftersom de beräknade framtida utsläppen är 0,95 MtCO2-ekv per år, mer än kompenserar de gröna områdena för de utsläpp som sker i länet, om den förutsedda reduceringen av utsläppen sker. Även om ytterligare mätningar inte tycks behövas för att uppnå koldioxidneutralitet till 2040, lokaliseras ytterligare områden samt arter i resultatet där förvaltning eller skydd är fördelaktiga för att ytterligare förbättra lagringspotentialen i Stockholms län.