Trots en förbättrad luftkvalité och en minskning av luftföroreningar ökar fortfarande transportsektorns utsläpp, vilket gör det svårt att uppfylla bland annat de svenska miljömålen. Kommuner i Sverige har en stor roll gällande planering och beslutsfattande i arbetet med hållbara transporter. Transportfrågan är en komplex fråga och som även sträcker sig utanför kommunernas gränser. Linköpings och Norrköpings kommun håller på att utveckla en fjärde storstadsregion och samarbetar en del med varandra. Det som undersöks i studien är vad tjänstemännen upplever hindrar och möjliggör arbetet med implementeringen av åtgärder gällande hållbara transporter i de båda kommunerna. Studien bygger på tre intervjuer i vardera kommun. Det vi ser hindrar arbetet är kommunikation mellan olika nivåer internt hos kommunen och mellan kommunen och andra aktörer, beteendet hos kommuninvånarna, målkonflikter, tid, resurser, ekonomi och bristande tydlighet i mål. Det som möjliggör är det ökade fokus miljöfrågor har fått genom klimatdebatten samt engagemang och intresse hos de tjänstemän som specifikt arbetar med transportpolitiska frågor.

No description available.

I denna uppsats ställs  frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt.    Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos  framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i  vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat. Något som gör att kunniga kan resonera kring vad som troligen är betydelsefullt och vad som inte är det. För denna studie blir det dock en aning problematiskt när det inte finns några vetenskapligt belagda analysmetoder för en cykelnätsanalys, vilket gör att mer genomförande-inriktad litteratur gjort egna tolkningar där föreslagen analysmodell varierar. Hur Kristianstads cykelnät analyserats baseras därför på kunskap om vad man tror kan vara relevant att inkludera i analysen utifrån ett pendlarperspektiv. Ur analysen av de fysiska förutsättningarna för cykelpendlare hittades ett antal företeelser som kan anses bristfälligt: stadens glesa struktur, att trafiksäkerheten på ett antal platser är högst måttlig eller låg och att det på vissa sträckor kan vara svårt för pendlare att hålla en jämn och hög hastighet. I det avslutande kapitlet diskuteras cykelnätets potential för ökad cykelpendling  och där ett antal stråk föreslås särskilt anpassas för lite längre och snabbare cykelresor. Något som tillsammans med andra åtgärder, såsom att marknadsföra cykling eller göra det kostsammare att köra bil inne i staden, skulle kunna uppmuntra till ett ökat cykelpendlande i Kristianstad.

Sustainability and the traffics impact on the environment have become increasingly central within spatial planning. For many years, planning has been focusing on building new roads - this has resulted in increased use of automobiles, which many believe is unsustainable in the longer term. Therefore, authorities at national, regional and local level want to increase the use of alternative transport modes – such as walking, cycling and traveling by bus. The thesis intends to study if the Municipality of Umeå’s policies for sustainable development have led to an increased use of public transportation. The use of public transport in Umeå is also compared with developments at national level, in order to see if there are differences in the level and trend. The thesis is mainly descriptive and based on material such as scientific literature, public strategy documents and statistical data sets. The study shows that the Municipality of Umeå has set clear goals and strategies to increase the use of public transportation. Some of these goals and strategies have emerged in recent years and the study show that they also led to an increased number of trips by public transport. / Hållbarhet och trafikens miljöpåverkan har kommit att bli allt mer centralt inom samhällsplaneringen. Under många år har planeringen fokuserat på att bygga nya vägar, vilket resulterat i att antalet bilar har ökat. Någonting som bedöms som ohållbart i längden. Instanser på nationell, regional och lokal nivå vill därför istället öka användandet av alternativa färdmedel – till exempel att promenera, cykla och åka buss. Uppsatsen ämnar studera om Umeå kommuns strategidokument för hållbar utveckling har lett till ett ökat kollektivt resande. Kollektivtrafiksresandet i Umeå jämförs även med utvecklingen på nationell nivå, för att se om det finns skillnader i nivå och utveckling. Uppsatsen är i huvudsak deskriptiv och baseras på material som vetenskaplig litteratur, offentliga strategidokument samt statistiskt datamaterial. Studien visar att Umeå kommun har satt upp tydliga mål och strategier för att öka användandet av kollektivtrafiken. Vissa av dessa har tillkommit de senaste åren och studien visar att de också lett till ökat antal kollektiva resor.

Under det senaste århundradet har det dykt upp många miljöproblem som har lett till att vi idag måste fokusera mer på en hållbar utveckling av våra städer. Allt fler människor väljer att bo i städer och därför är det viktigt för vår framtid att stadsplaneringen blir så hållbar som möjligt. Denna rapport beskriver och värderar 6 olika hållbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och värderats utifrån 6 hållbarhetsaspekter som anses vara viktiga. Studierna har begränsats till hållbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ”En jämförelse av 6 aktuella bo- stadsområden i Sverige med uttalad inriktning på hållbart stadsbyggande” är; Transport, Social Hållbarhet, Grönskande Utomhusmiljö, Hållbara Transporter, Hållbart Energisystem, Miljöanpassade Bostäder & Lokaler, Hållbart Vatten & Avlopp och Hållbar Återvinning.

Sammanfattning Dagens klädkonsumtion sammankopplas ofta med hållbarhet framförallt gällande materialets miljöpåverkan och arbetsförhållanden i produktionen. Kläder massproduceras och tillverkas därför inte med hållbarhet i fokus. Företag kommer undan med att erbjuda icke hållbara kläder eftersom konsumenter främst fokuserar på utseende och pris istället för hållbarhet i sitt konsumentbeteende. Tidigare forskning beskriver att konsumenter har en negativ attityd till klädindustrins påverkan på hållbarhet men att de inte konsumerar hållbart på grund av kunskapsbrist. Denna brist på kunskap skapar ett gap mellan konsumenters attityd till hållbar klädkonsumtion och deras konsumentbeteende. Problemet med ökad konsumtion och hållbarhet kan kopplas till sociala medier. Sociala medier används bland annat för att hitta lättillgänglig och okomplicerad information om kläder. Tidigare forskning menar att sociala medier påverkar konsumentbeteendet genom att skapa ett behov för produkter man tidigare inte tänkt köpa. Vidare visar forskning att konsumenter påverkas mer av produktinformation från en tredje part så som vänner, familj eller referensgrupper. Vår undersökning grundar sig därför i sociala mediers stora inflytande på konsumenter och gapet mellan konsumenters attityd till och beteende vid hållbar klädkonsumtion. Uppsatsens syfte är därför att undersöka om sociala medier kan öka intresset för hållbara kläder hos yngre konsumenter. Vi fokuserar på yngre konsumenter eftersom de är uppväxta med datorer och internet samt är den grupp som flitigast använder sociala medier. I studien användes en kvalitativ metod där empiri samlades in genom fokusgrupper. Avsikten var att få en djupare förståelse för deltagarnas åsikter och idéer kring våra teman: hållbara kläder, konsumentbeteende, konsumentattityder och sociala medier. Tidigare forskning stämde överens med resultatet i vår studie där deltagarna beskrev att de inte hade möjlighet att konsumera hållbart eftersom de inte hade kunskapen om vad hållbara kläder faktiskt är. Där även textilstudenter som hade mer kunskap ansåg att det krävdes mer information för att de skulle kunna agera mer hållbart. Vidare visade även vår studie att sociala medier har en stor påverkan på ett konsumentbeteende. Genom att applicera vår empiri på ABC model of Attitudes kunde vi även se att sociala medier influerar konsumenters uppfattning, känsla och beteende vilket påverkar deras konsumentattityd. Alla deltagare i vår undersökning önskade mer lättillgänglig information om hållbara kläder i sociala medier eftersom det är en kanal de alla påverkas av. Ytterligare argumenterade de för att det krävs att fler personer tar sitt ansvar och delar kunskap om hållbara kläder för att skapa ett ökat intresse och tillslut ett förändrat beteende. Slutsatsen kunde därför dras att sociala medier kan vara ett verktyg för att öka intresset för hållbara kläder hos yngre konsumenter. Genom vår studie vill vi bidra till en djupare förståelse av konsumentbeteende samt konsumenternas attityder till hållbara kläder och sociala medier.

Begreppet hållbar konsumtion ligger rätt i tiden både på ett internationellt och nationellt plan. Men för att begreppet ska bli realitet måste konsumenter ändra sitt köpbeteende. Forskning om hur konsumenter förhåller sig till hållbara modeprodukter visar på positiva attityder men ingen tillämpning vid köp. Frågan är vilka attityder konsumenter har och vilka beteenden de tillämpar beroende på olika produktrelaterade attribut av hållbara modeprodukter. Frågan blir hur konsumenter, i praktiken, genom att ändra sitt köpbeteende, kan konkurrera ut konventionella modeprodukter. Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumentens attityd till olika aspekter som kan motivera till köp av hållbara modeprodukter. De produktattribut som studien handlar om är design, pris, kvalitet och miljövänlighet. Undersökningen går ut på att se vilka produktattribut som övervägs, prioriteras och om någon av dem kan ligga till grund för att öka försäljning av hållbara modeprodukter. Detta undersöks genom en kvantitativ metod för att kartlägga hur konsumenter resonerar i en köpsituation. Det empiriska materialet består av enkäter. Undersökningen utfördes på svenska kvinnor i centrala butiksmiljöer. Antal respondenter uppgick till 82 stycken och svaren är presenterade i diagram. I tillägg gjordes en icke-deltagande observation på tre svenska modeföretag. Resultatet visar på att design är det främst övervägda och prioriterade produktattributet i en köpsituation och miljövänlighet är det minst prioriterade attributet. Studien visade att många konsumenter anser att pris på hållbara modeprodukter är för högt. Däremot kan det vara attityden till priset som behöver förändras då den genomförda observationen visade att priset mellan hållbara och konventionella modeprodukter inte är märkbart hög. Design är den största anledningen till att konsumenter väljer konventionella modeprodukter framför hållbara. Slutsatsen är att det viktigaste attributet kan vara det som behöver förändras för att omvandla konsumentbeteendet, och motivera till fler köp av hållbara modeprodukter.

Hållbara fonder har på senare tid vunnit popularitet eftersom dessa inte motsätter sig etiska, sociala och miljömässiga normer. Trots detta framkommer det emellanåt att svenska fondbolag investerar i företag inom exempelvis vapen-, olje- eller tobaksindustrin. Det finns därmed en diskrepans i hur fondbolagen framställer sig och hur de agerar och motiven till varför bolagen investerar i hållbara fonder kan därför ifrågasättas. Studien undersöker motiven till bankernas val att investera hållbart och hur de hanterar den ansvarskonflikt som kan uppstå mellan olika intressenters krav gällande exempelvis avkastning och hållbarhet. Studien bygger bland annat på Carrolls (1991) teori om CSR, intressentmodellen (Freeman, 2010), legitimitetsteorin (Deegan, 2006) samt teorin om vinstmaximering (Friedman, 1970). Primärdata är hämtad från intervjuer med de fyra storbanker som gemensamt är de största aktörerna på den svenska fondmarknaden. Studien kommer fram till att det mest betydelsefulla motivet till hållbara investeringar är det ekonomiska.

<p>Road transports stand for a great part of Sweden’s total CO2-emissions. Transports are expected to increase over the coming years, and with those the emissions. A greater environmental awareness leads to increased demands for environmentally friendly transport. The aim of this thesis is to study the consequences of changing transportation modes from road to railway. The thesis contains three major parts; a literature study, a case study and analysis with the national freight system Samgods.</p><p>The literature study intends to give the reader an insight in the potentials as well the obstacles of the railway. Environmental aspects are discussed as well as political views, both positive and negative. Socioeconomic and more company specific incentives that would lead to more transfers from road to railway are presented and discussed.</p><p>A case study including two companies, Swep and KappAhl, both with relations which transfer potentials they wish to be examined. Differences in costs for today’s truck transportation are calculated and compared to train transportations. The Swedish national freight system, Samgods, is used to examine the distance relationships between closest terminals and final destinations and how intermodal solutions would be designed and the economic consequences thereof. The environmental impacts are calculated for each relation for both companies to present the saving that can be made if the transportation mode is changed, and also to show the companies their environmental impact today at a specific relation.</p><p>The result of this thesis is that KappAhl would make a great saving when it comes to the CO₂-emissions. If they are willing to increase transportation costs with 4.5 % they could reduce their CO₂-emissions with 95 % by using the railway instead of only road transportations. For Swep, the comparison between today’s transportation costs and a future cost for railway transport could not be implemented due to non suitable transportation solutions in Samgods. The environmental impact, however, was calculated for today’s transportations and a future railway solution. The result was a great saving for each of the calculated emission types. The analysis made with Samgods showed that freight transported with container is less sensitive to the distance to nearest terminal than freight transported without container. Furthermore, according to Samgods it is cost-effective to transport freight with combined transport if the distance to the final destination is more than 4.6 times the distance to the nearest terminal. The corresponding value for transports without container is 6.9 times. The relationship between nearest terminal and final destination is applicable for distances from 60 km to 300 km from the final destination.</p>

Road transports stand for a great part of Sweden’s total CO2-emissions. Transports are expected to increase over the coming years, and with those the emissions. A greater environmental awareness leads to increased demands for environmentally friendly transport. The aim of this thesis is to study the consequences of changing transportation modes from road to railway. The thesis contains three major parts; a literature study, a case study and analysis with the national freight system Samgods. The literature study intends to give the reader an insight in the potentials as well the obstacles of the railway. Environmental aspects are discussed as well as political views, both positive and negative. Socioeconomic and more company specific incentives that would lead to more transfers from road to railway are presented and discussed. A case study including two companies, Swep and KappAhl, both with relations which transfer potentials they wish to be examined. Differences in costs for today’s truck transportation are calculated and compared to train transportations. The Swedish national freight system, Samgods, is used to examine the distance relationships between closest terminals and final destinations and how intermodal solutions would be designed and the economic consequences thereof. The environmental impacts are calculated for each relation for both companies to present the saving that can be made if the transportation mode is changed, and also to show the companies their environmental impact today at a specific relation. The result of this thesis is that KappAhl would make a great saving when it comes to the CO2-emissions. If they are willing to increase transportation costs with 4.5 % they could reduce their CO2-emissions with 95 % by using the railway instead of only road transportations. For Swep, the comparison between today’s transportation costs and a future cost for railway transport could not be implemented due to non suitable transportation solutions in Samgods. The environmental impact, however, was calculated for today’s transportations and a future railway solution. The result was a great saving for each of the calculated emission types. The analysis made with Samgods showed that freight transported with container is less sensitive to the distance to nearest terminal than freight transported without container. Furthermore, according to Samgods it is cost-effective to transport freight with combined transport if the distance to the final destination is more than 4.6 times the distance to the nearest terminal. The corresponding value for transports without container is 6.9 times. The relationship between nearest terminal and final destination is applicable for distances from 60 km to 300 km from the final destination.