In recent years there has been an increased awareness of the impact companies and individuals have on the journey towards a sustainable development, this has led us as individuals and companies to understand that we must take our responsibility to create a sustainable future for future generations. As the increased focus on sustainability in society, sustainability reports have emerged. Today, it is important that companies act sustainable on an economic, social and environmental level. Acting sustainably has become an important part for both individuals and companies. This has led to an increase in sustainable investments in recent years and put pressure on companies to be transparent and communicate their sustainability impact to their stakeholders. One of the most important stakeholder groups that companies work with is investors. The purpose of the study is to increase the understanding of investment companies', as a part of the stakeholder group investors, use of sustainability reports when they make investment decisions and if they feel that the information they request is included in the companies' sustainability reports. To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative research approach, where we used semi-structured interviews with selected respondents who have good knowledge in the area of sustainability reports and sustainable investments. The results of the study show that the sustainability reports help our investors to make sustainable investments, but that an investment is never based solely on what is stated in a sustainability report. The respondents believe that sustainability reporting is a starting point in the sustainability analysis that is carried out before an investment decision is made. This means that the sustainability report today functions as a complement to other sources of information that the investment companies use. The fact that no respondent uses the sustainability report as the sole source of information indicates that the content of a sustainability report does not meet the information requirements that investors have for sustainability information.

The last few years have been characterized by an ever-increasing awareness of man's influence on the planet's climate. Businesses are facing a major challenge to transform traditional companies into environmentally friendly counterparts. Parallel to this, there are investors who see the opportunity in the transition while realizing their own responsibility in it. From investors prioritizing only monetary gain, many have now begun to implement ethical principles in their investment decisions. With the increased demand for sustainable investments, tools have been developed with the aim of helping investors select sustainable investment options. One of these is the ESG rating. The rating is based on sustainability reporting from companies and is set based on how well the relevant company performs based on a number of sustainability aspects. Although research suggests that an ESG-based strategy in investment should lead to higher returns at less risk, strong criticism is directed at the rating's validity to measure actual sustainability. The purpose of the study is to analyze, through qualitative interviews with people active in sustainability work and investments, whether the ESG rating can be used for investors who want to invest sustainably. The result shows that the ESG rating alone does not constitute a sufficient basis for an investor to make a decision. The respondents believe that sustainability reporting is deficient in its current design and that the rating is a simplification of reality where valuable nuances disappear. They also believe that the increased demand for sustainable investments can lead to so-called greenwashing.

Klimatomställningen är en av de största utmaningarna som vårt samhälle står inför och som en del av Sveriges miljömål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets totala miljöpåverkan i Sverige och framtidens bostäder behöver byggas på ett sätt som minskar klimatpåverkan, men samtidigt uppmuntrar och förenklar en hållbar livsstil hos dem som bor där. Till följd av detta har miljöcertifieringssystem blivit allt vanligare för att främja hållbart byggande. I Sverige är Svanen ett välkänt miljömärke som granskar en byggnad ur ett livscykelperspektiv där byggmaterial och kemiska produkter kontrolleras för att byggnaden ska leva upp till ställda krav på låg energianvändning. Studiens syfte är att undersöka hur bostadsutvecklare arbetar med Svanen i deras bostadsprojekt och hur de marknadsför det i kunderbjudandet. Även hur bostadskunder uppfattar Svanen och värderar dess fördelar i bostadsaffären ska undersökas. Studien genomfördes som en kvalitativ studie. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att få en fördjupad förståelse kring hållbarhetscertifieringar och om bostadskunders upplevda värde. Litteraturstudien låg grund för intervjuer som gjordes med bostadsutvecklare, bostadskunder, säljare och marknadsförare. Intervjustudien visade att bostadsprojektets hemsida är den centrala kommunikationskanalen där Svanen marknadsförs. Marknadsföringen består av Svanens logotyp och en kort text om arbetet med Svanen och vilka fördelar det ger med betoning på mindre energianvändning, bra materialval, sund inomhusmiljö och gröna bolån. Bostadskunderna känner till Svanenmärket och förstår att det står för något bra och miljövänligt, men har generellt låg kunskap om vad det innebär för bostaden. De förknippar Svanen med mindre energi- och vattenanvändning, bra ventilation och en god inomhusmiljö. Bostadskunderna är positiva till Svanen och är nöjda och känner viss stolthet att de har en miljövänlig bostad. Däremot är det inget som efterfrågas eller styr kundernas köpbeslut. De tycker det är svårt att värdesätta Svanens fördelar och är inte villiga att betala en merkostnad för en Svanenmärkt bostad. Rekommendationer är att uppmärksamma Svanen och hållbarhet för att öka intresset bland kunder. En ökad kunskap och förståelse kan ge en positiv inverkan som i framtiden kan öka efterfrågan av Svanenmärkta bostäder. Kunden behöver också ekonomiska incitament och det är viktigt att marknadsföra de ekonomiska fördelarna som gröna lån och lägre energianvändning. Ett sätt att göra detta att jämföra en Svanenmärkt bostad mot en konventionell för att tydligare visa energieffektiviteten.

Klimatkrisen är ett problem som behöver angripas från flera områden. Ett område med stor negativ miljöpåverkan i Sverige är transportsektorn och i synnerhet har godstransporter en stor påverkan. I takt med att konsumtionen i samhället ökar för varje år så ökar även godstransporterna kopplade till detaljhandeln i samma  takt, vilket leder till ökade utsläpp och negativ miljöpåverkan. Detaljhandeln har även krav på att erbjuda deras konsumenter en sömlös handel där de fritt ska kunna handla och returnera i olika kanaler, vilket leder till ökad komplexitet i deras logistiknätverk. För att minska utsläppen från godstransporterna måste detaljhandelsföretagen använda mer hållbara transporter genom bland annat mer miljövänliga fordon, bränslen och bättre transportplanering.   Eftersom detaljhandelsföretag i stor utsträckning tar hjälp av tredjepartslogistiker med deras allt mer komplicerade logistiklösningar så det upp till båda två parterna att tillsammans utveckla hållbara transporter. En litteraturgenomsökning visade att det fanns behov av mer forskning med fokus på samarbetet mellan detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker. Detta eftersom detaljhandelsföretaget är nära konsumenterna vilket visat sig leda till att deras logistik har stor negativ effekt på miljön. Denna studie har därav för avsikt att besvara följande problemformulering: Hur kan samarbetet mellan svenska detaljhandelsföretag med omnistrategi och deras tredjepartslogistiker utvecklas med fokus på hållbara transporter? Denna studie genomförde fallstudier på detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker för att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns hos de två parterna till att utveckla hållbara transporter tillsammans samt vilka drivkrafter de har för att etablera dem. Studien har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar teorier och tidigare studier inom hållbara transporter, intressenters påverkan, inköpsprocessens utvärdering och uppföljning samt hur kommunikation och motivation påverkar ett samarbete. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med några av Sveriges största detaljhandelsföretag och 3PL-företag.   Respondenternas svar tyder på att den största drivkraften till att utveckla hållbara transporter är samhällets krav på hållbarhet, men även att konkurrenter blir viktigare att ta hänsyn till, i synnerhet för tredjepartslogistiker. Det framkom att det fanns skillnad mellan större och mindre tredjepartslogistiker där detaljhandelsföretagen upplevde mindre aktörer som enklare att samarbeta med. Satsningar på  IT-system är nödvändiga för att skapa bättre möjligheter för utvärdering och uppföljning av hållbara transporter, men även för att möjliggöra ett mer standardiserat sätt att mäta och rapportera CO2-utsläpp. Samarbetet kan förbättras genom fler gemensamma projekt mellan detaljhandelsföretaget och deras tredjepartslogistiker, detta för att förbättra relationen samt öka motivationen hos den part som är mindre motiverad till att utveckla hållbara transporter. De utmaningar som kvarstår är konsumentens ovilja att betala för hållbara transporter samt begränsningar inom teknologi och infrastruktur för fossilfria fordon.

This study is based on results from a qualitative interview study of five municipalities in Sweden that have a successful work with sustainable meals in the municipal school. The aim of the study is to identify what the interviewees and research consider to be success factors for sustainability work. The results of the study show that there is a consensus between the research and the interviewees’ experiences about what are success factors. Competence development, communication, politics and organizational structure are the most common element identified that can either contribute to a successful or unsuccessful sustainability work.

Bakgrund: Anläggningslokalisering är för de flesta organisationer ett strategiskt beslut och traditionellt sett har dessa beslut beserats på kostnadsorienterade modeller. Dessa modeller kan beskrivas som matematiska eller faktorvärderande. Historiskt sett har dessa modeller använts för att bestämma ekonomiskt lämpliga placeringar men när andra fördelar som miljö och sociala fördelar kan öka en organisations konkurrensfördelar har intresset för hållbar utveckling ökat. I dagsläget finns dock inga modeller där hänsyn tas till hållbar utveckling för anläggningslokalisering. Det framgår att kunskapen om hållbar utveckling vid logistiklokalisering är bristfällig och att det finns ett behov att introducera hållbara aspekter vid beslutsfattande som rör lokalisering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka hållbara faktorer som är viktigast vid logistiklokalisering samt att rangordna dessa med en modell som utgår ifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekonomi, socialt och miljö. Metod: En litteraturstudie gjordes på vetenskapliga artiklar, böcker och dokument som berör de ämnen som varit aktuella för denna studie. För att komplettera teorin gjordes en fallstudie med intervjuer på organisationer som jobbar med regional utveckling samt med en upphovsman av en lokaliseringsmodell som börjat jobba med hållbarhet. Resultat: I resultatet samlades respondenternas synpunkter om hållbarhet och arbetet med hållbar utveckling inom logistiketableringar. Analys och Diskussion: det framkom att respondenterna hade lite olika synvinklar på hållbarhet men att de ändå kom fram till samma slutsats. Samtliga respondenter tog upp hållbara transporter, kompetenstillgången och tillgången på arbetskraft som viktiga aspekter för hållbara etableringar. För att motivera hållbara logistikverksamhets-lokaliseringar visade sig tillgången till dessa faktorer vara viktiga. När analysen sammanställdes visade det sig att sex faktorer trädde fram i intervjusvaren samt även i teorin. Dessa var hållbar infrastruktur, livscykelperspektiv, omgivningens påverkan, logistikparker, arbetskraft och mångfald. Slutsats: De sex kriterierna som togs fram rangordnades med hjälp av en AHP-beslutsmodell och det visade sig att hållbar infrastruktur är viktigast för hållbar utveckling inom logistiklokaliseringar. Därefter kom livscykelperspektiv, logistikparker, arbetskraft, omgivningens påverkan och till sist mångfald. Lärdomarna efter denna studie är att hållbarhet inom lokalisering fortfarande är bristfällig och att lokalisering bör ske utifrån samarbeten och arbetskraftutveckling i större grad. Genom att föreslå viktiga faktorer finns nu ett ramverk att jobba efter när det kommer till hållbara logistiklokaliseringar. / Background: Facility location is for most organizations a strategic decision and traditionally, these decisions have been based on cost-oriented models. These models can be described as mathematical or evaluative factor. Historically, these models are used to determine the appropriate economic placements but other benefits such as environmental and social benefits can increase an organization's competitive advantage when interest in sustainable development has increased. In the current situation, there are no models that take into account sustainable development in facility location. It is clear that knowledge of sustainable development in logistics business location is flawed and that there is a need to introduce sustainable aspects when making decisions related to localization problems. Purpose: The purpose of this study was to identify the most important sustainable factors in logistics business location and to rank them with a model based on the three dimensions of sustainable development; economic, social and environmental. Method: A literature review was conducted based on scientific articles, books and documents related to the topics that have been considered for this study. To complement the theory a case study was implemented based on interviews with organizations that work with regional development as well as an author of a localization model with sustainable aspects. Results: The respondents view on sustainability and sustainability in logistics were collected in this section. Analysis and Discussion: It was revealed that the respondents had slightly different perspectives on sustainability but they still came to the same conclusion. All respondents talked about sustainable transports, availability of labor workers and also availability of skilled personnel as important aspects of sustainable establishments. To motivate sustainable logistics localizations it came clear that access to these factors is important. When the analysis was compiled, it was found that six factors emerged in the interview responses, as well as in theory. These were sustainable infrastructure, life-cycle perspective, influences on the surroundings, logistics parks, labor and diversity. Conclusion: The six criteria that were developed were ranked using an AHP decision model, and it turned out that sustainable infrastructure is the most important factor for sustainable development in logistics localizations. Then came the life-cycle perspective, logistics parks, labor, influences on the surroundings and ultimately diversity. Lessons learned by this study are that the sustainability in localization is still inadequate and that the localization should be based on partnerships and workforce development to a greater degree. By proposing important factors a framework is developed to work by when it comes to sustainable logistics localizations.

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy. / Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största problem och det krävs mycket arbete inom olika områden för att nå de uppsatta klimatmålen. Byggbranschen är ett område som är av stor vikt att arbeta med för att nå målen då en stor del av den globala energianvändningen har med byggnader att göra. Samtidigt sätter de stora flyktingströmmarna under senare tid Sverige på prov och det krävs ny innovation för att lösa frågor om bostadsbrist och integration. I nuläget är det oftast en uppfattning hos byggbolagen att det innebär en högre kostnad att bygga hållbart och att denna kostnad inte alltid återbetalar sig, åtminstone inte på kort sikt. Incitament för att bygga hållbart behöver identifieras och lyftas fram för att öka intresset hos byggföretagen att sträva efter detta. Det är inte säkert att det är byggföretaget som får ta del av investeringen när projektet är slutfört, utan det blir en annan aktör, exempelvis de boende som flyttar in i huset och får lägre energikostnader. Syftet med arbetet är att analysera vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Uppsatsen består av en teoretisk referensram, litteraturöversikt, empiri i form av en intervjustudie samt analys och slutsatser. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med miljö- och hållbarhetschefer och andra personer med liknande roller hos fastighetsbolag, bostadsbolag, bostadsutvecklare och byggföretag i Sverige. Sju personer har intervjuats baserat på frågeställningarna kring vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Resultatet visar att miljöcertifiering upplevs vara ett krav för att kunna vara verksam på marknaden. Certifiering kring social hållbarhet saknas och är något som efterfrågas då flera respondenter upplever social hållbarhet som framtiden medan ekologisk hållbarhet mer eller mindre är ett krav. Kunskapsbrist upplevs vara det största hindret mot att bygga och förvalta hållbart. Ändrade avskrivningsregler är också en viktig faktor för att öka incitamenten för att bygga hållbart. Möjligheterna att utvecklas inom området är många och handlar bland annat om användandet av ny teknik. / Global warming is one of the greater problems of our time and it requires effort in various fields to achieve the set climate targets. The construction industry is of great importance to improve to achieve the objectives, since a large part of the global energy consumption has to do with buildings. For the meantime, recent large refugee movements in Sweden puts the country to test and new innovation to solve the issues of housing shortage and integration is required. Construction companies relate high cost to sustainable construction and that this cost does not pay off, especially in the short term. Incentives for building sustainable must be identified and highlighted to increase interest in sustainable building. It is uncertain if the construction company will profit from investment since it is the residents who will attain lower energy costs. The aim is to analyze the incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The thesis consists of a theoretical framework, literature overview, empirical evidence in the form of an interview study, analysis and conclusions. Semi-structured interviews were conducted with environmental and sustainability managers and other persons with similar roles in real estate companies, housing companies, housing developers and construction companies in Sweden. Seven persons were interviewed based on questions about which incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The result shows that environmental certification is perceived to be a requirement in order to stay on the market. Certification of social sustainability is lacking and is something that is desirable as several respondents perceive social sustainability as the future while ecological sustainability is a requirement.

No description available.

Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.