Thesis (M. Phil.)--Hong Kong University of Science and Technology, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 93-98). Also available in electronic version. Access restricted to campus users.

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie av sociologisk systemteori (funktionalism) och den framlagda modellen är på grund av abstraktionsnivån behäftad med problem rörande den praktiska tillämpningen.

Thesis (Ph.D.) -- University of Western Sydney, Hawkesbury, 1999. / Thesis submitted for the degree of doctor of philosophy. Includes bibliographical references (leaves 198-210).

Thesis (Ph.D.)--University of Delaware, 2009. / Principal faculty advisor: John Case, Dept. of Computer & Information Sciences. Includes bibliographical references.

Este estudo tem por objetivo problematizar o conceito de autonomia na micropolítica dos encontros vivos dos dispositivos de saúde mental do SUS. A aposta é dar visibilidade e dizibildade a fabricação de saúde que afirmem as redes de conexões existenciais singulares dos usuários na rede de atenção psicossocial, utilizando a noção de autonomia como analisador. Essa problematização retoma a importância do caráter criativo do movimento da luta antimanicomial nos fazeres e saberes da organização do trabalho em saúde mental que busquem afirmar o usuário como interlocutor valido na produção de sua vida. O conceito de autonomia utilizado nesse trabalho é fruto da intersecção entre os estudos de Maturana e Varela que consideram que a produção da vida biológica ocorre de maneira autônoma, autorreferente e autopoiética e Espinosa, filósofo que discorreu sobre a ética cujo movimento da vida acontece por meio do afetar e ser afetado, possibilitando a singularização dos modos de ser. Além desse três intelectuais, o presente trabalho assenta-se nas produções de Deleuze, Guattari e Rolnik, no que tange, sobretudo, os subsídios da vivência cartográfica da pesquisa. A realização desse trabalho é fruto da articulação entre a teoria e a pesquisa de campo realizada junto aos dispositivos de saúde mental / This study has the objective of problematize the concept of autonomy on the micropolitics of the living encounters of mental health devices on SUS (Unified Health System). The aim is to give visibility and readability for the health manufacturing that affirms the singularity of existential networks among the users of the psychosocial attention network, employing the concept of autonomy as analytic criteria. This way of addressing the problem restores the importance of the creative characteristic of the antimanicomial movement on the practices and knowledges of mental health work organization that seeks to affirm the user as a valid agent in his life management. The concept of autonomy employed in this research comes from the intersection of the works of Maturana and Varela which considers that the biological life occurs on an autonomic manner, self-referential and autopoietic and Espinosa, philosopher that pondered about the ethic in which life movement happens by the affect and be affected, allowing the singularization of the ways of being. Further than those intellectuals, this paper anchors its assumptions on the works of Deleuze, Guatarri and Rolnik, especially which refers to the subsides of the cartographic research experience. This work comes as a result of the mixing of theory and field research promoted inside the mental health devices

Este estudo tem por objetivo problematizar o conceito de autonomia na micropolítica dos encontros vivos dos dispositivos de saúde mental do SUS. A aposta é dar visibilidade e dizibildade a fabricação de saúde que afirmem as redes de conexões existenciais singulares dos usuários na rede de atenção psicossocial, utilizando a noção de autonomia como analisador. Essa problematização retoma a importância do caráter criativo do movimento da luta antimanicomial nos fazeres e saberes da organização do trabalho em saúde mental que busquem afirmar o usuário como interlocutor valido na produção de sua vida. O conceito de autonomia utilizado nesse trabalho é fruto da intersecção entre os estudos de Maturana e Varela que consideram que a produção da vida biológica ocorre de maneira autônoma, autorreferente e autopoiética e Espinosa, filósofo que discorreu sobre a ética cujo movimento da vida acontece por meio do afetar e ser afetado, possibilitando a singularização dos modos de ser. Além desse três intelectuais, o presente trabalho assenta-se nas produções de Deleuze, Guattari e Rolnik, no que tange, sobretudo, os subsídios da vivência cartográfica da pesquisa. A realização desse trabalho é fruto da articulação entre a teoria e a pesquisa de campo realizada junto aos dispositivos de saúde mental / This study has the objective of problematize the concept of autonomy on the micropolitics of the living encounters of mental health devices on SUS (Unified Health System). The aim is to give visibility and readability for the health manufacturing that affirms the singularity of existential networks among the users of the psychosocial attention network, employing the concept of autonomy as analytic criteria. This way of addressing the problem restores the importance of the creative characteristic of the antimanicomial movement on the practices and knowledges of mental health work organization that seeks to affirm the user as a valid agent in his life management. The concept of autonomy employed in this research comes from the intersection of the works of Maturana and Varela which considers that the biological life occurs on an autonomic manner, self-referential and autopoietic and Espinosa, philosopher that pondered about the ethic in which life movement happens by the affect and be affected, allowing the singularization of the ways of being. Further than those intellectuals, this paper anchors its assumptions on the works of Deleuze, Guatarri and Rolnik, especially which refers to the subsides of the cartographic research experience. This work comes as a result of the mixing of theory and field research promoted inside the mental health devices

Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie av sociologisk systemteori (funktionalism) och den framlagda modellen är på grund av abstraktionsnivån behäftad med problem rörande den praktiska tillämpningen.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje. Resultatet ger en fyllig bild av praktisk riskhantering, men uppfyller bara delvis prövningen av STRIM. Den viktigaste slutsatsen är att instrumentella och administrativa riskhanteringsmetoder respektive processer och enstaka insatser i praktiken har svårt att mötas. Dessa problem kan STRIM förmodligen bidra till att överbrygga genom skapandet av en gemensam nomenklatur.

Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje. Resultatet ger en fyllig bild av praktisk riskhantering, men uppfyller bara delvis prövningen av STRIM. Den viktigaste slutsatsen är att instrumentella och administrativa riskhanteringsmetoder respektive processer och enstaka insatser i praktiken har svårt att mötas. Dessa problem kan STRIM förmodligen bidra till att överbrygga genom skapandet av en gemensam nomenklatur.

This dissertation presents a constructivist discussion of the experiences of the author in doing hypnosis. It explores the practice of hypnosis as a progression of behavioral changes by the hypnotis in facilitating the initiation, expansion and coherence of the hypnotic domain. These changes include punctuating and redefining everyday experiences and environmental events as hypnotic, and engaging participants in discussions based on the hypnotic logic. Hypnosis is defined as social and cognitive domain that is specified in language, and maintained by the embodied descriptions of participants. It is described how the hypnotic system evolves in terms of complexity, distinctness and functional integrity, and how this reflects the structurally determined fit between its members. In this system the hypnotist facilitates the development of the hypnotic description as a viable domain of existence that is experienced as real and all-inclusive. In conclusion some constructivist ideas for research, treatment and training are presented before constructivist thinking is used to contextualize the dissertation itself. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology)