Spelling suggestions: "subject:"autopoiesis"" "subject:"autopoiesi""
1 |
Development of a framework of assembly process planning for mass customization based on autopoietic theory /Wong, Ka Lung. January 2002 (has links)
Thesis (M. Phil.)--Hong Kong University of Science and Technology, 2002. / Includes bibliographical references (leaves 93-98). Also available in electronic version. Access restricted to campus users.
|
2 |
Riskhantering i det högupplösta samhället : att bedöma det okändaSparf, Jörgen January 2004 (has links)
Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie av sociologisk systemteori (funktionalism) och den framlagda modellen är på grund av abstraktionsnivån behäftad med problem rörande den praktiska tillämpningen.
|
3 |
Towards an autopoietic perspective on knowledge & organisation /Kay, Robert. January 1999 (has links)
Thesis (Ph.D.) -- University of Western Sydney, Hawkesbury, 1999. / Thesis submitted for the degree of doctor of philosophy. Includes bibliographical references (leaves 198-210).
|
4 |
Program self-referenceMoelius, Samuel E. January 2009 (has links)
Thesis (Ph.D.)--University of Delaware, 2009. / Principal faculty advisor: John Case, Dept. of Computer & Information Sciences. Includes bibliographical references.
|
5 |
Por uma problematização do conceito de autonomia decorrente dos encontros nos dispositivos de saúde mental / For a problematization of the concept of autonomy resulting from meetings in mental health devicesBatistela, Clarissa Resende 25 May 2017 (has links)
Este estudo tem por objetivo problematizar o conceito de autonomia na micropolítica dos encontros vivos dos dispositivos de saúde mental do SUS. A aposta é dar visibilidade e dizibildade a fabricação de saúde que afirmem as redes de conexões existenciais singulares dos usuários na rede de atenção psicossocial, utilizando a noção de autonomia como analisador. Essa problematização retoma a importância do caráter criativo do movimento da luta antimanicomial nos fazeres e saberes da organização do trabalho em saúde mental que busquem afirmar o usuário como interlocutor valido na produção de sua vida. O conceito de autonomia utilizado nesse trabalho é fruto da intersecção entre os estudos de Maturana e Varela que consideram que a produção da vida biológica ocorre de maneira autônoma, autorreferente e autopoiética e Espinosa, filósofo que discorreu sobre a ética cujo movimento da vida acontece por meio do afetar e ser afetado, possibilitando a singularização dos modos de ser. Além desse três intelectuais, o presente trabalho assenta-se nas produções de Deleuze, Guattari e Rolnik, no que tange, sobretudo, os subsídios da vivência cartográfica da pesquisa. A realização desse trabalho é fruto da articulação entre a teoria e a pesquisa de campo realizada junto aos dispositivos de saúde mental / This study has the objective of problematize the concept of autonomy on the micropolitics of the living encounters of mental health devices on SUS (Unified Health System). The aim is to give visibility and readability for the health manufacturing that affirms the singularity of existential networks among the users of the psychosocial attention network, employing the concept of autonomy as analytic criteria. This way of addressing the problem restores the importance of the creative characteristic of the antimanicomial movement on the practices and knowledges of mental health work organization that seeks to affirm the user as a valid agent in his life management. The concept of autonomy employed in this research comes from the intersection of the works of Maturana and Varela which considers that the biological life occurs on an autonomic manner, self-referential and autopoietic and Espinosa, philosopher that pondered about the ethic in which life movement happens by the affect and be affected, allowing the singularization of the ways of being. Further than those intellectuals, this paper anchors its assumptions on the works of Deleuze, Guatarri and Rolnik, especially which refers to the subsides of the cartographic research experience. This work comes as a result of the mixing of theory and field research promoted inside the mental health devices
|
6 |
Por uma problematização do conceito de autonomia decorrente dos encontros nos dispositivos de saúde mental / For a problematization of the concept of autonomy resulting from meetings in mental health devicesClarissa Resende Batistela 25 May 2017 (has links)
Este estudo tem por objetivo problematizar o conceito de autonomia na micropolítica dos encontros vivos dos dispositivos de saúde mental do SUS. A aposta é dar visibilidade e dizibildade a fabricação de saúde que afirmem as redes de conexões existenciais singulares dos usuários na rede de atenção psicossocial, utilizando a noção de autonomia como analisador. Essa problematização retoma a importância do caráter criativo do movimento da luta antimanicomial nos fazeres e saberes da organização do trabalho em saúde mental que busquem afirmar o usuário como interlocutor valido na produção de sua vida. O conceito de autonomia utilizado nesse trabalho é fruto da intersecção entre os estudos de Maturana e Varela que consideram que a produção da vida biológica ocorre de maneira autônoma, autorreferente e autopoiética e Espinosa, filósofo que discorreu sobre a ética cujo movimento da vida acontece por meio do afetar e ser afetado, possibilitando a singularização dos modos de ser. Além desse três intelectuais, o presente trabalho assenta-se nas produções de Deleuze, Guattari e Rolnik, no que tange, sobretudo, os subsídios da vivência cartográfica da pesquisa. A realização desse trabalho é fruto da articulação entre a teoria e a pesquisa de campo realizada junto aos dispositivos de saúde mental / This study has the objective of problematize the concept of autonomy on the micropolitics of the living encounters of mental health devices on SUS (Unified Health System). The aim is to give visibility and readability for the health manufacturing that affirms the singularity of existential networks among the users of the psychosocial attention network, employing the concept of autonomy as analytic criteria. This way of addressing the problem restores the importance of the creative characteristic of the antimanicomial movement on the practices and knowledges of mental health work organization that seeks to affirm the user as a valid agent in his life management. The concept of autonomy employed in this research comes from the intersection of the works of Maturana and Varela which considers that the biological life occurs on an autonomic manner, self-referential and autopoietic and Espinosa, philosopher that pondered about the ethic in which life movement happens by the affect and be affected, allowing the singularization of the ways of being. Further than those intellectuals, this paper anchors its assumptions on the works of Deleuze, Guatarri and Rolnik, especially which refers to the subsides of the cartographic research experience. This work comes as a result of the mixing of theory and field research promoted inside the mental health devices
|
7 |
Riskhantering i det högupplösta samhället : – att bedöma det okändaSparf, Jörgen January 2004 (has links)
Det senmoderna samhällets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svåranalyserade, vilket har lett till att sociala system måste ha en förändringsförmåga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs på den nivå eller i de interna sektorer där riskerna slår igenom. Uppsatsen ger exempel på befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrån de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvärld samt andra system. Uppsatssyftet är att belysa sociala systems förändringsförmåga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att använda modellen kan förbättra dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie av sociologisk systemteori (funktionalism) och den framlagda modellen är på grund av abstraktionsnivån behäftad med problem rörande den praktiska tillämpningen.
|
8 |
Att möta oväntade risker från oväntat håll : STRIM – en systemteoretisk riskhanteringsmetodför att säkra behov i en komplex världSparf, Jörgen January 2004 (has links)
Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje. Resultatet ger en fyllig bild av praktisk riskhantering, men uppfyller bara delvis prövningen av STRIM. Den viktigaste slutsatsen är att instrumentella och administrativa riskhanteringsmetoder respektive processer och enstaka insatser i praktiken har svårt att mötas. Dessa problem kan STRIM förmodligen bidra till att överbrygga genom skapandet av en gemensam nomenklatur.
|
9 |
Att möta oväntade risker från oväntat håll : STRIM – en systemteoretisk riskhanteringsmetod för att säkra behov i en komplex världSparf, Jörgen January 2004 (has links)
Det senmoderna samhällets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svårstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrån sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats är syftet dels att ge en bild av och exempel på hur riskhantering kan gå till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och därtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts främst av två intervjuomgångar med fem informanter i varje. Resultatet ger en fyllig bild av praktisk riskhantering, men uppfyller bara delvis prövningen av STRIM. Den viktigaste slutsatsen är att instrumentella och administrativa riskhanteringsmetoder respektive processer och enstaka insatser i praktiken har svårt att mötas. Dessa problem kan STRIM förmodligen bidra till att överbrygga genom skapandet av en gemensam nomenklatur.
|
10 |
The practice of constructing hypnotic realitiesKorkie, Juan 06 1900 (has links)
This dissertation presents a constructivist discussion of the experiences of the
author in doing hypnosis. It explores the practice of hypnosis as a progression
of behavioral changes by the hypnotis in facilitating the initiation, expansion
and coherence of the hypnotic domain. These changes include punctuating
and redefining everyday experiences and environmental events as hypnotic,
and engaging participants in discussions based on the hypnotic logic.
Hypnosis is defined as social and cognitive domain that is specified in
language, and maintained by the embodied descriptions of participants. It is
described how the hypnotic system evolves in terms of complexity,
distinctness and functional integrity, and how this reflects the structurally
determined fit between its members. In this system the hypnotist facilitates
the development of the hypnotic description as a viable domain of existence
that is experienced as real and all-inclusive. In conclusion some constructivist
ideas for research, treatment and training are presented before constructivist
thinking is used to contextualize the dissertation itself. / Psychology / M.A. (Clinical Psychology)
|
Page generated in 0.0332 seconds