Introduktion: Ökade transporter på den globala marknaden påverkar miljön negativt. Detta har lett till ett ökat intresse för mer hållbara logistiklösningar. Transportföretagen spelar en stor roll för att uppnå de satta miljömålen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur transportföretag arbetar med hållbarhetsfrågor idag och vilka faktorer som kommer vara viktiga i framtiden. Metod: För att kunna svara mot syftet antogs ett angreppssätt i två steg. Litteratur samlades in och användes som grund för kunskap inom området. Samtidigt som intervjuer genomfördes med tre transportföretag. Deras svar jämfördes med varandra och ställdes mot den insamlade teorin i en analys. Utifrån denna analys drogs en slutsats. Resultat: De två mindre företagen hade inga kundkrav på sig angående hållbarhet, deras arbete kom främst inifrån. För alla deltagande företag innebär hållbarhet mest miljödimensionen. Fokus för alla ligger på att minska koldioxidutsläppen, främst genom val av miljöklassade fordon, val av drivmedel samt minskning av bränsleåtgången. Transportföretagen är miljöcertifierade och arbetar kontinuerligt med att bli bättre i sitt miljöarbete. De har utbildat sina chaufförer och satt in IT-system för direkt återkoppling, detta gör att förarna lättare kan tänka på miljön i sin körning. För att uppnå en hög fyllnadsgrad gäller det att utnyttja lastkapaciteten till max och undvika tomma körningar. Därför samarbetar företagen med konkurrenter och hämtar gods åt varandra. Slutsats: Det finns hjälpmedel att tillämpa för att erhålla hållbarare transporter. Dessa är val av fordon, val av bränsle, utbildning, IT-system, packningslösningar och samkörning. De viktigaste faktorerna för transportföretagen är idag val av fordon, drivmedel och bränsleåtgången. Inför framtiden händer det mycket på bränslefronten, bland annat en utveckling gällande elfordon och elvägar samt biobränslen. Även en attitydförändring gällande hållbarhet för uppköparna av transporttjänster behövs då det i dagsläget fokuseras för mycket på priset. / Introduction: Increased transports on the global market is effecting the environment negatively, which has led to an increased interest in sustainable logistics. The logistics service providers (LSPs) play a major role in achieving the set environmental goals. Purpose: The purpose of this study is to examine how LSPs can be more sustainable today and in the future. Methodology: In order to answer the purpose of the paper two phases were used. Literature was collected and used as the basis of knowledge in the field. At the same time interviews were conducted with three LSPs. Their answers were compared with each other and with the literature. From the analysis a conclusion was drawn. Results: The two smaller companies had no demands from customers regarding their work with sustainability. For all the involved LSPs sustainability mostly meant the environmental aspect. Their focus is on reducing carbon dioxide emissions, this is achieved by using environmentally certified vehicles, choice of fuels and reducing the fuel consumption. The three LSPs all have an environmental management system and work continuously to be more sustainable. They have trained their drivers and have set up an IT-system for direct feedback. This helps the drivers to see the impact their driving has on the environment. To achieve a high fill ratio the companies avoid empty runs and try to maximize the cargo capacity. The LSPs collaborate with competitors and pick up cargo for each other. Conclusion: There are tools to apply to obtain more sustainable transports. These are the choice of vehicle, the choice of fuel, fuel consumption, training, IT-systems, packaging solutions and collaboration. The most important factors for the LSPs today are the choice of vehicles, the choice of fuel and fuel consumptions. A lot is happening in the area of alternative fuels including the development of biofuels, electric vehicles and electric roads. Also a change of attitude from the transport buyers regarding the sustainability is needed because today they mainly focus on the price.

Bakgrund: Anläggningslokalisering är för de flesta organisationer ett strategiskt beslut och traditionellt sett har dessa beslut beserats på kostnadsorienterade modeller. Dessa modeller kan beskrivas som matematiska eller faktorvärderande. Historiskt sett har dessa modeller använts för att bestämma ekonomiskt lämpliga placeringar men när andra fördelar som miljö och sociala fördelar kan öka en organisations konkurrensfördelar har intresset för hållbar utveckling ökat. I dagsläget finns dock inga modeller där hänsyn tas till hållbar utveckling för anläggningslokalisering. Det framgår att kunskapen om hållbar utveckling vid logistiklokalisering är bristfällig och att det finns ett behov att introducera hållbara aspekter vid beslutsfattande som rör lokalisering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka hållbara faktorer som är viktigast vid logistiklokalisering samt att rangordna dessa med en modell som utgår ifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekonomi, socialt och miljö. Metod: En litteraturstudie gjordes på vetenskapliga artiklar, böcker och dokument som berör de ämnen som varit aktuella för denna studie. För att komplettera teorin gjordes en fallstudie med intervjuer på organisationer som jobbar med regional utveckling samt med en upphovsman av en lokaliseringsmodell som börjat jobba med hållbarhet. Resultat: I resultatet samlades respondenternas synpunkter om hållbarhet och arbetet med hållbar utveckling inom logistiketableringar. Analys och Diskussion: det framkom att respondenterna hade lite olika synvinklar på hållbarhet men att de ändå kom fram till samma slutsats. Samtliga respondenter tog upp hållbara transporter, kompetenstillgången och tillgången på arbetskraft som viktiga aspekter för hållbara etableringar. För att motivera hållbara logistikverksamhets-lokaliseringar visade sig tillgången till dessa faktorer vara viktiga. När analysen sammanställdes visade det sig att sex faktorer trädde fram i intervjusvaren samt även i teorin. Dessa var hållbar infrastruktur, livscykelperspektiv, omgivningens påverkan, logistikparker, arbetskraft och mångfald. Slutsats: De sex kriterierna som togs fram rangordnades med hjälp av en AHP-beslutsmodell och det visade sig att hållbar infrastruktur är viktigast för hållbar utveckling inom logistiklokaliseringar. Därefter kom livscykelperspektiv, logistikparker, arbetskraft, omgivningens påverkan och till sist mångfald. Lärdomarna efter denna studie är att hållbarhet inom lokalisering fortfarande är bristfällig och att lokalisering bör ske utifrån samarbeten och arbetskraftutveckling i större grad. Genom att föreslå viktiga faktorer finns nu ett ramverk att jobba efter när det kommer till hållbara logistiklokaliseringar. / Background: Facility location is for most organizations a strategic decision and traditionally, these decisions have been based on cost-oriented models. These models can be described as mathematical or evaluative factor. Historically, these models are used to determine the appropriate economic placements but other benefits such as environmental and social benefits can increase an organization's competitive advantage when interest in sustainable development has increased. In the current situation, there are no models that take into account sustainable development in facility location. It is clear that knowledge of sustainable development in logistics business location is flawed and that there is a need to introduce sustainable aspects when making decisions related to localization problems. Purpose: The purpose of this study was to identify the most important sustainable factors in logistics business location and to rank them with a model based on the three dimensions of sustainable development; economic, social and environmental. Method: A literature review was conducted based on scientific articles, books and documents related to the topics that have been considered for this study. To complement the theory a case study was implemented based on interviews with organizations that work with regional development as well as an author of a localization model with sustainable aspects. Results: The respondents view on sustainability and sustainability in logistics were collected in this section. Analysis and Discussion: It was revealed that the respondents had slightly different perspectives on sustainability but they still came to the same conclusion. All respondents talked about sustainable transports, availability of labor workers and also availability of skilled personnel as important aspects of sustainable establishments. To motivate sustainable logistics localizations it came clear that access to these factors is important. When the analysis was compiled, it was found that six factors emerged in the interview responses, as well as in theory. These were sustainable infrastructure, life-cycle perspective, influences on the surroundings, logistics parks, labor and diversity. Conclusion: The six criteria that were developed were ranked using an AHP decision model, and it turned out that sustainable infrastructure is the most important factor for sustainable development in logistics localizations. Then came the life-cycle perspective, logistics parks, labor, influences on the surroundings and ultimately diversity. Lessons learned by this study are that the sustainability in localization is still inadequate and that the localization should be based on partnerships and workforce development to a greater degree. By proposing important factors a framework is developed to work by when it comes to sustainable logistics localizations.

Submerge into the world of Sustainable design with this researchproject that offers a thorough analysis of the latest techniques and examplesof environmental friendly products, learn how a decision support model isable to assist in making important design choices and discover how simple itcan be to follow a design framework to find solutions to design problems inthe most unexpected places, while at the same time creating lean “fat free”environmental products.The latest examples of environmental products include the first concept zeroemissionocean transport vessel, the Wallenius Wilhelmsen E/S Orcelle, abalanced combination of esthetics, sustainability and function in the SonyEricsson’s Green Heart packaging, and finally a great example of materialengineering Billerud’s FibreForm which is an innovative and environmentallyfriendly material that can replace plastic.Biomimicry which is a new discipline that studies “nature’s way” and thenimitates this designs and processes to solve design problems when integratedin a design framework that considers; function form and lifecycle is able toguide designers to create products that achieve environmental, social andeconomical sustainability that can raise quality of life and that enablehumanity to increase innovations without sacrificing our future.

Transportsektorns utsläpp av växthusgaser står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen i Sverige. Till 2030 ska dessa minska med 70% jämfört med 2010 års nivåer. Utöver växthusgaser ger biltransporter upphov till trängsel och utsläpp av partiklar och gaser som påverkar hälsa och miljö negativt, särskilt i tät i stadsmiljö. På global, såväl som nationell nivå finns mål som strävar efter att förbättra miljön och inte sällan lyfts kollektivtrafik, gång och cykel fram som hållbara transportslag för stadsmiljö.  Studien Södertälje, cykel, city har sitt ursprung i Södertälje kommuns ambition att bli en bättre stad för cyklister. Idag konstateras att andelen resor som sker med cykel är låg trots stadens goda förutsättningar för cyklism. Ett mål i den kommunala cykelplanen är att understödja fler cykelresor med hjälp av förbättrad cykelinfrastruktur. Cykelinfrastrukturen innefattar flera delar och den här studien fokuserar på cykelparkering då brist på säker cykelparkering är en vanlig orsak till att södertäljebor avstår från att cykla. Med kartläggning av nuvarande cykelparkeringssituationen syftar denna studie till att producera kunskap till hjälp i planeringen av stadens framtida cykelparkering.  Med hjälp av litteratur på området, insamlad empirisk data och GIS-teknik visualiseras och analyseras hur stadskärnans cyklister parkerar och utformningen av stadskärnans cykelparkeringar. Av studiens resultat framgår att ungefär hälften av cyklarna inom undersökningsområdet parkeras utanför anordnad parkering och att det generellt sett inte råder någon kapacitetsbrist på cykelparkeringarna. Av de cyklar som parkerats utanför ställ återfinns 65% längre bort än 25 meter ifrån anordnade parkering. En av studiens slutsatser är att närhet till cykelparkering inom undersökningsområdet är bristfällig och att andra typer av cykelinfrastruktur är mer adekvat för att nå uppsatta mål om fler resor på cykel. / The transport sector's emissions of greenhouse gases account for about a third of the total emissions in Sweden, by the year 2030 these shall decrease by 70% compared to 2010 levels. In addition to greenhouse gases, car transport contributes to congestion and emissions of particles and gases that negatively affect health and the environment, especially in dense urban environments. At global, national and local levels there are goals in order to improve the environment which often highlight public transport, walking and cycling as sustainable modes of transport in the urban environment. The study Södertälje, cycle, city has its origins in the municipality of Södertälje’s ambition to become a better city for cyclists. Today, the municipality considers the proportion of trips made by bicycle is low even though the city has good conditions to incubate cycling. A designated tool in the municipal cycle plan is to support more cycle journeys with the use of an improved bicycling infrastructure. Organised bicycle parking is part of the bicycle infrastructure that can provide users a number of benefits. At the same time there is an inherent advantage of the bicycle which is its flexibility in terms of parking. Due to that, this study maps and analyses the bicycle parking situation in a central Södertälje. This in order to create greater knowledge and understanding of cyclists' needs but also to support the planning of the city's future bicycle parking. With the help of literature in the field, collected empirical data and GIS technology, how the city centre cyclists park and the design of the city centre bicycle parking is visualized and analysed. The results of the study show that approximately half of the bicycles in the study area are parked outside organized parking and that there is no generall lack of capacity in the organised bicycle parking. Of the bicycles parked outside racks, 90% are found far further than 25 meters from an organized car park. One of the study's conclusions is that proximity to bicycle parking within the study area is deficient and that other types of bicycle infrastructure are more adequate to achieve set goals for more trips by bicycle.

Inom stadsutvecklingen har bilen länge haft en dominerade ställning, med tiden har den dock kommit att bli allt mer ifrågasatt. Flera alternativa planeringsmodeller har tagits fram för att minska bilberoendet varav Morenos 15-minuterstad är en som fått stort genomslag. Dock har mycket få studier gjorts i en nordisk kontext där befolkningstätheten är låg. Syftet har därför varit att undersöka åsikter om 15-minuterstadens centrala pelare och möjligheten till förändrade resvanor i en medelstor svensk stad. Syftet besvarades med en enkät samtidigt som en dokumentanalys genomfördes över stadens översiktsplan med tillhörande trafikstrategi (2010). Resultatet från studien visade att både kommunen och invånare är generellt positivt inställda till 15-minuterstaden men det finns ett visst motstånd till en fullständig implementation. Social practice theory har använts i analysen för att förstå människors svårföränderliga vanor, vilka kan brytas ner till material, kompentens och mening. Materialaspekten har förändrats genom ny infrastruktur vilket kommunen motiverar med ny kompetens om hållbarhet. Invånarna tillskriver 15-minuterstaden en positiv mening genom bemärkelser som rörelse, omväxling, tillgänglighet, bekvämlighet, trygghet och flexibilitet. / Within urban development, the car has long had a dominant position, but over time it has come to be increasingly questioned. Several alternative planning models have been proposed to reduce car dependence, of which Moreno's 15-minute city is one that has become very popular. However, very few studies have been conducted in a Nordic context where the population density is low. The purpose has therefore been to examine opinions about the central pillars of the 15-minute city and the possibility of changing travel habits in a medium-sized Swedish city. The purpose was answered with a survey at the same time as a document analysis was carried out on the city's general plan with associated traffic strategy (2010). The results of the study showed that both the municipality and residents are generally positive about the 15-minute city, but there is some resistance to a full implementation. Social practice theory has been used in the analysis to understand people's hard-to-change habits, which can be broken down into material, competence and meaning. The material aspect has changed through new infrastructure, which the municipality justifies with new competence in sustainability. The residents attribute a positive meaning to the 15-minute city through meanings such as movement, change, accessibility, convenience, safety, and flexibility.

Transporter står idag för en stor andel koldioxidutsläpp vilket har en negativ påverkan på miljön och klimatet. Samtidigt väljer allt fler att flytta till städer vilket innebär utmaningar för framkomlighet och mobilitet. Bilanvändningen är en stor anledning till dessa problem och därför behövs verktyg för att få fler att välja bort bilen och i stället resa med hållbara transportmedel. I denna uppsats studeras mobility management (MM) som inkluderar strategier och metoder som syftar till att få människor att resa hållbart genom att påverka attityder och beteenden. Studien undersöker hur kommunerna Lund och Växjö arbetar med mobility management för att motverka bilanvändningen och främja hållbara transportsätt. Vidare syftar studien till att undersöka de utmaningar och möjligheter som arbetet med MM innebär, samt att identifiera de lärdomar som har förvärvats av tjänstemännen som arbetat med MM. Forskningsfrågorna besvaras genom att studera dokument som ger riktlinjer för kommunernas arbete och genom intervjuer med tjänstemän. Urban fabrics theory används som teoretiskt ramverk för undersökningen som baserat på teorin fokuserar på transportsätten gång, cykel, kollektivtrafik och bil var för sig. Studiens resultat visar att Lund har en stark tradition av att arbeta med MM jämfört med Växjö där det inte är etablerat i samma utsträckning. Av intervjuerna framgår det att bägge kommunerna övervägande fokuserar på att främja cykling vilket till viss del går emot styrdokumenten som betonar vikten av att få fler att gå. De största utmaningarna med MM-arbetet är att få stöd från politiska beslutsfattare då de ofta är svårt när det handlar om åtgärder som motverkar bilanvändning. Vidare är det utmanande att få människor att välja bort bilen då den erbjuder en frihet, trygghet och kan förknippas som en symbol för status och framgång. För att lyckas med MM krävs det en kontinuitet och långsiktighet med åtgärder då det tar tid att bygga upp en kultur där hållbara transportsätt är det självklara valet. Studien identifierar slutligen en brist och komplexitet i uppföljningen av arbetet med MM vilket gör det svårt att se effekterna av MM-åtgärder. / Transports currently account for a significant amount of carbon dioxide emissions, which has a negative impact on the environment and climate. Simultaneously, an increasing number of people are choosing to move to cities, which presents challenges for accessibility and mobility. Car usage is a major contributor to these problems, which creates a need for tools to encourage more people to choose sustainable modes of transportation over driving. This study examines mobility management (MM), which includes strategies and methods that aim to encourage people towards usage of sustainable modes of transport by influencing attitudes and behaviours. This study investigates how the municipalities of Lund and Växjö are implementing mobility management to reduce car usage and promote sustainable transportation. Furthermore, the study aims to explore the challenges and opportunities associated with MM efforts, as well as to identify the lessons learned by the officials working with MM. The research questions are addressed by analysing documents that provide guidelines for the municipalities work and through interviews with municipal officials. The Urban Fabrics Theory is used as a theoretical framework for the research, focusing on walking, cycling, public transportation, and car usage separately. The result of the study reveals that Lund has a strong tradition of working with MM compared to Växjö, where it is not as well established. The interviews indicate that both municipalities mainly focus on promoting cycling, which contradicts the strategic documents emphasizing the importance of increasing walking. The biggest challenges in MM work are gaining support from political decision-makers, as it is often difficult when measures aim to reduce car usage. Additionally, it is challenging to persuade people to reduce car usage due to the freedom, security, and status associated with cars. Successful MM requires continuity and long-term measures, as it takes time to build a culture where sustainable transportation is the obvious choice. Finally, the study identifies a lack and complexity in evaluating MM work, making it difficult to see the effects of MM measures.

Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare. / This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.

Bakgrund: Det miljömässiga hållbarhetstänket är en drivande faktor inom logistikutvecklingen i samband med de påtryckningarna från både samhället och dess konsumenter. Den kraftiga tillväxten inom e-handeln har satt e-handlare i en svår situation då kraven på korta leveranstider påverkar deras arbete med att även arbeta mer miljömässigt hållbart. Här sätts företagens logistikhantering på prov, då dilemmat mellan leveranstider och miljömässigt hållbara leveranser tvingar företagen att hitta en balans mellan de två. Därmed påvisas det att e-handelsföretagens arbete med sin logistikhantering blir deras sätt att överkomma denna problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring hur ehandelsföretag arbetar med sin logistikhantering för att hålla sig konkurrenskraftiga. Frågeställning: 1) Hur påverkar efterfrågan av miljömässigt hållbara transportlösningar e-handelsföretags logistikhantering? 2) Hur arbetar e-handelsföretag med sin logistikhantering för att möta efterfrågan på korta leveranstider? Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och genom en flerfallsstudie har fyra fallföretag valts att studeras. Det perspektiv som valdes inom studien är det hermeneutistiska perspektivet med en abduktiv ansats. Insamlingen av empirin har skett med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med en respondent från respektive fallföretag. Den empiriska data har även kompletterats med dokumentstudier Slutsats: Från studien kunde vi komma till slutsatsen att e-handelsföretags arbete med att erbjuda miljömässigt hållbara leveranser härstammade från flera faktorer. Där valet att outsourca sina godstransporter och ett ökat användande av hemleveranser i kombination med allt mer automatiserade och information-drivna lagerverksamheter var deras sätt att möta denna efterfrågan. Då dilemmat med att arbeta miljömässigt hållbart inte alltid korrelerar med e-handelsföretagens ambitioner att erbjuda korta leveranstider visade det sig att områden som fyllnadsgrad var en aspekt där leveranstid visade sig vara viktigare och därav fortsätter e-handlare att behålla sina låga fyllnadsgrader. Bortsett från fyllnadsgrader är automatisering och användandet av informationssystem områden där miljömässigt hållbara leveranser och korta leveranstider korrelerade. / Background: The environmental sustainability concept is a driving factor in the development of logistics in connection with the pressures from both society and its consumers. The strong growth in e-commerce has put e-retailers in a difficult situation as the requirements for short delivery times affect their work to work even more environmentally sustainable. Here, companies logistics management is put to the test, as the dilemma between delivery times and environmentally sustainable deliveries forces the companies to strike a balance between the two. Thus, it is demonstrated that the e-commerce companies work with their logistics management becomes their way of overcoming this problem. Purpose: The purpose of this study is to contribute to a better understanding of how e-commerce companies work with their logistics management to stay competitive. Research question: 1) How does the demand for environmentally sustainable transport solutions affect e-commerce companies' logistics management? 2) How does e-commerce companies work with their logistics management to meet the demand for short delivery times? Methodology: The study has a qualitative research strategy and through a case study, four case companies have been selected to study. The perspective chosen within the study is the hermeneutic perspective with an abductive approach. The collection of the empirical data was conducted using four semi-structured interviews with one respondent from each case company. The empirical data has also been supplemented with document studies Conclusion: From the study, we were able to conclude that the e-commerce companies efforts to offer environmentally sustainable deliveries can be derived from several factors. Where the choice to outsource their freight transport and increased use of home deliveries in combination with increasingly automated and information-driven warehousing operations was their way of meeting this demand. As the dilemma of working in an environmentally sustainable manner does not always correlate with the ambition of e-commerce companies to offer short delivery times, it was found that areas such as fill rates were an aspect where delivery time proved to be more important and hence e-retailers continue to maintain their low fill rates. Apart from filling levels, automation and the use of information systems are areas where environmentally sustainable deliveries and short delivery times are correlated.