I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara. Bristerna sammanställs, generaliseras och övergripande lösningarföreslås.Cyklister önskar snabba, trafikseparerade, kontinuerliga och säkra cykelvägar. Deviktigaste kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet ochtillgänglighet, orienterbarhet och tydlighet, miljöskydd och kretsloppsanpassning,estetik och gestaltning, samt underhåll och vinterväghållning. Delen avcykelvägsutvecklingsprocessen som behandlas i rapporten är principutformningmed konsekvensbeskrivning. Många åtgärder för att lösa problemen i den fysiskutformning finns tillgängliga.De huvudsakliga bristerna som fanns i cykelnätet vid granskningen var: onödigahastighetsreglerande åtgärder, undermålig beläggning och underhåll, bristandekontinuitet, bristande överfarter och korsningar, saknade cykelvägar, samt saknadskyltning och orienteringsproblem.Felaktigt utförda hastighetsreglerande åtgärder innebär en onödig risk ochobehaglighet som ofta går att lösas med bättre fysisk planering och i vissa fall intebehövs. Det är viktigt att cykelnätet är komplett och kontinuerligt. För detta krävsgod planering och kunskaper om möjliga åtgärder för att kunna utföra kreativalösningar. Korsningar och passager innebär stora säkerhetsrisker som kan lösasmed bland annat kontrasterande beläggning, upphöjda övergångar,cirkulationsplats och planskild korsning. För att kunna utnyttja nätets fullakapacitet är en förutsättning att god skyltning och kartor finns tillgängliga somhålls uppdaterade.Cykelnätet kan utvecklas på många punkter. Det är viktigt att på politisk nivå vågasatsa mer pengar på den miljövänliga infrastrukturen. Trafikverket jobbar med attgenerera material till stöd för kommunernas planering. Samarbeten mellankommuner, övriga intressenter och framför allt andra länder är viktiga för ensnabb utveckling.

Många städer försöker utmärka sig på den globala världsmarknaden genom att skapa varumärken för sin stad, så kallade city- och place branding, som översätts till marknadsföring på svenska. Dessa begrepp har fått relativt lite plats inom forskningen, vilket har resulterat i att konsekvenserna av att använda sig av city- och place branding är tämligen okända. Trots att begreppen är outforskade, finns ett fåtal teorier kring kopplingen mellan den identitet som finns på platsen med det brand, som översätts till varumärke på svenska, som skapats för platsen. Syftet med denna uppsats är att studera vilka konsekvenser det finns för cyklister i Uppsala när kommunen satsar på att skapa ett brand kring Sveriges bästa cykelstad, vilket kommer att göras med hjälp av kvalitativa studier. Resultatet i denna studie visar på att kommunen misslyckas med att förankra brandet i den platsidentitet som finns i staden, vilken kan härledas till kommunens arbete med visuella marknadsförningsmedel, istället för ett arbete utifrån cyklisterna.

Transportsektorns utsläpp av växthusgaser står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen i Sverige. Till 2030 ska dessa minska med 70% jämfört med 2010 års nivåer. Utöver växthusgaser ger biltransporter upphov till trängsel och utsläpp av partiklar och gaser som påverkar hälsa och miljö negativt, särskilt i tät i stadsmiljö. På global, såväl som nationell nivå finns mål som strävar efter att förbättra miljön och inte sällan lyfts kollektivtrafik, gång och cykel fram som hållbara transportslag för stadsmiljö.  Studien Södertälje, cykel, city har sitt ursprung i Södertälje kommuns ambition att bli en bättre stad för cyklister. Idag konstateras att andelen resor som sker med cykel är låg trots stadens goda förutsättningar för cyklism. Ett mål i den kommunala cykelplanen är att understödja fler cykelresor med hjälp av förbättrad cykelinfrastruktur. Cykelinfrastrukturen innefattar flera delar och den här studien fokuserar på cykelparkering då brist på säker cykelparkering är en vanlig orsak till att södertäljebor avstår från att cykla. Med kartläggning av nuvarande cykelparkeringssituationen syftar denna studie till att producera kunskap till hjälp i planeringen av stadens framtida cykelparkering.  Med hjälp av litteratur på området, insamlad empirisk data och GIS-teknik visualiseras och analyseras hur stadskärnans cyklister parkerar och utformningen av stadskärnans cykelparkeringar. Av studiens resultat framgår att ungefär hälften av cyklarna inom undersökningsområdet parkeras utanför anordnad parkering och att det generellt sett inte råder någon kapacitetsbrist på cykelparkeringarna. Av de cyklar som parkerats utanför ställ återfinns 65% längre bort än 25 meter ifrån anordnade parkering. En av studiens slutsatser är att närhet till cykelparkering inom undersökningsområdet är bristfällig och att andra typer av cykelinfrastruktur är mer adekvat för att nå uppsatta mål om fler resor på cykel. / The transport sector's emissions of greenhouse gases account for about a third of the total emissions in Sweden, by the year 2030 these shall decrease by 70% compared to 2010 levels. In addition to greenhouse gases, car transport contributes to congestion and emissions of particles and gases that negatively affect health and the environment, especially in dense urban environments. At global, national and local levels there are goals in order to improve the environment which often highlight public transport, walking and cycling as sustainable modes of transport in the urban environment. The study Södertälje, cycle, city has its origins in the municipality of Södertälje’s ambition to become a better city for cyclists. Today, the municipality considers the proportion of trips made by bicycle is low even though the city has good conditions to incubate cycling. A designated tool in the municipal cycle plan is to support more cycle journeys with the use of an improved bicycling infrastructure. Organised bicycle parking is part of the bicycle infrastructure that can provide users a number of benefits. At the same time there is an inherent advantage of the bicycle which is its flexibility in terms of parking. Due to that, this study maps and analyses the bicycle parking situation in a central Södertälje. This in order to create greater knowledge and understanding of cyclists' needs but also to support the planning of the city's future bicycle parking. With the help of literature in the field, collected empirical data and GIS technology, how the city centre cyclists park and the design of the city centre bicycle parking is visualized and analysed. The results of the study show that approximately half of the bicycles in the study area are parked outside organized parking and that there is no generall lack of capacity in the organised bicycle parking. Of the bicycles parked outside racks, 90% are found far further than 25 meters from an organized car park. One of the study's conclusions is that proximity to bicycle parking within the study area is deficient and that other types of bicycle infrastructure are more adequate to achieve set goals for more trips by bicycle.