Title: Which is the student´s perception of the city? Aim: The aim is to describe and analyze how students perceive a city's image and the factors that characterize the city's place brand. The subsidiary aim is to observe the impact of the city's image has to attract students for residence. The research questions are: 1. What factors do students perceive as characteristic for the city's image? 2. What impact has the factors on students' choice of residence? 3. How do the students’ perceptions differ? Method: Data for the study were collected through preliminary study, an interview with the city's leaders. The pilot study gathered data, which gave basis to our web-based questionnaire sent out to the campus students at the University of Gävle. The study therefore mixes qualitative and quantitative method but relate to quantitative research design. Collected data were analyzed by descriptive-, factor, correlation and cluster analysis in SPSS. Results & Conclusions: The result shows that students associate the factors activity, feelings and environment as the strongest with Gävle´s place brand. The most significant in students' choice of residential location are restaurants, sports, challenge, site location and career. Various student groups have different opinions of what they associate most strongly with Gävle´s place brand and in their choice of residential location. Suggestions for future research: The current research examines the larger part of the physical aspects of a city's place brand which creates opportunities for future research to study the intangible factors of a place brand from a student perspective. Other recommendations are to conduct interviews with students to more deeply investigate the factors that influence their choice of residence. We also urge to test our model developed for other target groups in a city and a final suggestion is to test the study's research design and model for other student cities. Contribution of the thesis: The study presents the students´ perception of the Gävle´s place brand, important factors from the students´ perspective are presented in a new theoretical model. Practical use of this paper is given to the cities leaders by understanding what attracts student´s to choose residence. Keywords: Place branding, image, settlement, students, Gävle. / Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur studenter uppfattar en stads image och vilka faktorer som utmärker stadens place brand. Delsyftet är att undersöka vilken inverkan stadens image har för att attrahera studenter för bosättning. Framställning av studiens forskningsfrågor: Vilka faktorer uppfattar studenter som utmärkande för stadens image? Vilken inverkan har faktorerna på studenternas val av bosättning? Hur skiljer sig studenternas uppfattningar? Metod: Data till studien har samlats in genom förstudie i form av en intervju med stadens ledare. Förstudien samlade data vilket gav underlaget till vår webbaserade enkät som skickades ut till campusstudenter på Högskolan i Gävle. Studien blandar därför kvalitativ och kvantitativ metod men förhåller sig till kvantitativ forskningsdesign. Insamlad data analyserades genom deskriptiv-, faktor-, korrelations-, och klusteranalys i statistik programmet SPSS. Resultat & Slutsats: Resultatet visar att aktiviteter, känsla och miljö är de faktorer som studenter förknippas starkast med Gävles place brand. De variabler som associeras starkast till Gävle och är samtidigt mest betydande för studenternas val av bostadsplats är restauranger, idrott, utmaning, platsens läge och karriär. Olika studentgrupper har olika åsikter över vad som de förknippar starkast med Gävles place brand och för val av bostadsplats. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien undersöker till större del fysiska aspekter hos en stads place brand vilket skapar möjligheter för framtida forskning att studera immateriella faktorer i ett place brand ur ett studentperspektiv. Andra rekommendationer är att utföra kvalitativa intervjuer med studenter för att djupare undersöka faktorer som har inverkan på deras val av bosättning. Vi uppmanar även att pröva vår modell på andra målgrupper i en stad och ett sista förslag är att testa studiens forskningsdesign och modell på andra studentstäder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen framställer studenternas uppfattning om Gävles place brand, vilka faktorer som är viktiga ur studenternas perspektiv och presenteras i en teoretisk modell. Praktisk användning av uppsatsen ges till stadens ledare genom förståelse för det som attraherar mest för studenternas val av bosättning.  Nyckelord: Place branding, image, bosättning, studenter, Gävle.

Place branding originates from the original term branding and attempts to brand a place instead of a product. Current place branding theories are blurry and many theories have occurred, which has caused confusion among the research community. Place branding theories have mainly focused on branding tourismdestinations, countries, cities and places and not on branding city centers. This study aims to explore the place branding components that are essential when branding city centers and create an adapted model for city centers.Purpose:The purpose is to explore how the place branding components can be applied to city centers.Research questions:RQ1: How can place branding be used in order to brand city centers?RQ2: What components of place branding are essential when branding a city center?Methodology:Qualitative approach, cross-sectionalstudy, semi-structured interviews.Conclusion:The new model suitable to apply on city centers is named City center branding model and includes the following components: City center people, City center identity, City center infrastructure, City center stakeholders and supply, City center communication, City center experience and City center evaluation. Key words:Place branding, city center branding, City center people, City center identity, City center infrastructure, City center stakeholders and supply, City center communication, City center experience and City center evaluation.

Background: Strategic place branding has gained increased recognition lately, both scholarly and inpractice. Because of globalization, cities are today constantly competing with othercities all over the world. Therefore it is today important for a city to communicate animage that is distinguished from others. However, a city’s image is not communicatedby a single organization, but by a various number of stakeholders. A city consists ofmany different stakeholders, which can make it a complex process. Problem: Much of the existing research argues for the need to involve stakeholders in theprocess of branding cities. How to successfully do so is however still not clearlydefined. This is a complicated manner since every stakeholder is different and hasdifferent needs, priorities and perspectives. This means that stakeholders are also ableto contribute to a city and its brand in a unique way, which existing research lacks indefining. As of last year, Jönköping Municipality and Jönköping University officiallybecame partners in a project called Jönköping Science City. This is a strategiccollaboration between the two parties around a common future vision for Jönköping. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how the involvement of JönköpingUniversity, as a stakeholder, looks like in the process of branding Jönköping city.Meaning that this study will analyze the collaboration and the effects that theuniversity has as a major stakeholder and as an educational center in the city. Method:  Primary and secondary data have been used in order to fulfill the purpose of thisthesis. A case study, in-depth interviews and existing literature have provided atheoretical and empirical base to for the analysis and conclusion. Conclusion: Jönköping University is a unique stakeholder and has had considerable contributionfor the city and its brand. By an established cooperation with the university, Jönköpingcity are in turn able to utilize the positive / Bakgrund: Till följd av globaliseringen som idag är ett faktum finns numera en konstantkonkurrens städer emellan. Detta har lett till en allt större betydelse och intresse kringstrategisk platsmarknadsföring, både vetenskapligt och i praktiken. I praktiken betyderdetta att städer idag har ett behov av att kommunicera en unik varumärkesimage somskiljer sig från övriga städer. Däremot kommuniceras inte städers varumärkesimageenbart av en organisation, utan genom många olika aktörer aktiva i staden. Problem: En stor del av den befintliga forskningen betonar vikten av att involvera dessa aktöreri stadens marknadsföringsprocess. Det finns dock inget entydigt svar på hur detta skallgenomföras och oklarheter råder på området. Att involvera aktörer i en sådan processär ofta komplicerat då olika aktörer har skilda behov, prioriteringar och perspektiv. Nuvarande forskning saknar även fakta kring det faktum att olika aktörer kan bidra tillen stad på unika sätt. Detta har författarna valt att kolla vidare på genom att undersökadet nyligen startade samarbetet mellan Jönköpings kommun och Högskolan iJönköping, Jönköping Science City. Jönköping Science City är ett officiellt samarbetei syfte att skapa och jobba mot en gemensam framtidsvision parterna emellan. Syfte: Denna uppsats har till syfte att undersöka Högskolan i Jönköpings medverkan iJönköpings stads marknadsföringsprocess. Detta kommer att göras genom attanalysera samarbetet mellan de båda parterna och de bidragande effekter somsamarbetet medför. Metod: Både primär- och sekundär data har bildat grunden för denna uppsatts. Författarna haranvänt sig utav en fallstudie, djupintervjuer och befintlig litteratur. Slutsats: Högskolan i Jönköping är en unik aktör i sin roll som stadens lärosäte och har bidragittill en stor del av den utveckling som skett i staden. Genom ett samarbete meduniversitetet, har Jönköping stad bättre kunnat utnyttja den positiva

Purpose    The aim of this study is to explore if there is a gap between brand identity and brand image in the city of Baku. Background Having a strong city brand based on the positive perceptions from both internal and external stakeholders’ point of view is very important in today’s world of globalization when cities have to constantly compete for the share of tourists, investors etc. Therefore, in terms of the thesis we aspire to investigate if Baku has been successful to build a strong brand identity and whether the brand image mirrors it from the Swedish people’s perception. Method The study constructed upon a mixed research method, which based simultaneously on inductive and deductive approach. Interviews representing the qualitative reasoning approach are utilized in order to reach the data related the city brand image and city brand identity. Conclusion The city has a firm and rationally established brand identity. The current research revealed the gap between brand image and brand identity in Baku. Thus, that the city’s brand image is not fully reflecting the real brand identity, in particular due to the internal facts.

This diploma thesis deals with modern discipline called place branding or brand of territory. The aim of this work is to create a comprehensive information base for the creation of territorial brands, according to modern trends. For this object was made the theoretical part of the thesis, which is about basic elements that should contain all functioning brands. After the municipal concept of place branding, the work is more focused on the Czech Republic promotion and on the internet which is the main instrument of branding. For this purpose, the website of the Czech regions was examined in detail by the developed system of evaluation. Additional promotional websites found by a specified key have been included to the descriptions of regions. This comprehensive research reveals strengthts and weeknesses of the web pages.

This research was conducted to seek answers to these questions: 1. To what extent could historic properties in the city represent a place brand image of that city in the early twenty-first century? 2. Could historic preservation be an effective tool for place branding? Contemporary cities in the world fiercely compete with others nowadays, so cities have wanted to distinguish themselves from others. This phenomenon has encouraged cities to use a conventional commercial marketing strategy, branding. When branding is used to promote a place, we call it place branding. If a fundamental aim of place branding is to distinguish one city from another, the notion of place branding would be closely related to the discussion on contemporary historic preservation's role in urban development. The common target market of twenty-first-century cities is talent, who, in turn, will be a magnet for global industry. As the talent tends to seek diverse urban life, cities have actively made efforts to revitalize and market their downtowns. In this regard, historic preservation can help cities retain their unique character and diversity of urban fabric in downtown areas. Consequently, historic preservation can provide cities a foundation upon which they can develop their unique place brands that attract talent. At the same time, historic properties can be used as a marketing resource for place branding. In addition to the theoretical discussion on the potential for historic preservation as a place branding tool, this thesis incorporates an empirical study on relocation guides officially published by Texas cities, including Austin, Houston, Fort Worth, and San Antonio. This study aims to investigate where, how, and to what extent historic properties are represented in the official marketing publications. / text

During centuries, places – nations, region and cities – have tried to make themselvesmore attractive, productive, lucrative and secure. This strive has accelerated due toglobalization and other external factors. Today there is fierce and global competitionbetween cities regarding promoting exports, convincing firms to invest as well asattracting tourists and inhabitants. The place brand, and the meaning of it, is key forsuccess. However, place branding is challenging. It includes the involvement of allstakeholders – possessing different agendas and target markets – and the coordination ofthose while simultaneously making sure that conflicting messages, harming the placebrand, are avoided. There is a disagreement among researchers whether to prefer asingle brand identity – contributing with a clear and trustworthy message, or if amultiple identity approach – enriching and diversifying the place brand, is desirable.The described conflicts above create the problem background on which this study isbased. Place branding is a relatively new but growing field of research. The topic ismultidisciplinary and we consider it advantageous to study place branding from astakeholder and coordination perspective. In this thesis, the Stakeholders are viewed asthe actors that engage in the act of Coordination to successfully undertake the process ofPlace Branding in order to develop a strong Place brand identity. Based on the purposeand research problems of this thesis, we aim to produce a better tool for analyzing brandidentity development. A theory based preliminary framework was developed with theintention of testing it on the case Place brand Umeå.For this qualitative research, a single case study design is used and nine keystakeholders are identified for the data gathering – using semi-structured interviews,secondary data and observations as data collection methods. The preliminary frameworkis used as an analytical tool and gives guidance to the research. For the analysis,categorization and pattern matching techniques are employed. The main finding of thisstudy is that the theoretical framework of place brand identity development holds andcan be used for the understanding of the process of identity development. The keystakeholders develop the brand identity through individual and common goals andactivities. Coordination can be managed through common activities within areas ofinterdependencies, hence the framework emphasizes the correct identification of keystakeholders, goals and activities. All components of the brand identity developmentprocess are affected by external factors. For the case of Place brand Umeå, theframework was slightly modified according to the empirical findings. We identifiedcoordination problems between the key stakeholders of Place brand Umeå and offeredrecommendations to manage the issues. The main contribution of this research is thetheory-based framework laying the foundation for a general theory on the topic, thuscontributing to theory. Our study also fills other research gaps by contributing with anunderstanding of the stakeholder’s role, prerequisites for coordination and by studyingplace branding in the context of a mid-size city. With regard to the empiricalcontribution, this study offers a range of insights for Umeå and the findings can beregarded as a starting point for brand managers working to develop the place brandidentity in other contexts.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet platsmarknadsföring. Syftet är att studera hur platsmarknadsföring används av Uppsala och Knivsta kommun i praktiken. En analys av teorin, som mestadels är tagen från Ashworth (2009) och Jansson & Power (2006), kommer göras för att besvara frågeställningarna. Två geografiska områden berörs, Uppsala och Knivsta kommun och tre aktörer: Destination Uppsala, Uppsala City och Knivsta kommuns fastighetsbolag. En representant från varje aktör har intervjuats och detta material ligger till grund för studiens empiriska del. Studien kommer fram till att Uppsala och Knivsta använder sig av platsmarknadsföring i olika utsträckning och på olika sätt. De olika aktörerna som tillfrågas vänder sig till olika målgrupper i sin platsmarknadsföring. Destination Uppsala marknadsför sig mot turister, Uppsala City marknadsför sig mot invånarna och Knivsta kommun marknadsför sig mot företag. Knivsta kommun använder sig mycket av hård platsmarknadsföring, som symbolbyggnader, signatur design och distrikt. Deras mjuka platsmarknadsföring får dock anses vara i uppstartsfasen. Uppsala kommun i sin tur använder sig i hög grad av både hård och mjuk platsmarknadsföring i form av evenemang. Båda kommunerna har ett tydligt fundament att stå på när det kommer till deras varumärkesbildning. Där Uppsala kommun står på pelarna, kunskap, kultur och historia som används i marknadsföringen mot turister och invånare och Knivsta trycker på deras strategiska läge med närhet till Arlanda, Uppsala och Stockholm för företag och invånare.

För en stad är det viktigt att sticka ut, att göra sig hörd bland andra städer som konkurrerar om besöksnäring och nya invånare. Hur kan en medelstor stad sticka ut från mängden? Kanske genom att marknadsföra sig tillsammans med en idrottsförening. Studien undersöker hur en stad tillsammans med det lokala elitishockeylaget och destinationsbolaget arbetar för att skapa en positiv bild av staden. Tidigare forskning har fokuserat på hur städer arbetat med stora mästerskap, såsom Olympiska spelen och världsmästerskap. Ingen relevant forskning som vi har tagit del av har behandlat samarbetet mellan ett lokalt elitlag i ishockey, destinationsbolag samt kommun. De teorier som använts är place branding och co-branding. Dessa teorier består av flera aspekter som kan appliceras på en studie, place branding har ”the five Rs of place branding” och co-branding har ”5C co-branding strategy”. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer var strukturerade med öppna frågor för att få så informationsrika svar som möjligt. Orsaken till att kvalitativa intervjuer genomfördes var att få reda på om det fanns något samarbete mellan organisationerna. Resultatet visar att det inte finns något utbrett samarbete mellan dessa tre organisationer. Samtliga organisationer var positiva till ett framtida samarbete men i dagsläget finns inga planer från någon av organisationerna att inleda ett samarbete med någon av de andra. / It is important for a city to stand out, to make itself heard among other cities that are competing for the same tourism income<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> and new citizens. How can an medium-sized city stand out from the crowd? Perhaps by marketing itself together with a sports club. This study investigates how a city together with the local elite ice hockey team and the visitors bureau work to create a positive image of the city. Previous research has focused on how cities work with big events, such as the Olympic games and world championships. No relevant research that we have come across has looked at the cooperation between a local elite ice hockey team, the visitors bureau and the local government. The theories that have been used are place branding and co-branding. These theories are composed of multiple aspects that can be applied to a study, place branding has ”the five Rs of place branding” and co-branding has the ”5C co-branding strategy”. The method that has been used is qualitative interviews. The interviews that have been carried out were structured with open question to get as much information from the answers as possible. The reason that qualitative interviews were carried out was to find out if there was any cooperation between these organizations. The results show that there is no widespread cooperation between these organizations. All of the organizations were positive to the idea of future cooperation, but as of now there are no plans from any of the organizations to commence a cooperation initiative with any of the others.

Många städer försöker utmärka sig på den globala världsmarknaden genom att skapa varumärken för sin stad, så kallade city- och place branding, som översätts till marknadsföring på svenska. Dessa begrepp har fått relativt lite plats inom forskningen, vilket har resulterat i att konsekvenserna av att använda sig av city- och place branding är tämligen okända. Trots att begreppen är outforskade, finns ett fåtal teorier kring kopplingen mellan den identitet som finns på platsen med det brand, som översätts till varumärke på svenska, som skapats för platsen. Syftet med denna uppsats är att studera vilka konsekvenser det finns för cyklister i Uppsala när kommunen satsar på att skapa ett brand kring Sveriges bästa cykelstad, vilket kommer att göras med hjälp av kvalitativa studier. Resultatet i denna studie visar på att kommunen misslyckas med att förankra brandet i den platsidentitet som finns i staden, vilken kan härledas till kommunens arbete med visuella marknadsförningsmedel, istället för ett arbete utifrån cyklisterna.